Artiklar av Lotta Fredholm

Gåtan med hepatit-C löstes i tre steg

Lyssna på artikeln Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, som går till Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice, lever verkligen upp till Alfred Nobels kriterium att de belönade upptäckterna ska ha gjort mänskligheten den största nyttan. Hepatit C-virus ger upphov till kronisk leverinfektion, hepatit, och med tiden skrumplever och levercancer. Det smittar via blod och kroppsvätskor och att det nu går att detektera viruset innebär att miljontals människor sluppit få smittan via blodtransfusioner. I dag finns även läkemedel som botar 95 procent av dem som får behandling. Fanns något...

Objuden gäst låg bakom hjärnblödning

”Patienten var 81 år och hade ganska många bakomliggande sjukdomar, främst hjärtproblem. Han hade haft hjärtinfarkt, stod på blodförtunnande medicin och var även klaffopererad. Han hade mått lite dåligt under någon månads tid, men plötsligt fick han svår huvudvärk och svårt att finna orden. Dagen därpå sökte han akut till ett mindre sjukhus. Här misstänkte man att det kunde vara en hjärnblödning och gjorde därför en skiktröntgen av hjärnan. Det som då syntes var en blödning mellan hjärnhinnorna, ett så kallat subduralhematom. Skadan var på vänster sida och förklarade både talsvårigheterna och...

Högg ved – och blev allvarligt sjuk

”Det var i maj 2018 som en 46-årig man kom in till infektionskliniken i Kristianstad. Han hade i fyra dagar haft feber, frossa och torrhosta. Blodprover visade att han hade normala halter av en viss typ av vita blodkroppar, så kallade B-celler, men lite sänkta halter av blodplättar. Det gick också att se en viss förhöjning av så kallat C-reaktivt protein, CRP, något som skulle kunna tyda på en bakterieinfektion. Det var vår och årets influensasäsong, som är en virussmitta, var över. Så han lades in på avdelningen och fick ett slags penicillin, eftersom vi misstänkte att det kunde röra sig om...

88 anfall och 20 år innan mannen fick sin diagnos

Den drygt 40-årige mannen hade sedan slutet av 1980-talet till och från drabbats av anfall med oförklarliga överkänslighetsreaktioner. När han var tolv år konstaterades allergi mot gräspollen, och sedan även allergi mot björk, men annars hade han inga födoämnes- eller läkemedelsallergier. Det första anfallet kom i april 1988. Han blev varm, fick yrsel, förlorade medvetandet och fördes med ambulans till akuten i Uppsala. Där fann man inte någon orsak till anfallet. Sedan började han plugga i Umeå men drabbades året efter av yrsel och blev medvetslös och fick åka in akut. Nu gjordes en...

Svenska forskare överlistar resistenta bakterier

När antibiotika inte längre biter tar forskarna till nya metoder för att ta kål på bakterierna. Följ med till fyra lärosäten där forskarna arbetar med att ta fram nya sätt att angripa bakterier.

Så hanterar kroppens celler syrebrist

Lyssna på artikeln Efter en blodpropp går det efter några månader att se att syrebristen i det drabbade området gett upphov till nya blodkärl. Att nybilda kärl är ett långsamt sätt för kroppen att hantera syrebrist, eller hypoxi som det heter på läkarspråk. Betydligt snabbare är att slå på en gen som bildar ett hormon kallat erytropoetin, EPO, som signalerar till benmärgen att kroppen behöver fler röda blodkroppar. Systemet slår exempelvis på vid vistelse på hög höjd där syrehalten är lägre än vid havsytan. Detta utnyttjar idrottsmän vid ”höghöjdsträning”, ett sätt för att få bättre...

Skolflickan fick kramper och hallucinationer

”Det här var några år sedan, när jag arbetade i Skåne. En skolflicka hade åkt skridskor och slagit i huvudet. Hon förlorade aldrig medvetandet, men efter ett par timmar fick hon kramper och togs till akuten. Kramperna fortsatte och eftersom våra epilepsiläkemedel på akutrummet inte kunde häva dem fick hon sövas och tas till intensivvårdsavdelningen. Flickan fick antibiotika och antiviral medicin eftersom det kunde handla om en infektion. Infektionsprover och övriga blodprover var dock normala, datortomografi av hjärnan visade inget ovanligt, och inte heller magnetröntgen. Även provet på...

Hjärnans klister kan vara farligt

Gliacellerna är hjärnans doldisar. Trots att de är tio gånger fler än nervcellerna i storhjärnan är de sämre utforskade. Deras namn – glia betyder ’klister’ på grekiska – antyder att de bildar en stödjevävnad som håller samman nervcellerna. Men nervklistret har många andra funktioner, både i friska och sjuka hjärnor. Nyligen har svenska forskare tillsammans med kolleger i Spanien upptäckt att ett slags gliaceller, som kallas mikrogliaceller, spelar en viktig roll i förlopp som kan orsaka sjukdomar som alzheimer och parkinson. Vissa kemiska signaler i hjärnan får mikrogliacellerna att löpa...

Pausgympan fick henne att tappa känseln

Den här kvinnan arbetade sedan många år som postkassörska och på kontoret hade man efter att ha haft en ergonom på besök börjat med pausgympa.

Han tvekar inte att dra på sig kollegernas vrede

På mage. På rygg. Föräldrar har alltid fått mycket bestämda råd om hur bebisen ska sova. Under tidigt 1990-tal drev Hugo Lagercrantz igenom den nya rekommendationen om ryggläge.