Annons

Notiser av Jesper Sollerman

Nobelpriset i fysik år 2011 belönade upptäckten att universums expansion går snabbare och snabbare. Jag vill påstå att detta är en av de viktigaste upptäckterna inom astronomin under slutet av 1900-talet. Ännu viktigare för den moderna astronomin var kanske genombrotten i början av samma sekel. Einsteins allmänna relativitetsteori skapade då ramverket till att förstå universum. Strax därefter visade astronomerna att Vintergatan bara är en av otaliga galaxer i världsalltet, och att dessa galaxer far ifrån varandra. I astronomins läroböcker berättas hur amerikanen Edwin P. Hubble år 1929...
Vår grannplanet Mars undersöks numera minutiöst med både robotbilar och satelliter. Mer sällan vänds kameran mot Mars båda månar, Phobos och Deimos.
Gammablixten som upptäcktes den 19 mars i år var synlig i stjärnbilden Björnvaktaren under några få minuter.
I den avlägsna galaxen OJ287 i Kräftans stjärnbild finns ett av universums mest massiva svarta hål.
När en stjärna exploderar bildas en starkt lysande supernova som astronomerna oftast får syn på först flera dagar efter det att ljuset från explosionen nått jorden.
I infrarött ljus kan man nu studera stjärnbildningen i detalj. Stjärnan HH 46/47, som ligger 1 140 ljusår bort i stjärnbilden Vela på södra stjärnhimlen, är ett utmärkt exempel.
Trots att Merkurius ligger ganska nära jorden är pla­neten förhållandevis out­forskad.
Astronomer har lyckats se ljuset från en exoplanet, det vill säga en planet i ett annat solsystem.
Kosmisk strålning, det vill säga laddade partiklar från rymden, bombarderar ideligen vårt jordklot. Det har länge varit ett mysterium varifrån de mest energirika av dessa partiklar kommer.
Det senaste rekordet står ett planetsystem kring stjärnan 55 Cancri för - här har man hittat inte mindre än fem planeter.