Annons
Dekorerat guldbeslag.

Förstorad detalj av ett guldbeslag från gravfyndet i Östra Fyrislund.

Bild: 
Arkeologikonsult

Stormansgrav funnen i Uppsala

En grav med fynd i klass med kungshögarnas i Gamla Uppsala har hittats i södra delen av Uppsala. Guldhantverk av yppersta slag och vapen pekar på att där begravts en man i kungens närmsta krets, enligt arkeologerna.

Författare: 

Publicerad:

2019-08-23

Graven hittades för tre år sedan inför anläggningen av området Östra Fyrislund, men grävfirman Arkeologikonsult har legat lågt om de spektakulära fynden medan de konserverats och analyserats. Brandgraven dateras till folkvandringstid-vendeltid, cirka år 550-600 – samma tid som kungshögarna anläggs i Gamla Uppsala.

– Fynden är nästan finare än i de högarna! Vi har hittat delar av handtaget till ett vendeltida praktsvärd med guld, förgyllt silver och röda granater. Det finns mycket annat av guld, silver, brons och järn, det finns gulgrönt glas. Oerhört spännande är ett 50-tal spelbrickor av svarvat elfenben, ett 20-tal av dem förgyllda. Det finns inga liknande i Skandinavien, knappt i Västeuropa, säger Anna Hed Jakobsson, en av grävningens projektledare.

– Den här personen var av kunglig börd eller har stått kungen nära. Kanske var han elitkrigare och tillhörde kungagardet i Gamla Uppsala.

Bland guldfynden finns små beslag med utsökta filigranarbeten, som visar att mannen haft tillgång till skickliga guldsmeder. Spännande är också ett fiskbensmönstrat guldhänge som bara har motsvarighet i hövdingagraven i Högom utanför Sundsvall från samma tid. Det är ett av flera fynd som kan tyda på långväga kontakter, både inom och utom dagens Sverige.

Hängena kan ha burits i örat eller på axeln, kanske som ett slags rangbeteckning, resonerar arkeologerna. Hövdingen i Högom begravdes också med ett praktsvärd. Liknande från samma tid har hittats i Vallstenarum på Gotland.

Graven ligger vid Uppsalas sydöstra infart, nära gårdarna Över- och Nederkumla, i ett av två gravfält intill lämningar av en järnåldersby från vår tideräknings början. Med mannen var också ett barn begravt. Märkligt är att ingen stor hög restes över graven.

Däremot grävdes en hög intill ut – också med vapen och andra fina gåvor, om än inte i yppersta klass. För några år sedan undersöktes en annan stormansgrav i Gnista, inte långt bort, med fina fynd, men inte heller de i samma toppklass.

Det större av gravfälteten visar på en lång kontinuitet med allt från hedniska brandgravar till kristna skelettgravar. Det mindre gravfältet är mer glest och utspritt utan tydlig struktur.

Varför mannen begravts på en så till synes oansenlig plats är en gåta.

– Byn intill ger inte intryck av högreståndsbebyggelse, men vi vet inte var han bott. Så här rika fynd är ovanliga över huvud taget. Vi har bara sett dem i Uppsala och båtgravarna i Vendel och Valsgärde. Det är spännande att det finns så få paralleller! säger Anna Hed Jakobsson.

Gåvorna stannar inte vid guld och ädla metaller. I graven hittades även klor från björnskinn och ben från rovfågel, hästar, hundar, svin och får, som mannen och barnet fått med sig.

Arkeologerna fann också en stolprad i en vid båge, som kan ha avgränsat en kultplats från bebyggelsen. I Gamla Uppsala hittades 2013 två stycken flera hundra meter långa, spikraka rader av hål efter mycket grova stolpar, som kan ha avgränsat ett större område kring högarna. De anlades samtidigt med högarna, men raden vid Fyrislund är äldre än dessa.

Anna Hed Jakobsson kopplar fyndet i Fyrislund till anläggningen av Gamla Uppsala, dit man kunnat rida på ett par timmar.

– Det är ett nätverk av makthavare som plötsligt etablerar sig i regionen. Han finns i samma maktsfär, kanske är han en av dem som understött skiftet. Vi har diskuterat om det funnits något slags ämbete som ambulerat mellan några olika platser runt Uppsala, säger hon.

Rapporten från utgrävningen väntas bli klar under hösten. Inga fler grävningar planeras, men kan bli aktuella om området i framtiden skulle exploatera ytterligare.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

5

Dela artikeln:

Kommentarer

Lite lustigt att ni talar om "kungen". Vad som verkligen fanns var väl snarast en hövding över ett något större rövarband, eller vad man nu ska kalla dem. Att skriva "kung" för tankarna till ett stort välorganiserat rike, typ det Sverige som Gustav Vasa organiserade. Det här rörde sig ju bara om ett litet hörn av det lilla landskapet Uppland, vars hövdingar då och då sände ut sina krigare för att röva åt sig "skatt" från resten av Uppland och de närmaste landskapen.

Ska det verkligen stå att det tar några timmar att rida mellan Fyrislund och Gamla Uppsala? Åtminstone idag är det bara ca 7 km däremellan...

PS. Ta gärna bort denna kommentar när uppgiften kollats upp :-) DS.

Hej Monica. Detta är alltså arkeologens bedömning av hur lång tid det tog att ta sig mellan orterna. Jag tror att vi får räkna med att de inte hade fina landsvägar på den här tiden, och att vi inte heller talar om någon kurir som rider i sporrsträck. Att det skulle ta upp emot två timmar att rida 7 km låter inte alldeles orimligt tycker jag. Men för att gå till botten med detta skulle vi behöva tala med både en arkeolog (som kan säga något om vägarna) och en hästmänniska. /Anna Davour, webbredaktör

Mycket intressant! Har ni någon idé om vilket spel som spelats med spelbrickorna?

Som kommentar till Willy Olaussons kommentar så är det en tämligen "modern" teori att Sverige inte existerade före ca 1100-talet. Läser man de äldsta skrifterna så framkommer det tydligt att Sverige existerade som en land, bestående av Svear och Götar under århundraden före vikingatiden. Med massor av kungar som styrde! Visst fanns det hövdingar som kontrollerade mindre områden, men det var inte konstigare än att vi har kommunpolitiker idag.
Moderna svenska "experter" har tyvärr en djup motvilja att ta åt sig gamla skrifter. Allt är förstås inte korrekt där, men tillräckligt mycket för att slå dagens forskare på fingrarna, i många frågor.

Lägg till kommentar