Annons

För några decennier sedan skulle Emma Holmströms jobb som forskare i sydsvensk skogsvetenskap ha varit fokuserat på produktion i monokulturer. Nu handlar det i stället om klimatanpassning och blandskogsbruk.

Bild: 
Lina Alriksson

Klimatförändringarna slår hårt mot granen

Insekter, svampar och stormar ödelägger större arealer  av odlade granskogar för varje år. Samtidigt behövs skogen mer än någonsin som ersättare för fossila material. Nu jagar skogsforskare tåligare granar och alternativa träd.

Annons

Vi befinner oss i gränslandet mellan regn och dimma, i ett trädodlingsförsök på småländska höglandet mellan Växjö och Värnamo. Små vattendroppar blänker som tårar i spetsen av varje grangren.

− Så här ska det inte vara på vintern. Klimatförändringarna är redan här, säger Urban Nilsson, som är professor i skogsproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp.

Att forska på skogsproduktion innebär att forska på klimatanpassning, säger han.

− Det är det vi sysslar med nuförtiden.

För några decennier sedan fokuserade sydsvenska forskare i skogsproduktion framför allt på att få enhetliga bestånd av gran att växa snabbt. Men nu står vi i en plantering med fem olika trädslag, som skulle kunna vara granens tronföljare.

− Det är inget fel på gran egentligen, men vi har planterat så mycket av den under så lång tid, att granens skadegörare nu står inför dukade bord, säger Urban Nilsson.

Granbarkborren förstör skog för miljarder

Skadeinsekter är inte det enda hotet mot granen i ett varmare klimat. Svampangrepp, storm- och frostskador väntas också öka på grund av klimatförändringarna.

Under 2020 dödades åtta miljoner kubikmeter gran av granbarkborrar, mer än något tidigare år. Sedan den torra sommaren 2018 har barkborrarna dödat skog för miljarder varje år och skadorna har femdubblats de senaste 20 åren.

I ett varmare klimat kommer en barkborrehona inte bara att bli mamma, utan även mormor under en sommar. Två generationer kommer att vara det nya normala i södra Sverige inom några årtionden, enligt forskarprognoser. Då kommer barkborrarnas effekter att bli betydligt större än i dag.

Dessutom trivs många skadesvampar i ett varmare klimat. En av dem är rotticka, som konsumerar lika mycket gran som används i svenska tidningar varje år.

Även stormskador väntas öka framöver, men det beror inte i första hand på fler stormar, utan på att skogen har förändrats. SMHI har sett att jämnstarka stormar orsakade minst tre gånger större skador 2005 (Stormen Gudrun) jämfört med 1969 och 1902. Skillnaden förklaras bland annat med att andelen gran har ökat och den är mindre stormtålig än övriga trädslag. Kalhyggena har också blivit fler, med skarpa kanter där träden blir mer vindutsatta. Varmare vintrar med mindre tjäle gör dessutom träden mer stormkänsliga.

Ett varmare klimat ger samtidigt en längre växtsäsong där träden hinner växa mer. Sedan år 2000 har granen vuxit sig omkring 15 procent högre än förväntat i södra Sverige, på grund av ett varmare klimat, enligt en studie som nyligen publicerades i tidskriften Forest Ecology and Management. Men det är antagligen inte snabbt nog för att kompensera för skadorna som värmen för med sig.

Skogen är överintecknad

”Skogen räcker inte”, heter en färsk rapport från Sveriges lantbruksuniversitet som pekar på att skogen är överintecknad. Den förväntas ersätta fossila bränslen och material, samtidigt som den är avgörande för att bevara en biologisk mångfald som också är centralt för att våra ekosystem ska klara ett varmare klimat. Dessutom är skogsnäringen en viktig del i svensk ekonomi och står för en tiondel av exportinkomsterna. Det är alltså mycket som står på spel om fler och fler träd dukar under i angrepp och sjukdomar.

Ett hinder för anpassningen till ett nytt klimat är granens envälde. I södra Sverige planteras närmare 80 procent gran, och den drabbas hårdare än övriga trädslag av uppvärmningen. Sedan 1920-talet har antalet granar ökat med 350 procent i södra delen av landet, och många skogsägare är tveksamma till att plantera något annat. Granen är ett beprövat kort som växer snabbt och klarar sig bättre undan älgbete än alla andra trädslag.

Granen sätts på alla sorters marker, även de som egentligen är alldeles för torra, där man enligt skogshandböckerna borde sätta tall. Där blir granen troligen stressad av torkan och ännu mer mottaglig för barkborrar och andra fiender, förklarar Emma Holmström, också skogsforskare på SLU i Alnarp och på plats i den småländska försöksodlingen.

− Vi har så många exempel på hur skadegörare och sjukdomar slår hårt när de kommer in i ett monokultursystem. Fler trädslag är ett sätt att sprida riskerna, säger hon när vi står framför ett gäng hybridaspar, korsningar mellan amerikansk och europeisk asp.

Träden har nu tappat sina löv och ser lite sorgsna ut men de växer snabbare än våra inhemska trädslag, förklarar Urban Nilsson. Hybridasp är egentligen ingen nyhet här. Svenska tändsticksaktiebolaget planterade hybridasp redan i mitten av 1900-talet för att få ännu bättre fart på tändsticksproduktionen. Men trots det har hybridaspen inte slagit igenom i skogsnäringen.

− Problemet är att det är älgens favoritmat, säger Urban Nilsson.

Sverige har världens tätaste älgstam

Stammarna av älg, rådjur och hjortar mångdubblades i södra Sverige under 1900-talets andra hälft. De senaste åren har stammarna minskat något men här finns fortfarande världens tätaste älgstam. Svenska skogar har till exempel mer än dubbelt så många älgar som finska och 17 gånger fler än ryska skogar, räknat i älgar per kvadratkilometer. Anledningen till att träden framför oss ser så välmående ut är att vi är innanför ett två meter högt viltstaket. Utan det hade hybridasparna inte varit mer än buskar.

Detsamma gäller tallarna en bit bort. De är stora och fluffiga, nästan som om de hade blivit friserade av en jättelik hårfön. Vid första anblicken ser det ut som ett exotiskt trädslag, men det är bara vanlig svensk tall som inte är betesskadad. Här ser vi anledningen till att få markägare vågar plantera annat än gran. Älg och rådjur gillar inte gran och därför får de stå ifred. För skogsägaren är det en stor ekonomisk risk att plantera tall eller lövträd. När de flesta grannar satsar på gran riskerar en liten löv- eller tallplantering att bli ett smörgårdsbord för traktens alla hjortdjur. Stängsling är förstås en möjlighet men det är dyrt.

Flera rapporter från Skogsstyrelsen uttrycker att de stora stammarna av hjortdjur är ett allvarligt och dyrt problem för skogsägarna. Dessutom hämmar det klimatanpassningen av skogsbruket. Men varför har då de betande vilda djuren blivit så många fler? Förklaringen är en kombination av jaktintressen och ett skogsbruk med för lite variation, enligt Emma Holmström. Det höga betestrycket är inte bara en fara för skogsproduktionen, utan ännu mer för mångfalden av arter, menar hon.

− Vi kan stängsla våra produktionsskogar och få upp löv, men problemet är minst lika stort i våra skyddade skogar. Till exempel kommer knappt en enda rönn, ek, asp eller sälg upp över beteshöjd numera. Det är en katastrof för alla arter som behöver de här trädslagen, säger hon.

Tallskogar kan komma att försvinna

Omkring en tredjedel av Götalands äldre skogar är tallskog och tallen har traditionellt planterats på torra och magra marker där den växer bättre än granen. Men om utvecklingen fortsätter som nu kommer knappt någon tallskog att finnas i södra Sverige om några decennier, med undantag för naturreservat och nationalparker.

För de som sysslar med skogsproduktion är det här ingen nyhet. Medvetenheten har också ökat om att man förlorar pengar på att plantera gran nästan överallt, enligt Urban Nilsson. Inte bara för att monokulturer av gran är känsliga för storm och angrepp, utan också för att tallen växer bättre på det som skogsfolk brukar kalla ”tallmarker”. Det är ofta steniga marker med mycket lingonris och renlav.

Men vem ska våga satsa på tall? Skogsstyrelsens betesinventeringar visar att i snitt nästan var femte ung tall i Götaland får betesskador varje år. Och det tar tio år för tallar att bli så höga att älgen inte når toppen, så om var femte skadas varje år under tio års tid kommer en stor del av dem att vara skadade.

En bit ifrån de fluffiga tallarna står en fyrkant med björkar i raka rader, också innanför stängslet, skyddade från ivriga mular. Björk är inget nytt i den svenska skogen – de kämpar sig alltid upp på hyggena även om de flesta har motats bort. Under 1970-talet bekämpades lövträden med hormoslyr, och senare har de stoppats med röjsåg eftersom de inte ansetts lika lönsamma som granarna.

− Förr gav björkarna kanske 60 procent av granarna om man räknar virkesvolym, men med förädlad björk är vi uppe i 80–90 procent. Jag tror att de snart är ikapp, säger Urban Nilsson.

Förädlad björk växer bättre

Medan granen och tallen har trimmats i plantskolor under mer än ett sekel har björkarna sått och avlat sig själva. Men sedan drygt 30 år har skogsforskare förädlat även björken, genom att välja ut de träd som har bäst egenskaper och korsa dem med varandra. Resultatet ser vi här i försöksodlingen med förädlad björk: Träden ser ut ungefär som vanliga björkar, fast aningen rakare. Och de växer betydligt bättre, enligt Urban Nilsson.

− Vi ser den förädlade björken som ett helt nytt trädslag. En stor fördel är att det är ett inhemskt träd, som svenskar i allmänhet tycker om och som många djur, växter och svampar behöver, säger han.

Vad säger industrin då, gillar de björk? Ja, i dag importeras mycket björk. Massabruken vill ha en del lövträ för att få pappret ljusare, och det finns flera bruk som främst vill ha lövträd för att göra högkvalitativt papper. Även som timmer blir björken mer och mer efterfrågad, enligt tidningen Land Skogsbruk. Men vem vet vad som behövs om 30 år när de här björkarna ska avverkas? Att göra tyg av trä är en växande marknad och då är björk en väldigt bra råvara, enligt Emma Holmström. Samtidigt är hon noga med att betona att det inte finns ett trädslag som ska lösa problemet.

− För att klara klimatanpassningen behöver vi variation. Vi behöver olika trädslag och olika metoder så att vi inte gör om samma misstag som med granen, säger hon.

Satsa på olika slag av skog

Hon tar med oss till ett gammalt ”Gudrunhygge”, där all skog blåste ner 2005. Här har hon ett försök med fyra rutor: ren björkskog, ren granskog, blandskog med mest gran och blandskog med mest björk. Granarna är av storleken rejäla julgranar som skulle passa på en herrgård med högt i tak, och björken är ungefär lika hög.

Om Emma Holmström själv vore skogsägare skulle hon satsa på alla fyra varianterna.

– Hade jag skog nära vattendrag eller nära bebyggelse skulle jag satsa mest på den här, säger hon och pekar på den rena, ljusa björkskogen där vi står.

Björken och blandskogen ger också andra värden än de rent ekonomiska, enligt Emma Holmström.

− Här kommer solen in så att vi får örter på marken, vilket gynnar bin och andra pollinatörer som vi behöver, säger hon.

Vi tar lunch i en mossig blandskog som snart ska omvandlas till ett försök med hyggesfritt skogsbruk, något som efterfrågas mer och mer, framför allt nära bebyggelse. Framtidens skogsbruk kommer att ha mer fingertoppskänsla och varje bestånd kommer att behandlas utifrån sina förutsättningar, hoppas de två skogsforskarna.

− Vi står inför ett paradigmskifte. Tekniken är här – med laserskanning från luften får vi i princip en 3D-bild av skogen. På fem till tio års sikt kommer vi att ha koll på varje enskilt träd och kan se till att rätt trädslag planteras på precis rätt ställe, säger Urban Nilsson.

Han menar också att när skogen ska ersätta fossila bränslen och material, samtidigt som vi behöver bevara stora områden av orörd skog för biologisk mångfald och rekreation, måste vi bli bättre på att optimera varje kvadratmeter.

− De som ska besluta om skogarnas framtid kommer att ha ett mycket bättre dataunderlag, och kanske kan de våga ta mer varierande beslut, säger Urban Nilsson.

Hoten mot granen

Klicka för att ladda ner infografiken som PDF.

Bild: 
Johan Jarnestad

Liten bagge stort hot

Bild: 
Getty images

Granbarkborren lägger helst ägg under barken på nyligen döda granar. Om de blir riktigt många kan de tillsammans ta sig igenom levande granars försvar och döda dem. Det är då de blir ett problem för skogsbruket.

Granbarkborrens bomärken, fruktade av skogsägare. Det finns flera hundra olika vedlevande insekter som gör gnagspår i träd men granbarkborren är den enda som kan ställa till med riktigt stora skador.

Bild: 
Getty images

En värmekänslig invandrare

Bild: 
Getty images

När träden började vandra in i Skandinavien efter den senaste istiden för ungefär 12 000 år sedan var björk och tall först på plan. Granen kom in på bred front österifrån först för omkring 4 000 år sedan, enligt pollenanalyser. Men nya fynd visar att granen fanns här i liten skala, kanske till och med under nedisningen, på isfria toppar i fjäll kedjan.

Skogshistorieprofessor Matts Lindbladh på Sveriges lantbruksuniversitet arbetar med en bok om granens historia.

Vad visar historien om vilka klimat granen klarar?

− Granen expanderade kraftigt när det blev kallare för ungefär 4 000 år sedan, så kylan verkade gynna den, men då handlade det om ett naturligt skogsekosystem. Hur den klarar värme i dagens planteringar är en annan sak.

Från mellersta Skåne och söderut växer granen i princip bara som planterad. Längre söderut i Europa är den vanlig i planteringar och växer naturligt bara i bergskedjorna.

Det tyder väl på att granen inte kommer att trivas i ett varmare klimat?

− Det finns en gräns för hur varma somrar den klarar men hittills växer granen så att det knakar. Ett större problem är nog barkborrar och andra skadegörare som värmen för med sig.

Framtiden behöver stresståliga träd

För att möta en varmare värld måste träden anpassas snabbt.

2021-03-26

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1

Kommentarer

Hej,
Tack för bra läsning. Men jag anser att skogsbruket inte tar hänsyn till att Sverige har en av världen snabbats utdöende av arter pga Det inte finns någon vild skog kvar. Det som behöver göras är att skogen ska få vara skog. Ett ”problem” med älg och rådjur som äter skogen hade löst av mer rovdjur och mer arter, vilket kommer med en naturlig skog. Sverige är inte i behov ekonomiskt av skogen. Det är en stor lögn. Skogen ägs ca 30% av Svenska staten genom Svea skog. Svenska kyrkan sen några stora AB. Men vad har pengar ens för betydelse när våra skogar avverkas och allt liv i dom dör? Det som behövs är människor som ser till att naturen får läka, sluta drivas av kapitalismen. Det är inte många enskilda individer som äger skog idag som det var förr. Snälla! Skogen må må dåligt, men det är inte skadedjurens fel. Det är inte ens skog. Det är planteringar, planteringar av pengaintresserade människor som sätter sin egna plånbok före hela världens framtid. Inget mer än det.

Lägg till kommentar