Annons

Notiser av Jesper Nyström

Sir Freddie var en bagge av rasen Merino som levde på en fårfarm i Australien under 1960-talet. Sperma från Sir Freddie frystes ned i flytande kväve 1968. Förra året provade forskare från Sydneys universitet om det gick att inseminera tackor med den 50-åriga sperman. Det visade sig att hälften av de tackorna blev dräktiga och födde friska lamm. Det är samma utfall som vid inseminering med sperma som varit frusen i ett år. Kvaliteten har alltså inte påverkats av den långa lagringen. – Våra resultat indikerar att sperma kan frysas i stort sett hur länge som helst utan att kvaliteten försämras,...
Att träden är så betydelsefulla som värdväxter beror bland annat på att de är långlivade, storvuxna och att de kan erbjuda en mängd olika livsmiljöer på – och inuti – sina olika delar. Under senare år har två trädarter drabbats av sjukdomar. Almar hotas av en svampinfektion som ger upphov till almsjuka. Det är en dödlig sjukdom som sprids från träd till träd av en barkborrande skalbagge. Ask drabbas också av en svampinfektion som kallas askkottsjuka och som sprids med vinden. Almarna är viktiga värdar för omkring 250 arter, varav många är mossor och lavar. Ungefär 60 av dessa arter är helt...
Ett internationellt forskarteam har undersökt hur influensa sprids mellan däggdjur som lever på savannen i Namibia. De har samlat in blodprov från 14 däggdjursarter, bland annat lejon, geparder, sjakaler elefanter, springbockar och gnuer. Blodproverna har analyserats på jakt efter antikroppar mot influensavirus typ A, som orsakar de flesta epidemierna hos människor. Forskarnas analyser indikerar att influensa är ovanligt hos de stora växtätarna. Ingen av de undersökta elefanterna bar på antikroppar mot influensa – och inga springbockar heller. En av tio undersökta noshörningar hade svaga...
Hajar är ovanliga i svenska vatten. Det är sannolikt orsaken till att ytterst få böcker om dessa djur har skrivits i vårt land. Det nya uppslagsverket Guide till världens hajar är ett gyllene undantag. Boken beskriver merparten av de drygt 500 hajarter som är kända i nuläget. Författaren David C. Bernvi är marinbiolog på Stockholms universitet och expert på vithajar, som han studerar i Sydafrika. Boken har ett ganska traditionellt upplägg. Den inleds med ett par kapitel som handlar om hajars ekologi, artrikedom och systematik. Därefter följer beskrivningar av 534 arter, indelade i släkten,...
En ny grodart har upptäckts i en svårtillgänglig del av Anderna i Sydamerika. Den tillhör trädgrodorna och har döpts till Hyloscirtus hillisi . Vid tummens bas har den en unik kloliknande struktur som forskarna ännu inte förstår sig på. Kanske skyddar den mot angrepp, eller så används klon vid strider om partners. Grodans livsmiljö hotas av en omfattande gruvdrift, vilket gör det troligt att grodan snart hamnar på rödlistan över hotade arter.
Det finns gott om ryggradsdjur som äter småkryp som spindlar och andra leddjur. Men i en ny studie publicerad i Amphibian and reptile conservation ger ett internationell forskarteam 15 exempel på det omvända förhållandet; spindlar och andra leddjur i som äter ryggradsdjur. Exemplen kommer från Amazonas. Fågelspindlar av släktet Pamphobeteus kan bli stora som tallrikar. Forskarna har sett en sådan spindel döda och bära iväg en pungråtta (ett mindre däggdjur). En fågelspindel bär iväg på en pungråtta som den har dödat. Bild: Maggie Grundler, Amphibian & Reptile Conservation Forskarna har...
När människan spred sig från Afrika till Europa, Mellanöstern och Asien så skedde det till stor del via öppna gräslandskap. Det berodde sannolikt på att jaktmetoderna förbättrades så att det blev lättare att jaga de stora gräsätarna som finns i dessa miljöer. Människan spred sig också via kusterna i takt med att med att vi blev bättre på att fiska. Regnskogar däremot, har betraktats som ett hinder för vår arts spridning. Det beror bland annat på att de flesta av regnskogens bytesdjur är förhållandevis små och svårfångade, eftersom de håller till trädtopparna. Men en internationell...
Undersökningen har letts av Johan Lindgren, som är universitetslektor vid geologiska institutionen, Lunds universitet. Tillsammans med en grupp kollegor har han detaljstuderat ett 180 miljoner år gammalt fossil från en fisködla av släktet Stenopterygius . Fossilet är mycket välbevarat och forskarna har hittat vävnad som fortfarande är lite mjuk – och i anslutning till huden finns det en struktur som liknar späck. Det är en upptäckt som förändrar synen på fisködlornas liv och utveckling. Späck är en form av fettvävnad som är typisk för marina däggdjur. Det isolerar mot vattnets kyla och är en...
Magellanpingvinen är en sydamerikansk art som har en av sina största häckningskolonier på Punta Tombo, en halvö på Argentinas atlantkust. På senare tid har ensamma pingvinhannar blivit en allt vanligare syn under häckningen – det går numera tre hannar på varje hona. Det framgår av en ny studie utförd av forskare vid Washington university i USA. När det inte är parningssäsong, från april till augusti, lämnar pingvinerna Punta Tombo och jagar efter stim med småfisk som rör sig norrut. Pingvinerna simmar flera hundra mil och det är under den här perioden som flest pingviner dör, framför allt...
De ökande temperaturerna som följer med klimatförändringarna förväntas snabba på nedbrytningen av organiskt material i jorden. En farhåga är att det kommer öka läckaget av koldioxid från marken till atmosfären. Men den ökande nedbrytningen leder också till att mer kväve frigörs i jorden. Kväve är ofta en bristvara i våra barrskogar, så mer kväve betyder en snabbare tillväxt hos träden och därmed ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. I teorin skulle alltså ökande koldioxidupptag i skogarna kunna kompensera för ökande koldioxidutsläpp från jorden. Men en ny svensk studie grusar den...