Notiser av Jonas Mattsson

Så blir du lagom perfekt

7 frågor till Alexander Rozental legitimerad psykolog, lektor i psykologi vid Uppsala universitet och knuten till University College London, där han forskar om perfektionism.

Mina närmaste och jag befann oss i ett eldhav. Lågorna spred sig tills landskapet övertänts och vi var omringade av förintande eld. Någonstans räknade en klocka ner: Fem, fyra, tre, två … Sen vaknade jag med bröstet bultande av ångest. Jag hade haft min första klimatmardröm.

Nobels fredspris till journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov

Årets fredspris tilldelas Maria Ressa och Dmitrij Muratov. Här kan du se offentliggörandet i efterhand och läsa om pristagarna.

Vänd dig mot skogen

Det har varit en skogssommar i år. Kanske är det till och med ett skogsår. Som så många under pandemin styrde jag inåt landet på semestern.

Vänd ältandet till inre pepp

Lev inte i nuet! Det är ett av många råd som går på tvärs mot gängse populärpsykologi i Ethan Kross bok Tjatter . Titeln syftar på den inre röst som ältar det som har hänt och oroar sig för det som komma skall. Författaren är grundare av Emotion & Self Control Laboratory vid University of Michigan, USA, och doktorerade under psykologen Walter Mischel. Att Ethan Kross handletts av mannen bakom det klassiska marschmallowtestet har satt sin prägel på hans forskargärning. I marshmallowtestet förutsågs barns framtida framgång med hjälp av sötsaker som de fick fler av om de kunde vänta med att...

Missa inte – nya numret av F&F finns ute

När mina föräldrar vaccinerades var det som om våren kom i dubbel bemärkelse. Samtidigt som bladen sprack ut kunde min son träffa sin farmor och farfar efter över ett år isär. Och härom dagen öppnades vaccinationstiderna i min region för mig och mina generationskamrater. Sakta börjar vi skymta den horisont där covid-19-pandemins lidande och begränsningar börjar lätta, i alla fall i vår del av världen. Om vad vi kan vänta oss när livet återgår till det normala skriver medicinjournalisten Amina Manzoor i det senaste numret av Forskning & Framsteg. Exakt hur den normaliteten kommer att se ut...

Berättelser för nyfikna barn

Carl Wilhelm Scheele ägnade tonåren på 1750-talet åt att experimentera med kemikalier i köket. 250 år senare fick epidemiologen och ”forskningsinfluencern” Emma Frans upp ögonen för källkritik efter att hon blivit lurad och bortgjord av sin storebror. I den här antologin ligger fokus på historiska och samtida forskares barndom och målgruppen är också barn. Att få möta människorna bakom forskningen gör vetenskapen konkret och tar ner den på jorden. Bokens många illustrationer är en fröjd för ögat och Forskardrömmar avslutas med en pedagogisk genomgång av den vetenskapliga metoden. Många av...

Ledare: Jag vill förundras

När bilderna från Kapitolium spreds den 6:e januari satt jag som många andra och häpnade framför skärmen. Det till synes oöverlagda och karnevalslika förde tankarna till rockfestivaler snarare än en medveten politisk aktion. Men i efterhand framkom det hur noga den planlagts. Stormningen av USA:s kongress kan ses som kulmen på en populistisk våg, som sköljt fram även på vår sida om Atlanten. Populisterna manar till känslan av att en politisk elit har svikit det folk som den är vald att företräda. ”Drain the swamp!” som Donald Trump sa. Nu sitter en annan president i Vita huset, men jag tror...

Här kommer alla känslorna

F ör några år sedan skapade ett forskarlag vid bland annat Åbo universitet en karta över var i kroppen vi känner grundaffekter som ilska, rädsla, glädje, sorg och skam. Nu har de utökat galleriet till 100 olika upplevelser, från kroppsliga upplevelsen som hunger till emotioner som glädje och sorg, och vidare till upplevelser som känslan av att återkalla något ur minnet. Drygt 1 000 personer deltog i studien, som genomfördes genom ett webbformulär, där deltagaren sorterade känslor på olika sätt, bland annat efter hur psykisk eller fysisk känslan är, liksom var och hur starkt den upplevdes i...

Generositet lönar sig

Att dela med sig av sina pengar och sin tid för att man bryr sig om andra ger även egna fördelar. Det visar en studie där svenska forskare har analyserat europeiska och amerikanska data om inkomst och barnafödande. Statistiken har de sedan kombinerat med att ställa frågor om attityder och beteende. Resultaten visar att de som agerat mest osjälviskt får flest barn och att de måttligt osjälviska får högst lön. Lägg till detta att tidigare forskning visar att osjälviska personer är lyckligare, har bättre hälsa och har bättre relationer än själviska. Bakom studien står forskare vid Institutet för...

Sök på sajten