Annons

Kan komma tillbaka efter nyår

Barn drabbades. Den nya influensan drabbar yngre hårdare, visar siffror från Chile.

Bild: 
Per Thornéus/Källa: Smittskyddsinstitutet

Kan komma tillbaka efter nyår

Den nya influensan är än så länge mild, men den kan komma åter med ny kraft.

Annons

Länderna på södra halv­klotet har redan översköljts av den första vågen av svininfluensa: Australien, Nya Zeeland och Chile. Enligt Smittskyddsinstitutet är det Chile, med drygt 16 miljoner invånare, som mest liknar Sverige: Chile har en befolkningstäthet på tjugo människor per kvadratkilo­meter, och invånarna lever tätare i den södra delen och glesare i norr.

I Chile drabbades drygt 1 100 människor svårt av influensan, merparten små barn.

Årstidsinfluensan, det vill säga den vanliga influensan som varje vinter kommer till Sverige, brukar snarare vara farlig för dem som är äldre, och bland dem som avlider i influensa i vårt land (mellan 500 och 3 000 varje år) är 95 procent 75 år eller äldre. I Chile räknades antalet döda efter första vågen till 112 personer.

Om Sverige drabbas i samma omfattning, vilket innebär att 0,7 personer per 100 000 avlider, kommer vi att se omkring 60 dödsfall i den nya influensan. Hur rimmar detta med det stora pådrag som hittills har gjorts?

– När man gjort pandemi­scenarier har man räknat med en pandemi som ger svår sjukdom, medan denna – åtminstone hittills – huvudsakligen har gett milda symtom, säger läkaren Andreas Heddini, verksam vid Kunskapscent­rum för mikrobiologisk beredskap, Smittskydds­institutet.

Men även om den nya influensan än så länge är mild, kan den återkomma i en andra våg, så som skedde med spanska sjukan. Till skillnad från 1918 har vi nu betydligt bättre förutsättningar att mildra effekterna med vaccin, antivirala läkemedel, bättre intensivvård och dessutom antibiotika som kan sättas in mot följdsjukdomar, orsakade av bakterier, som lunginflammationer.

Andreas Heddini poängterar att det ändå är viktigt att människor vaccinerar sig.

– Om det efter nyår kommer en andra våg där viruset har förändrats lite och blivit aggressivare är det bra om så många som möjligt har skydd, säger han.

Därför sprids influensa på vintern

Torr luft och kyla gör att influensavirus smittar lättare.

2008-01-01

Historiens värsta influensa

Spanska sjukan rasade 1918-20. Man beräknar att pandemin krävde uppåt 50 miljoner liv. Knappt hälften var unga människor mellan 20 och 40 år. En förklaring kan vara att den äldre befolkningen hade ett bättre skydd eftersom de varit utsatta för tidigare influensapandemier som rasade i slutet av 1800-talet.

Det virus som orsakade spanska sjukan har nyligen kunnat återskapas i laboratorium. En svensk läkare, Johan Hultin, hämtade år 1997 lungvävnad från en smittad kvinna som legat begravd i permafrosten i Alaska sedan epidemin rasade.

Amerikanska forskare, med Jeffery Taubenberger i spetsen, tog ur detta prov (och ur prov från döda, smittade amerikanska soldaters lungor) fram virusets hela arvsmassa. De har nu kunnat göra nya, levande virus, som de beskriver i Nature och Science i oktober i år. Det visade sig att detta virus var ett fågelinfluensavirus som förändrat mellan 25 och 30 av sina totalt 4 400 aminosyror i arvsmassan. Det tycks alltså inte ha blandat sin arvsmassa med människovirus, som skett vid andra pandemier.

När forskarna testade det återskapade viruset visade det sig vara mycket potent. Exempelvis bildade det hela 50 gånger flera viruspartiklar när det infekterade mänskliga lungceller, jämfört med en modern stam av influensavirus. Forskarna kommer nu att analysera viruset noggrant för att se vilka förändringar som gjorde det så farligt.

Läs mer om jakten på viruset i vetenskapsjournalisten Gina Kolatas bok Spanska sjukan (recenserad i På jakt efter spanska sjukan, F&F 1/01).

Hur klarar vi en världsepidemi?

För första gången har mänskligheten tillgång till specifika antivirusläkemedel vid en influensapandemi.

2005-12-01

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

2

Kommentarer

Det har skrivits mycket om svininfluensan, men några frågor verkar ändå vara obesvarade.
De allra flesta av oss kommer väl förr eller senare i kontakt med viruset, och det uppstår en kamp mot immunförsvaret.
Hur länge dröjer det då ungefärligen innan man insjuknar, eller tills faran är över?
Smittar man andra under denna tid, eller först när viruset tagit överhand och influensan bryter ut?
Är man smittobärare under denna tid, även om man själv aldrig blir sjuk?
Är det härvidlag någon skillnad om man är vaccinerad eller har egen resistans?
Om man varit i kontakt med viruset utan att bli sjuk, riskerar man ändå att drabbas av andravågen?
Är det i detta fall någon fördel att vara vaccinerad?

Väldigt ofta stöter man på fraser om årstidsinfluensan som den här ovan

"Årstidsinfluensan, det vill säga den vanliga influensan som varje vinter kommer till Sverige, brukar snarare vara farlig för dem som är äldre, och bland dem som avlider i influensa i vårt land (mellan 500 och 3 000 varje år) är 95 procent 75 år eller äldre."

Tycker att det antalet döda i influensa, mellan 500 och 3000 personer/år känns hög. Varifrån kommer de siffrorna?