Annons

Notiser av Ingela Roos

Varför är det intressant att bygga elledningar ända från Sahara till Europa?
Jordklotet deformeras en aning av solens och månens dragningskraft. Det medför att jordens rotation bromsar in en aning. Detta leder till att dygnet sakta förlängs, vilket i sin tur gör att vi, för att inte förlora kopplingen till solens position på himlen och de andra himlakropparnas rörelser, måste skjuta in skottsekunder i vår tideräkning med något års mellanrum. Utan skottsekunden skulle dygnet långsamt förskjutas i förhållande till klockan med ungefär en timme på 550 år. En sådan förskjutning skulle bland annat göra det svårare för astronomer att rikta sina teleskop åt rätt håll i rymden...
Amerikanska forskare har tagit fram ett billigt plastmaterial med stor förmåga att absorbera koldioxid. De har utgått från ämnet polyetylenimin, som de har givit en mycket porös form för att på så vis öka den absorberande ytan maximalt. Varje gram av den billiga plasten suger upp 1,72 nanomol koldioxid från vanlig, fuktig luft. Det är bland de högsta rapporterade värdena någonsin. Till skillnad från många andra koldioxidabsorberande material är den nya plasten inte fuktkänslig. Dessutom är den lätt att återanvända. När plasten upphettas till 85 grader släpper den ifrån sig sin koldioxid och...
Hundra gånger lättare än frigolit, men samtidigt starkt och elastiskt. Det är egenskaperna hos ett nytt metallmaterial.
Forskare vid Harvard university i USA har byggt en skelettlös, mjuk robot som kan åla sig fram med hjälp av fyra bläckfiskliknande armar. I den vetenskapliga tidskriften PNAS beskriver forskarna hur roboten förflyttar sig med böljande rörelser, och hur den kan krypa under hinder. Den mjuka roboten är uppbyggd av elastiska polymerer och styrs med hjälp av tryckluft. Styrningen är enkel, men får ändå roboten att utföra komplexa rörelser. Forskarna ser flera fördelar med mjuka robotar. De kan ändra form och ta sig fram på svåra underlag, som blöt sand, och runt besvärliga hinder. Dessutom tar de...
I början på 100-talet hävdade den grekiske astronomen Ptolemaios att solen och de andra planeterna snurrar runt jorden.
Vilka är problemen? – Det första har sin grund i att datorindustrin år 2004 gick över till så kallade flerkärniga processorer. Tidigare hade datorerna en beräkningsenhet som utförde instruktionerna en efter en, och prestandan förbättrades genom att man ökade klockfrekvensen, alltså arbetstakten. Men år 2004 gick det inte att öka klockfrekvensen mer – det alstrade för mycket värme. Då gick man över till flera parallella beräkningsenheter på varje processorchip. Men för att utnyttja den parallella kapaciteten måste man bryta upp programvaran i olika delar som körs samtidigt. Det är oerhört...
Amerikanska kemister har slagit rekord och konstruerat en minimal elektrisk motor. Den består av en snurrande molekyl och mäter endast en nanometer – två hundra gånger mindre än det tidigare rekordet. Som jämförelse är ett hårstrå cirka sextiotusen nanometer tjockt. Forskarna fäste en långsmal molekyl på en kopparplatta. Med spetsen på ett sveptunnelmikroskop skickade de en svag elektrisk ström genom molekylen, som då började rotera som en propeller. Den minimala motorn kan bli användbar inom teknik och medicin, till exempel för att pumpa in vätskor i små rör. Men först måste forskarna få den...
Forskare i USA har konstruerat en fem mikrometer stor transistor som sänder ut en ström av protoner. Därmed öppnas dörren för att apparater ska kunna kommunicera med levande vävnad. Signaleringen i levande organismer sker med hjälp av bland annat protoner, medan elektriska apparater normalt använder elektroner. Den skillnaden har hittills gjort det svårt att koppla ihop människokroppen med maskiner, för att till exempel övervaka biologiska processer eller skapa avancerade proteser. Den nya transistorn bygger på ett nytt biomaterial med förmåga att leda protoner, som de amerikanska forskarna...
Ett internationellt forskarlag har lyckats ge två apor konstgjord känsel. Med hjälp av en elektrod inopererad i hjärnan fick aporna styra en virtuell hand på en datorskärm. När de förde handen över föremål på skärmen fick de, via en annan elektrod, konstgjorda signaler tillbaka till det hjärnområde som tar emot sinnesintryck från händerna. Föremålen på datorskärmen såg likadana ut, men gav olika känselsignaler tillbaka. Aporna klarade att skilja föremålen åt, vilket visar att de på konstgjord väg kunde känna skillnad på dem. Forskarnas mål är att ge proteser känsel – en förutsättning för att...