Notiser av Per Snaprud

Hjärnforskare gör upp med myter

Nej, hjärnan är inte organiserad i tre delar. Att skilja mellan ”reptilhjärnan” med ansvar för instinkterna, det limbiska systemet, som sköter känslorna, och pannloberna, där de rationella tankarna håller till, är vanligt. Prydligt och begripligt. Problemet är att indelningen saknar stöd i den moderna neurovetenskapen, enligt den amerikanska författaren och psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett. I sin senaste bok gör hon upp med diverse myter om nervsystemet. Lisa Feldman Barrett har tidigare gett ut boken Så skapas känslor . Där beskriver hon sin forskning, som bland annat visar att den...

Jordnära om artificiell intelligens

Det är något sympatiskt med själva tilltalet. Texter om artificiell intelligens kan bli så storvulna. Antingen kommer smarta maskiner att hitta galanta lösningar på i stort sett alla problem där människans intellekt går bet. Eller så tar de över världen och förvandlar oss människor till medel för sina egna mål. Boken Artificial intelligence är något helt annat. Den är skriven av den amerikanska datavetaren Melanie Mitchell. Hon doktorerade med Douglas Hofstadter som handledare, en legendar och författare till boken Gödel, Escher, Bach som kom ut 1985, och blev obligatorisk läsning för en hel...

Gentester ställer stora frågor om vilka vi är

Länge var datorer en angelägenhet för ingenjörer på universitet och stora företag. Sedan blev de tillgängliga för vanligt folk – och förändrade världen. En liknande utveckling pågår när det gäller teknik för att avläsa arvsmassa. Hittills har omkring 30 miljoner människor runt om i världen köpt ett kommersiellt dna-test, främst för att komma vidare i sin släktforskning eller för att få kunskap om gener som påverkar hälsan. Testerna har fått oanade följder, bland annat som verktyg för poliser på jakt efter mördare. Den amerikanska journalisten Libby Copeland visar också att de ställer djupa...

Arvsmassans makt är stor

Budskapet är möjligen ångestdämpande för föräldrar: Den enskilt viktigaste faktorn som formar en människa är hennes arvsmassa. Föräldrarnas ansträngningar och tillkortakommanden, liksom skolans, har i långa loppet mindre betydelse. Robert Plomin är professor i beteendegenetik vid King’s College London. I boken Blue print summerar han mer än fyra decennier av forskning om hur olika personlighetsdrag kan tänkas hänga samman med det biologiska arvet. Mycket bygger på studier av tvillingar runt om i världen, inklusive Sverige. Forskningen visar att olika genvarianter som var för sig bidrar...

Verkligheten är något annat än du tror

Ska man tro sina ögon, alltså tänka sig att de ger en korrekt bild av verkligheten som den faktiskt är? Självklart inte. Vi ser ju bara en pytteliten del av all elektromagnetisk strålning, nämligen det vi kallar ljus. Övriga våglängder är vi blinda för. Men problemet är mycket djupare än så, enligt Donald Hoffman, professor i kognitionsvetenskap vid University of California i USA. Han slår fast att evolutionen utvecklat våra sinnen så att vi har goda chanser att överleva och få avkomlingar – inte för att få en korrekt bild av världen vi lever i. Det hela påminner om gränssnittet på en dator...

Vanlig medicin kan gynna tarmfloran

Tarmfloran hos olika personer skiljer sig åt. Somliga bär på ett inre ekosystem som kallas bact2 och hänger samman med inflammationer och andra hälsoproblem. Det är en tunnsådd uppsättning bakterier med brist på Faecalibacterium och ett överskott på Bacteroides. Forskare har tidigare visat att folk med den typen av tarmflora oftare än andra har bland annat depressioner, inflammatoriska tarmsjukdomar och multipel skleros. Hos människor med fetma är bact2-floran mer än fyra gånger så vanlig som hos normalviktiga, enligt en studie av närmare 900 människor i Danmark, Frankrike och Tyskland. Men...

Virtuell verklighet stärker medkänslan

Du står i hallen och ser dig själv i spegeln. Men det är en illusion. Du har VR-glasögon på dig. Kvinnokroppen du ser finns bara en virtuell värld. Illusionen ingår i ett experiment som testar hur hjärnan påverkas av att möta en aggressiv person, antingen direkt eller som passiv åskådare. De passiva åskådarna är också försökspersoner med VR-glasögon på sig. De ser kvinnan i hallen från sidan, som på film. I nästa steg blir samtliga undersökta i en hjärnkamera. Där får de se en inspelad situation som utspelar sig i den virtuella hallen där de nyss har varit. En kostymklädd man dyker upp. Han...

Nyupptäckt gen hotar antibiotika

Så sent som för två år sedan blev läkemedlet plazomycin godkänt i USA. I första hand ska det användas mot urinvägsinfektioner med bakterier resistenta mot andra antibiotika. Det ingår också i arsenalen av mediciner som kan behövas mot lunginfektioner orsakade av Pseudomonas aeruginosa , en bakterie känd för att spridas på sjukhus bland människor med nedsatt immunförsvar. – Att kunna behandla sekundära, bakteriella lunginfektioner är något vi är särskilt måna om i dessa tider när världen har drabbats av covid-19-pandemin, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för...

Framsteg i jakten på medicin mot viruset

Med hjälp av så kallad röntgenkristallografi har forskare skapat en tredimensionell bild av ett viktigt protein hos coronaviruset. Genom att hitta läkemedel som förstör proteinet kan det bli möjligt att bekämpa viruset. En liknande strategi har visat sig fungera bra vid hiv-infektioner. Med utgångspunkt i den tredimensionella bilden har forskarna tagit fram ett experimentellt läkemedel som de testat på möss. Mössen drabbades inte av några allvarliga biverkningar, enligt en rapport i tidskriften Science .

Blodprov kan avslöja Alzheimers

Tidiga tecken på Alzheimers påminner om andra sjukdomar som drabbar minnet. Nu har forskare i Sverige och flera andra länder visat att ett enkelt blodprov kan bidra till en tidig diagnos. Resultaten är publicerade i Nature Medicine . Forskarna mätte blodhalten av ett protein som kallas P-tau181. Analysen upptäckte cirka 90 procent av alla fall av Alzheimers och gav få falska positiva svar hos patienter med en annan demenssjukdom. Personer utan demens som hade en hög halt av proteinet i blodet visade sig löpa en tiofaldigt ökad risk att få Alzheimers sjukdom under de följande åren. Blodprovet...