Artiklar av Jesper Nyström

Minska matsvinnet – 1,3 miljarder ton slängs varje år

Hushållen står för den största delen av det svenska matavfallet. Varje svensk slänger 97 kilo mat varje år. Det globala årliga matsvinnet uppgår till 1,3 miljarder ton, en tredjedel av den totala matproduktionen. Sverige har antagit en FN-resolution om att halvera matsvinnet till 2030. I en ny handlingsplan som har tagits fram av Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket presenteras 42 förslag på åtgärder som ska minska svinnet. Idé om nationellt matsvinnscenter Ingrid Strid forskar om matsvinn och om matens miljöbelastning vid Institutionen för energi och teknik på Sveriges...

Här finns lösningen på jordbrukets urgamla misstag

– Sett ur ett större perspektiv kan man hävda att i princip alla problem som jordbruket brottas med i dag, som stora utsläpp av växthusgaser, jorderosion, näringsläckage, överanvändning av kemikalier och dålig lönsamhet, går att koka ner till det faktum att vi använder ettåriga grödor och inte fleråriga. Det säger Lennart Olsson, professor vid Lund university centre for sustainability studies, LUCSUS, Lunds universitet. Han har haft ett par hektiska dagar som koordinator för en konferens som anordnades av Pufendorfinstitutet på Lunds universitet. Konferensens titel var: Is the future of...

Skräck styr livet i havet

Att ta ett kvällsdopp i mareld en sensommardag är en häftig och nästan overklig upplevelse. Det är växtplankton i vattnet som skräms av dina simtag och skickar ut små blå ljusblixtar för att skydda sig. I de flesta fall är det dock inte sensommarbadare som utlöser den här bioluminiscensen, utan de större växtplanktonens främsta fiender, copepoderna – eller hoppkräftorna, som de kallas i dagligt tal. Svenska forskare har visat att hoppkräftorna utsöndrar ämnen i vattnet som fungerar som kemiska alarmsignaler – de varnar växtplanktonen för den annalkande faran. Forskarna har döpt ämnena till...

Svensk studie visar att fiskar får plastskräp i hjärnan

Ingen vet exakt hur mycket plastskräp som hamnar i haven varje år. Men det handlar om flera miljoner ton – och nyligen blev jag, ofrivilligt, en del av problemet. Det var under säsongens första motorcykeltur. Jag hade stannat för att tanka och samtidigt värma mig med en kopp kaffe på en bensinstation som har en ovanligt trevlig uteplats. Den ligger vid en småbåtshamn i Stockholms skärgård. När jag slog mig ner vid ett av borden hoppade plastlocket av från min engångsmugg och blåste ned i vattnet, där det snabbt seglade i väg utom räckhåll. Mitt miljöbrott var ett faktum. Plastlock av den här...

Vargen som ville leka

Under vintern 2014 dök ett vargpar upp i skogarna runt Sjunda, en liten ort utanför Gnesta i Stockholms län. De mutade in ett revir, något som inte skett i dessa trakter under de senaste hundra åren. Kort därefter rev vargarna ett stort antal får på en gård i reviret. Det väckte både ilska och oro hos ortsbefolkningen. Fårägarna ansökte om skyddsjakt (läs mer i Så skyddas tamboskap bäst ur F&F #1/19). Men det blev avslag. Länsstyrelsen menade att de inte hade gjort tillräckligt för att skydda sina djur. Angreppen på får fortsatte och beslutet om avslag för skyddsjakten överklagades...

Historiska skogsbränder varnar inför framtiden

Ett träd som överlever en skogsbrand kan få ett slags ärr i den årsring som bildades samma år som branden ägde rum. Det kallas för brandljud. Genom att undersöka brandljuden i levande och döda träd går det att kartlägga brändernas omfattning och antal i ett skogsområde flera hundra år tillbaka i tiden, i enstaka fall upp till 1 000 år. Igor Drobyshev, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, är expert på att tolka brandljud och menar att de innehåller förvånansvärt detaljerad information: – Ibland går det till exempel att säga om en brand ägde rum i början, mitten eller i slutet...

Fästingar gynnas av varmare klimat

Den fästing som står för nästan alla angrepp på människor och andra däggdjur i Sverige heter Ixodes ricinus och kallas den ”vanliga fästingen”. Varje år drabbas mellan 200 och 400 svenskar av allvarlig TBE-sjukdom, som orsakas av ett virus som kallas TBEV ( tick-borne encephalitis virus) . Sjukdomen har ökat stadigt sedan 1980-talet. I vissa fall leder TBE-sjukdom till hjärnhinne- och hjärninflammation. Ökningen av TBE kan till stora delar förklaras av klimatförändringarna och av den kraftiga ökningen av rådjursstammarna, som pågick fram till 1990-talet. Rådjuret är ett av fästingens...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Stadens gömda åkermark

Vi håller på att få slut på odlingsbar mark. Jordens befolkning närmar sig åtta miljarder och enligt FN:s beräkningar kommer det att finnas ytterligare två miljarder munnar att mätta år 2050. För att möta den utmaningen måste åker-arealerna ökas med en yta lika stor som Australien. Det är omöjligt – vi använder redan 80 procent av all odlingsbar mark. Det här dystra framtidsscenariot utgår från att vi fortsätter använda konventionella jordbruksmetoder. Genom att använda växthus i stället för åkrar kan avkastningen ökas, odlingssäsongen förlängas och miljöpåverkan kontrolleras. Men det finns...

Nytt sätt att gödsla skogen

Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och...