Annons

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ansvarar för Sveriges officiella statistik om skogarnas tillstånd och förändring. Forskare vid SLU hävdar nu att SVT:s programserie Slaget om skogen innehåller grova felaktigheter.

Bild: 
Getty images

”Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta”

Skogens roll i framtidens klimatomställda samhälle är en högaktuell fråga. SVT:s Vetenskapens värld belyser detta i programserien Slaget om skogen. Men några av programmen innehåller grovt felaktiga uppgifter, enligt skogsforskaren Göran Ståhl på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Annons

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

FORSKARKOMMENTAR. Ska vi använda skogen främst som råvaruresurs, som kolsänka, för biologisk mångfald, för rekreation, för renskötsel, eller kanske för alla syften samtidigt? Hur ska vi i så fall bruka den?

I slutänden är det politiker, såväl i Sverige som inom EU, som sätter ramarna. Men när beslut fattas är det viktigt att de baseras på vetenskap och korrekta uppgifter.

Göran Ståhl är dekan vid SLU:s fakultet för skogsvetenskap och professor i skogsinventering.

SLU ansvarar för Sveriges officiella statistik om skogarnas tillstånd och förändring. Därmed har vi en särskild roll att ta fram uppgifter som alla aktörer kan utgå från i debatten. Uppgifterna ligger även till grund för Sveriges rapportering av växthusgasbalanser för LULUCF-sektorn (Land use, land-use change, and forestry) där skogarna står för de största flödena. Beräkningarna följer metodik som utarbetats av den internationella forskarpanelen IPCC, så att uppgifterna ska vara jämförbara mellan olika länder.

I några fall har SVT i programserien fört fram så pass grovt felaktiga uppgifter att SLU finner det angeläget att redovisa slutsatserna från andra forskningsstudier, och från de inventeringar som ligger till grund för den officiella statistiken.

I ett av programmen påstås att skogsbruket årligen släpper ut 80 miljoner ton koldioxid. Denna siffra avviker mycket kraftigt från den siffra för LULUCF-sektorn som beräknas enligt IPCC:s metodik. Den senare anger att trädbiomassa på skogsmark årligen tar upp ca 34 miljoner ton koldioxid, netto, från atmosfären. I den siffran ingår såväl tillväxt som avgång genom avverkning och naturlig avgång.

I ett annat program hänvisas till en studie som publicerats i tidskriften Nature, som anger att avverkningarna ökat mycket kraftigt i Sverige (och övriga Europa) sedan 2015. Med den enskilda artikeln som grund ifrågasätts Sveriges officiella statistik, som inte visar på några ökningar av avverkningarna. Redaktionen på SVT har uppenbarligen missat två efterföljande artiklar i Nature, där ledande fjärranalys­forskare visar att den första studien använt felaktig metodik och att resultaten därför inte är trovärdiga. Författarna av den ursprungliga studien har senare reviderat siffrorna och skrivit ned avverkningsökningen drastiskt.

Det är angeläget att skog och skogsbruk diskuteras. Men det är också angeläget att aktörerna utgår från fakta i diskussionerna, som annars blir mycket förvirrande. Sverige har en i sammanhanget unik kunskap om skogarnas tillstånd och förändringar. Genom att utnyttja den kunskapen kan vi få en saklig debatt.

Här svarar SVT: ”Det råder oenighet i forskarvärlden”

Här svarar Stig-Olof Holm, Umeå universitet: ”Det råder oenighet i forskarvärlden”

 

 

 

Det här är Göran Ståhl

  • Dekan vid SLU:s fakultet för skogsvetenskap.
  • Professor i skogsinventering.
  • Har under de senaste 25 åren forskat om inventeringsmetoder som kombinerar fältmätning och fjärranalys, via studier främst i Sverige, Europa, Nordamerika och Afrika.

”Det råder oenighet i forskarvärlden”

SVT Vetenskaps Anna Schytt bemöter kritiken mot ”Slaget om skogen” från SLU-forskaren Göran Ståhl.  

2021-10-07

”Skilj på skogen och skogsindustrin”

Skogen tar upp koldioxid, industrin släpper ut den, skriver skogsforskaren Stig-Olof Holm i ett svar på kritiken mot

2021-10-11

Klimatförändringarna slår hårt mot granen

Insekter, svampar och stormar ödelägger större arealer  av odlade granskogar för varje år.

2021-03-26

Torv – svart som olja

Trä är i regel ett klimatsmart val. Men när träet kommer från dikad bördig torvmark är det ofta värre än olja.

2020-03-26

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

9

Kommentarer

Göran Ståhl blandar ihop begreppen skogsmark och skogsbruk. Det är naturligtvis inte samma sak. Skogsbruket står för utsläpp på 80 Mton/år enligt S-O Holm i SvT medan skogen absorberar 140-160 Mton/år. Det Ståhl gör är att han förmedlar differensen mellan dessa. Han påstår att han därmed följer IPCCs riktlinjer. Nja, inte riktigt. IPCC kräver att man redovisar de absoluta beloppen, dvs. var term för sig, åtminstone utsläppen från förbränning av trädprodukter.
Här avviker SLU från riktlinjerna vilket är olyckligt eftersom utsläppen från skogsbruket är lika illa för klimatet som utsläpp från fossila källor. SLU bör därför rätta sig efter internationella regler och redovisa utsläppen. Genom att bara redovisa en differens undanhåller man viktiga fakta som politiker behöver för att fatta kloka beslut. Varför SLU undanhåller utsläppen kan man bara spekulera i förstås. Kanske Ståhl kan svara på det.
Sedan är det bra om Ståhl först följer SvTs program innan han kommenterar. Då kommer han att upptäcka att SvT nämner alla tre artiklarna i Nature om satellitmätningarna. I slutrepliken från förstaförfattarna (från JRC, EUs forskningsinstitut) utvärderas kritiken, några ändringar tvingas de göra, men den kvalitativa slutsatsen kvarstår. Visserligen är osäkerheten stor både hos JRC och hos den svenska myndigheten RT, det handlar om 10-15% för båda, så inom felmarginalen är det svårt att dra slutsatser, som jag bedömer det. Men studien visar på nödvändigheten av att Sverige tillåter oberoende satellitmätningar av sin skog.

Är verkligen utsläppet från skogsbruket lika illa för klimatet som fossila utsläpp? Är det inte viktigt att skilja på kolets lilla och stora kretslopp? Där kolet i det lilla krestloppet har mycket lättare att hamna i atmosfären, genom bränder o stormar, i ett allt varmare klimat. Borde vara bättre att låta kolet i det stora kretsloppet stanna i underjorden.

Hej Kjell,

Tack för din kommentar! IPCC har tagit fram riktlinjer för hur växthusgasemissionerna i LULUCF-sektorn ska beräknas och redovisas och det är dem vi följer, utan några avvikelser av det slag du indikerar. IPCCs metodik har tagits fram i samarbete mellan ett stort antal internationella experter och genom att följa dessa riktlinjer kan vi göra relevanta jämförelser mellan olika länder. Ländernas rapportering granskas dessutom regelbundet av oberoende experter. Om man vill redovisa hypotetiska alternativ bör man bl.a. betänka att aktörerna inom LULUCF-sektorn inte enbart påverkar utsläppen utan även upptaget av koldioxid från atmosfären genom sättet på vilket man brukar jord och skog. Om jord- och skogsbruk upphör kommer inte upptaget av koldioxid att förbli detsamma.

Inom kort kommer ett konsortium ledande internationella skogsforskare att redovisa sina resultat vad gäller utvecklingen av kolförrådet i skogarna de senaste 30 åren i olika delar av den boreala zonen, med stora skillnader sinsemellan vad gäller hur skogarna brukats. Utan att föregå resultaten från studien vill jag hävda att rapporten kommer att bli intressant läsning i perspektivet av de frågor vi diskuterar här. Håll ögonen öppna!

Vad gäller Nature-artikeln om ökade avverkningar i Europa är mycket redan sagt. En talande ytterligare detalj kan dock vara att den forskare vid University of Maryland (Peter Potapov) som låg bakom de satellitbaserade skattningar som JRC-forskarna använde sig av, anslöt sig till den grupp av fjärranalysforskare som påtalade felen i JRC-forskarnas studie.

Hej Göran,
vad jag påpekade var att IPCC kräver att man redovisar utsläppen från förbränning av skogligt biobränsle, som ett "information item". Jag kan inte inte hitta den redovisningen hos er. Kan du ge mig en länk eller siffran. Kan du även ge mig siffran på total absorption från den svenska skogen som ni använder.
Du hävdade, om jag minns rätt, att SvT inte nämnde replikerna till förstaartikeln på Nature. Jag skrev att du hade fel där.
Visst kan vi fortsätta debattera satellitdata, men det var ju inte vad ärendet handlar om. Det gällde vad SvT har rapporterat och där tycker jag du var väldigt orättvis mot SvT, särskilt när du går ut så hårt i din kritik.
Representanter för RT har skrivit en sällsynt angripande debattartikel i DN om detta med ovanligt hätska utfall mot forskarkolleger. Jag finner det synnerligen märkligt, särskilt som de inte har någon chans att försvara sig. Det borgar inte för trovärdighet. Jag tog mig an att försvara dem efter att ha läst deras slutreplik och jag skrev en replik i DN. De inkluderar där även kritiken från mätansvariga vid Maryland. Jag skrev då och jag skrev igen i detta forum att mätosäkerheterna är för stora för att dra några slutsatser så vad du vill säga med dina sista påpekanden förstår jag inte.

Är utsläpp från skogsbruk verkligen lika illa för klimatet som utsläpp från fossila källor? Skall man inte skilja på kolets stora kretslopp, och kolets lilla kretslopp? Kol som flyttas från stora kretsloppet läcker väl lättare ut i atmosfären genom bränder och stormar, vilka dessutom blir allt vanligare i ett varmare klimat.

Nils,
olika organiska material har olika omloppstid:
Olja: Minst 10 000 år
Kol: Minst 1000 år
Torv: 300-400 år
Träd i svenskt skogsbruk: 100 år
Klimatkrisen är akut. Vi har klimatmål inom 10, 25, 30 år.
Uppenbarligen är den svenska omloppstiden för lång. Därför fungerar inte svensk klimatpolitik som enbart handlar om att byta fossilt mot trädprodukter.

Vad skall man byta fossilt mot istället i så fall? Vilket material har mindre klimatpåverkan än trä? Betong, plast, aluminium, stål etc är väl alla sämre för klimatet? Före den industriella revolutionen tillverkades det mesta i trä. Då hade vi väl inget problem med klimatet. Är inte hela problemet att vi bytt ut trä mot ovan nämnda material bla, samt olja mm.

Vad gäller material har trä den absolut sämsta klimatpåverkan, åtminstone om man hämtar råvaran från svenskt kalhyggebruk. Det beror på dels att kalhyggen läcker enorma mängder co2, lika mycket som hela svenska fordonstrafiken och dels på att sågverken bara använder mindre än hälften av sågtimret till trävaran. Resten blir till co2 via förbränning.
Men kan enkelt räkna ut att utfallet blir en faktor 5-8 sämre för trä jämfört med betong, plast och stål.
Vad gäller förbränning så är alternativet elektrifiering. Att byta fossilt mot biomassa är kontraproduktivt.

Före den industriella revulotionen förekom inte kalhuggning i någon större omfattning. Vi brukar inte skogen idag, vi skövlar den och tror att vi kan fortsätta göra så. Förutom klimatpåverka (co2 utsläpp) utarmar vi den biologiska månfälden när vi återplanterar med ett fåtal arter vilket leder till risk för kollaps av ekosystemet. Det moderna skogsbruket med monokultur är dessutom väldigt känsligt för skadedjur och hård vind osv. Man kan dribbla runt med snack om mätmetoder osv men faktum kvarstår att vi behöver ställa om skogsbruket till hyggesfria metoder, vilket var ett väldigt tydligt budskap i SVTs pragramserie.

Lägg till kommentar