Att cancer sprider sig i kroppen innebär generellt att sjukdomen är svårare att bota. Varför och hur cancer sprider sig är dock en komplex fråga med många bakomliggande faktorer. I en ny studie i Science riktas strålkastarljuset mot en sådan faktor: den genetiska informationen i cancercellerna. Gav cellerna genetiska anteckningsblock Gensaxen crispr/cas9 låter forskare klippa och klistra i dna. År 2020 tilldelades dess uppfinnare Nobelpriset i kemi, och ett användningsområde är att försöka klippa bort mutationer och bota genetiska sjukdomar. I den nya studien använde forskarna gensaxen på ett...
Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har länge varit Nobeltippade. Bara åtta år efter publikationen i tidskriften Science , som slog forskarvärlden med häpnad, används deras gensax som ett standardverktyg i tusentals labb över hela världen. Tidigare var det svårt och tidsödande att ändra i den genetiska koden på ett förutbestämt sätt. Med gensaxen går det lekande lätt. Processen har jämförts med att klippa och klistra i en text på datorn. Tekniken används till exempel för att ge växter nya egenskaper, som att bättre stå emot torka, och för utvecklingen av nya cancerterapier. Forskning...
Den nya metoden, som är en utveckling av Crispr-tekniken, gör det möjligt att byta ut delar av dna med större precision och kontroll än tidigare. Det öppnar för nya möjligheter att bota genetiska sjukdomar. Forskarna bakom tekniken på amerikanska Broad Institute vid MIT och Harvard har i labbskala lyckats korrigera gener som orsakar två ovanliga genetiska sjukdomar. I princip skulle tekniken kunna användas för på samma sätt göra ändringar i närmare 90 procent av alla kända sjukdomsframkallande genvarianter, rapporterar de i tidskriften Nature . - Det är ett jättespännande verktyg som ökar...
Vanliga gentester kräver masskopiering av dna i ett prov, vilket brukar ta timmar. Det gör inte ett Crispr-chip. Den nya tekniken bygger på komponenter från ”gensaxen” Crispr/Cas9, som känner igen specifika dna-sekvenser. Resultatet är klart inom några minuter. I ett experiment registrerade chippet en mutation som orsakar en ärftlig muskelsjukdom, Duchennes muskeldystrofi. Källa: Nature Biomedical Engineering
I vilken utsträckning kan och bör vi ändra gener för att förbättra hälsa och förebygga sjukdomar? Ska ärftliga förändringar vara tillåtna och vem bestämmer vad som är sjukt? Tekniken att skräddarsy vår arvsmassa utvecklas snabbt – och nu måste etikfrågorna lyftas fram.
Runt om i världen pågår ett dussintal kliniska försök att bota sjukdomar med den så kallade gensaxen Crispr/Cas9. Metoden bygger delvis på forskning från Umeå och förekommer i spekulationer om ett kommande Nobelpris. Men nu har forskare upptäckt en tidigare okänd risk. – Metoden kan möjligen orsaka cancer, säger Bernhard Schmierer, cellbiolog vid Karolinska institutet i Stockholm. Tack vare gensaxen har det blivit enkelt att förändra en gen i celler från en patient. Kliniska forskare odlar sådana genförändrade celler i provrör och sprutar sedan in dem i patienter som experimentella...
För tio år sedan frågade folk om hon verkligen tänkt igenom sitt beslut: ”Emmanuelle, du är ju en storstadstjej! Snart fyller du fyrtio. Vad i hela friden ska du göra i Umeå långt ute i ödemarken?” – Jag fick den typen av frågor. Men de som verkligen känner mig sa bara: ”Det kommer att passa dig fint.”, säger Emmanuelle Charpentier. Hon tackade ja till att bli gästforskare vid institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Där utvecklade hon idéerna bakom den metod som nu har revolutionerat livsvetenskaperna. Den bygger på kunskap om en del av bakteriernas immunförsvar mot virus som...
Tvillingsystrarna Ningning och Mingming är två mycket speciella apor. De är födda i Kunming i södra Kina och har – som alla makakungar – stora ögon och fjunigt hår. Det speciella med tvillingarna är att de är levande bevis för att en ny metod för att redigera arvsmassa fungerar även på primater. Metoden bygger på ett biologiskt maskineri som kallas crispr och som är på god väg att revolutionera gentekniken. Sedan början av år 2013 har crispr-tekniken spritt sig till tusentals laboratorier runt om i världen. Den är snabb, enkel och billig. Genforskarna beskriver den som ett av de största...
