Annons

Notiser av Jonas Mattsson

När mina föräldrar vaccinerades var det som om våren kom i dubbel bemärkelse. Samtidigt som bladen sprack ut kunde min son träffa sin farmor och farfar efter över ett år isär. Och härom dagen öppnades vaccinationstiderna i min region för mig och mina generationskamrater. Sakta börjar vi skymta den horisont där covid-19-pandemins lidande och begränsningar börjar lätta, i alla fall i vår del av världen. Om vad vi kan vänta oss när livet återgår till det normala skriver medicinjournalisten Amina Manzoor i det senaste numret av Forskning & Framsteg. Exakt hur den normaliteten kommer att se ut...
Carl Wilhelm Scheele ägnade tonåren på 1750-talet åt att experimentera med kemikalier i köket. 250 år senare fick epidemiologen och ”forskningsinfluencern” Emma Frans upp ögonen för källkritik efter att hon blivit lurad och bortgjord av sin storebror. I den här antologin ligger fokus på historiska och samtida forskares barndom och målgruppen är också barn. Att få möta människorna bakom forskningen gör vetenskapen konkret och tar ner den på jorden. Bokens många illustrationer är en fröjd för ögat och Forskardrömmar avslutas med en pedagogisk genomgång av den vetenskapliga metoden. Många av...
När bilderna från Kapitolium spreds den 6:e januari satt jag som många andra och häpnade framför skärmen. Det till synes oöverlagda och karnevalslika förde tankarna till rockfestivaler snarare än en medveten politisk aktion. Men i efterhand framkom det hur noga den planlagts. Stormningen av USA:s kongress kan ses som kulmen på en populistisk våg, som sköljt fram även på vår sida om Atlanten. Populisterna manar till känslan av att en politisk elit har svikit det folk som den är vald att företräda. ”Drain the swamp!” som Donald Trump sa. Nu sitter en annan president i Vita huset, men jag tror...
F ör några år sedan skapade ett forskarlag vid bland annat Åbo universitet en karta över var i kroppen vi känner grundaffekter som ilska, rädsla, glädje, sorg och skam. Nu har de utökat galleriet till 100 olika upplevelser, från kroppsliga upplevelsen som hunger till emotioner som glädje och sorg, och vidare till upplevelser som känslan av att återkalla något ur minnet. Drygt 1 000 personer deltog i studien, som genomfördes genom ett webbformulär, där deltagaren sorterade känslor på olika sätt, bland annat efter hur psykisk eller fysisk känslan är, liksom var och hur starkt den upplevdes i...
Att dela med sig av sina pengar och sin tid för att man bryr sig om andra ger även egna fördelar. Det visar en studie där svenska forskare har analyserat europeiska och amerikanska data om inkomst och barnafödande. Statistiken har de sedan kombinerat med att ställa frågor om attityder och beteende. Resultaten visar att de som agerat mest osjälviskt får flest barn och att de måttligt osjälviska får högst lön. Lägg till detta att tidigare forskning visar att osjälviska personer är lyckligare, har bättre hälsa och har bättre relationer än själviska. Bakom studien står forskare vid Institutet för...
Sedan 2011 har institutionen för neurovetenskap vid Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen, KNAW, arrangerat tävlingen Art of neuroscience. Målet har varit att tillgängliggöra den moderna neurovetenskapen, men även att få forskarna att närma sig sitt arbete från ett annat perspektiv. I årets tävling fastnade vi på redaktionen för ett av hedersomnämnandena, nämligen KNAW-forskaren Yishul Weis bild av den komplexa rytmen i våra hjärtslag, som i sin tur styrs av det autonoma nervsystemet. Komplexa rytmer håller oss vid liv Hedersomnämnande 2018: ”Det autonoma nervsystemet reglerar...
Som docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet forskar Christian Benedict om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. – Vi har olika sömnfaser: Först sover du ytligt, sedan kommer en period av djupsömn och sedan drömsömnen. Det tar cirka 90–120 minuter, sedan börjar du om på en ny sömncykel, berättar han. Varför har vi djupsömn? – Djupsömn hjälper dig att skala bort de nybildade kopplingar i hjärnan som inte behövs. Samtidigt främjar djupsömn befästandet av nyinlärda faktaminnen som är relevanta för ditt beteende under vakenheten. Vilken funktion har drömsömnen? – Efter att du har...
Att neurovetenskapen har mycket att bidra med i skolan är något som Julia Uddén, hjärnforskare med inriktning på språk vid Stockholms universitet, kan skriva under på. Inte minst gäller det frågan om vilken strategi som är bäst för att lära barn att läsa. Antingen kan man fokusera på att barnen ska känna igen hela ord, ordbilder, eller att ljuda orden, bokstav för bokstav. Hjärnforskningen har visat att de här strategierna motsvaras av två separata vägar mellan syncentrum, långt bak i hjärnan, och hjärnans kognitiva funktioner, som ligger längre fram. – Det finns en myt om att man ska lära...
Många kvinnor får akupunktur i samband med IVF-behandling (provrörsbefruktning) för att öka chansen att bli gravida. Därför har australiska forskare jämfört 405 kvinnor som genomgått akupunktur med 404 som fick genomgå en bluffakupunktur, där nålarna aldrig trängde in i kroppen, i samband med IVF-behandling. Av de kvinnor som fått riktig akupunktur föddes 74 barn jämfört med 72 barn i kontrollgruppen, vilket är en icke-signifikant skillnad. Källa: JAMA
Kortleken består av 37 olika kort som den som befinner sig i livets slutskede, eller som tidigare i livet vill fundera kring detta, kan använda tillsammans med anhöriga eller vårdpersonal. På korten finns olika påståenden om saker som kan vara viktigt inför döden. Det kan handla om att ha sina närmaste nära sig, att det finns någon som talar det egna modersmålet eller att hinna reda ut oavslutade saker med andra. Korten kan ”spelas” på flera sätt. Ett sätt som rekommenderas är att sortera upp vad man tycker är viktigt inför sin död i tre högar efter prioritet. Spelet har skapats utifrån en...