Annons

Notiser av Joanna Rose

JUBILEUMSPODDEN #5: I år firar den svenska raketbasen Esrange utanför Kiruna 50 år. Om detta jubileum och om Sverige som rymdnation samtalar den svenske astronauten Christer Fuglesang (som var förste svensk i rymden!), rymdteknikern och pionjären Sven Grahn och Forskning & Framstegs Joanna Rose.
Enligt två kända amerikanska planetjägare, astronomerna Mike Brown och Konstantin Batygin vid Caltech i Pasadena, borde det finnas en okänd, massiv planet långt bortom Neptunus, som är den yttersta planeten som vi känner till i vårt solsystem . Det var observationer av hur sex så kallade transneptunska himlakroppar rör sig därute som ledde astronomerna till denna slutsats. Nu har andra astronomer, från Spanien och Storbritannien, gjort noggranna studier av hur de sex himlakropparna rör sig och kommit fram till att det måste finnas ytterligare minst en okänd planet som påverkar deras banor. –...
Två svarta hål som kolliderade för 1,4 miljarder år sedan fick rymdväven att vibrera i en gravitationsvåg. I julas avlyssnades den på jorden. Över tusen författare står nu bakom artikeln om upptäckten som nyligen godkänts för publicering. Århundradets upptäckt har den redan kallats. De två svarta hålen med massor på 8 respektive 14 gånger solens massa närmade sig varandra i en spiralrörelse tills de smälte samman till ett större hål och samtidigt frigjordes energi motsvarande solens massa. Den sändes ut i form av gravitationsvågor, ett fenomen som teoretiskt förutsågs redan för hundra år...
De fyra nya grundämnena upptäcktes redan för några år sedan, men tas upp i det periodiska systemet först efter att två oberoende experiment bekräftat dem. Nu har två internationella organisationer, en för fysiker och en för kemister, godkänt upptäckterna och de föreslagna namnen. Nihonium, med atomnumret 113, upptäcktes vid Riken-institutet i Japan och har döpts efter ett av namnen på landet. Moscovium, med atomnummer 115, identifierades på motsvarande sätt i Moskva. Tennessine, 117, kommer från den amerikanska staten Tennessee där laboratoriet Oak Ridge har sin hemvist. Och med namnet...
Ingen har ännu sett den nionde planeten, den ligger långt bortom åttan, Neptunus, bana. Därute kretsar även Pluto kring solen, men den har fått sälla sig till dvärgplaneterna som det finns flera av i planetsystemets utmarker. Just studier av dvärgplaneternas banor ger misstanke om att ytterligare en planet rör sig där borta, som är mycket större och tyngre än dvärgplaneterna. Den ska vara så långt bort att ett varv kring solen tar den 20 000 år. Var kommer den ifrån? Kanske har solen snott med sig en planet från grannen, tror astronomen Alex Mustill från Lunds universitet. Med en datormodell...
Knappt 21 år gammal försvarade Stefan Buijsman sin avhandling i filosofi i april i år: – Min upptäckt är att det inom filosofin saknas arbeten om hur människor förstår, lär sig och använder matematik. Och om vad matematisk kunskap är för något. Hittills har filosoferna bara ägnat sig åt matematikexperter, inte vanliga människor. Den forskning som finns inom till exempel didaktik är helt bortkopplad från filosofin. Det vill jag råda bot på. En urgammal filosofisk fråga handlar om ifall vi uppfinner matematiken, eller bara upptäcker den. Vad tror du? – Jag vet inte säkert, men jag gillar att...
Många har nog sett filmen The imitation game . Andra kanske har hört uttrycken Turingmaskin eller ett Turingtest. Det första har att göra med britten Alan Turings banbrytande idé att konstruera en universalmaskin som kan ta sig an alla problem med hjälp av matematiska algoritmer – den teoretiska principen bakom dagens datorer. Det andra, Turingtestet, ska avgöra om en dator kan tänka eller inte. Och Turings arbete med att knäcka tyska koder under andra världskriget anses ha varit avgörande för de allierades seger över nazisterna 1945. Det var alltså banbrytande insatser som Alan Turing...
Stjärnan, även kallad Tabbys stjärna efter astronomen Tabetha Boyajian från Yale university, ligger ungefär 1 480 ljusår bort i stjärnbilden Cygnus och är en ganska vanlig stjärna på vår himmel. Men dess ljusstyrka ändrade sig ett dussintal gånger under tre månader, som om oregelbundet formade föremål passerade framför stjärnan och tillfälligt blockerade den observerade strålningen. En något science fiction-artad idé var att stjärnan kanske omringas av ett stort skal, kallat Dysons sfär. Fysikern Freeman Dyson tänkte sig att framtida civilisationer i behov av energi måste hitta ett sätt att...
Nya selfies tagna av en kamera på Curiosity-robotens arm visar att den oländiga terrängen på Mars har slitit ordentligt på däcken. På bilden syns hål och sprickor. Men det ska inte stoppa roboten, enligt Nasa som undersöker läget var femhundrade meter. Curiosity är stor som en bil och rullar på sex hjul, en halv meter höga och fyrtio centimeter breda. Varje hjul drivs av en egen motor och de bakre och främre hjulparen kan styras. Sedan landningen i augusti 2012 har roboten färdats en sträcka på nästan 13 kilometer. Nu är den nästan färdig med att genomkorsa ett särskilt grovt och stenigt...
I själva verket är denna såpbubbla ett moln av gas och stoft som belyses inifrån av ett starkt stjärnljus. Bubbelnebulosan, också känd som NGC 7635, ligger 8 000 ljusår från oss i stjärnbilden Cassiopeja. Den upptäcktes 1787 av den brittiske astronomen William Herschel och det är inte första gången den avbildas av rymdteleskopet. Men det är först nu som hela bubblan hamnar på bild, sammansatt som en mosaik av mindre foton. Det är stjärnstrålningen som får den interstellära gasen i nebulosan att forma den nästan helt perfekta sfären. Stjärnan, SAO 20575, syns till vänster om centrum. Den är 10...