Notiser av Lotta Fredholm

Så formulerar du ett hållbart nyårslöfte

I en SIFO-undersökning från 2017 angav 18 procent av svenskarna att de inför det nya året hade avgett nyårslöften, och vanligast var det bland kvinnor och yngre personer. Per Carlbring, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, har nu undersökt dels vilka nyårslöften svenskarna har, dels om sättet man bestämmer sitt löfte påverkar om man lyckas hålla det. – Jag tycker själv att nyårslöften fungerar ganska bra, men de har dåligt rykte i den meningen att de ska vara svåra att hålla. Så mitt nyårslöfte för året 2016 var att undersöka detta i en studie,...

Antibiotika ofta onödigt vid covid-19

De tidigare pandemier som svept över jorden har orsakats av influensavirus. Under exempelvis Spanska sjukan låg efterföljande infektioner med bakterier bakom en stor del av dödligheten hos unga personer, varför det är så skrev F&F om i artikeln Därför ökar influensa risken för dödlig bakterieinfektion . Gunnar Jacobsson är överläkare vid Infektionskliniken vid Skaraborgs sjukhus, forskare vid Centrum för antibiotikaresistens vid Göteborgs universitet och arbetar också inom nätverket mot antibiotikaresistens, Strama, som ansvarig för regionens sjukhus. Han beskriver hur läget var i...

Hälften symtomfria med ny PMS-behandling

Mellan tre och fem procent av kvinnor i barnafödande ålder mår psykiskt dåligt inför varje menstruation, och när dessa symtom är allvarliga kallas tillståndet premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. Inger Sundström-Poromaa, överläkare i gynekologi och professor i gynekologi och obstetrik vid Uppsala universitet, har lett studien. – Att må dåligt inför menstruationen är ett vanligt men lite bortglömt problem, som jag ser som ett kontinuum. Lite mildare symtom går ofta under beteckningen PMS, medan de som har en tydlig depression inför varje mens får diagnosen PMDS, säger hon. Antidepressiva...

Algoritm förutsäger individuell alzheimer-risk

Omkring 50 miljoner människor i världen beräknas leva med någon slags demens, och Alzheimers sjukdom står för mellan 50 och 70 procent av fallen. Sjukdomen utvecklas ofta smygande, där de inledningsvis harmlösa minnesproblemen gradvis blir allt värre. Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning vid Skånes universitetssjukhus, arbetar med dessa patienter. – Många som söker för minnesproblem klarar sig själva och kan jobba, men för att få diagnosen lindrig kognitiv störning krävs att de presterar sämre än förväntat på...

Influensa ökar risken för dödlig bakterieinfektion

När influensa-pandemin Spanska sjukan drog fram för hundra år sedan avled mellan 50 och 100 miljoner människor. Många var barn och unga, till skillnad från vid vanlig årstidsinfluensa som oftare tar äldre människors liv. Birgitta Henriques Normark, professor i klinisk bakteriologi vid Karolinska institutet, var intresserad av orsaken. – Vi ville förstå varför så många unga personer avled och vilka mekanismer som låg bakom, säger hon. I moderna studier har forskare undersökt bevarat obduktionsmaterial från den tiden. Då syntes att många avled i efterförloppet, av bakteriella infektioner. Att...

Färre utvecklar kol när fler fimpar för gott

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, beräknas orsaka omkring 3 000 förtida dödsfall varje år i Sverige. Den största riskfaktorn för att drabbas är tobaksrökning, och ungefär 80 procent av de som drabbas är rökare. Men även exponering för partiklar i luften kan öka risken, exempelvis på arbetsplatsen, eller vid matlagning över öppen eld som är vanligt i låginkomstländer. Enligt Helena Backman, forskare vid Umeå universitet och projektledare inom Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, OLIN , föds också vissa med en nedsatt lungkapacitet som med tiden kan utvecklas till kol. – Det vi vet i dag är...

Mensblod avslöjar livmoderns immunsystem

En graviditet är ett intrikat samspel mellan två konkurrerande immunsystem: moderns och barnets, som ju till hälften stammar från fadern. I vissa fall har dock kvinnor svårt att bli gravida, eller drabbas av upprepade missfall. Niklas Björkström, läkare och forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet, studerar livmoderns immunologiska miljö. – Det finns mycket publicerad forskning som visar att speciella celler i immunförsvaret som kallas NK-celler verkar kunna påverka exempelvis risken för att föda extremt stora barn, eller drabbas av havandeskapsförgiftning. Vi vill...

Skörhet större dödsrisk än ålder

I mars 2020 översvämmades sjukhusen i Stockholm av patienter som var svårt sjuka i covid-19. Sara Tehrani, specialistläkare i internmedicin vid Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet, var en av läkarna som vårdade dessa patienter. Hon berättar att många kom in med svår andningssvikt och försämrades raskt på kort tid. – Det var svårt att förstå sig på sjukdomsförloppet, då det var så olikt andra luftvägsinfektioner som vanlig influensa och lunginflammation. När flera patienter med covid-19 dog på vår avdelning under de första veckorna, kände jag att jag vill veta hur det går...

Felriktade antikroppar en orsak till svår covid-19

Äldre har ökad risk att drabbas av svår covid-19, men även vissa unga kan få mycket allvarliga symtom och avlida – frågan har varit varför. I två studier har svenska och internationella forskare försökt ringa in vad som kan ligga bakom detta, vilket de skriver om i den vetenskapliga tidskriften Science . En del tycks vara att patienterna saknar ett slags proteiner som kallas typ 1-interferoner. Dessa har en mycket viktig roll i det tidiga immunförsvaret mot virus, berättar Petter Brodin, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet. En viktig variant av dessa...

Mammografi räddar liv – också för kvinnor över 70

Det är väl känt att mammografi, alltså avbildande undersökning av brösten, innebär att bröstcancer hittas tidigare. Då fås bättre prognos eftersom behandling snabbare kan sättas in. Det som har diskuterats är vilka åldersgränser som bör gälla vid screening. I EU rekommenderas mammografiscreening för kvinnor mellan 50 och 69 år, i Sverige kallas alla kvinnor vartannat år från 40 till 74 års ålder. – Det tog dock tid att införa detta i hela landet eftersom man i vissa delar hade brist på mammografikapacitet. Det har i efterhand gjort det möjligt för oss att jämföra utfallet i de delar av landet...