Annons

Notiser av Jonas Mattsson

En dansk registerstudie visar att nära släktingar till forskare oftare lider av bipolär sjukdom eller schizofreni. Studien baseras på sjukvårds-information om nära 12 000 universitetsanställda och deras första och andra gradens anhöriga. Resultatet visar en signifikant ökad förekomst av schizofreni bland syskon, barn och syskonbarn till akademikerna jämfört med befolkningsgenomsnittet. För bipolär sjukdom var risken signifikant högre för föräldrar, far- och morföräldrar och syskonbarn. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom, och gruppen forskare...
F ör några år sedan skapade ett forskarlag vid bland annat Åbo universitet en karta över var i kroppen vi känner grundaffekter som ilska, rädsla, glädje, sorg och skam. Nu har de utökat galleriet till 100 olika upplevelser, från kroppsliga upplevelsen som hunger till emotioner som glädje och sorg, och vidare till upplevelser som känslan av att återkalla något ur minnet. Drygt 1 000 personer deltog i studien, som genomfördes genom ett webbformulär, där deltagaren sorterade känslor på olika sätt, bland annat efter hur psykisk eller fysisk känslan är, liksom var och hur starkt den upplevdes i...
Att dela med sig av sina pengar och sin tid för att man bryr sig om andra ger även egna fördelar. Det visar en studie där svenska forskare har analyserat europeiska och amerikanska data om inkomst och barnafödande. Statistiken har de sedan kombinerat med att ställa frågor om attityder och beteende. Resultaten visar att de som agerat mest osjälviskt får flest barn och att de måttligt osjälviska får högst lön. Lägg till detta att tidigare forskning visar att osjälviska personer är lyckligare, har bättre hälsa och har bättre relationer än själviska. Bakom studien står forskare vid Institutet för...
Sedan 2011 har institutionen för neurovetenskap vid Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen, KNAW, arrangerat tävlingen Art of neuroscience. Målet har varit att tillgängliggöra den moderna neurovetenskapen, men även att få forskarna att närma sig sitt arbete från ett annat perspektiv. I årets tävling fastnade vi på redaktionen för ett av hedersomnämnandena, nämligen KNAW-forskaren Yishul Weis bild av den komplexa rytmen i våra hjärtslag, som i sin tur styrs av det autonoma nervsystemet. Komplexa rytmer håller oss vid liv Hedersomnämnande 2018: ”Det autonoma nervsystemet reglerar...
Som docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet forskar Christian Benedict om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. – Vi har olika sömnfaser: Först sover du ytligt, sedan kommer en period av djupsömn och sedan drömsömnen. Det tar cirka 90–120 minuter, sedan börjar du om på en ny sömncykel, berättar han. Varför har vi djupsömn? – Djupsömn hjälper dig att skala bort de nybildade kopplingar i hjärnan som inte behövs. Samtidigt främjar djupsömn befästandet av nyinlärda faktaminnen som är relevanta för ditt beteende under vakenheten. Vilken funktion har drömsömnen? – Efter att du har...
Att neurovetenskapen har mycket att bidra med i skolan är något som Julia Uddén, hjärnforskare med inriktning på språk vid Stockholms universitet, kan skriva under på. Inte minst gäller det frågan om vilken strategi som är bäst för att lära barn att läsa. Antingen kan man fokusera på att barnen ska känna igen hela ord, ordbilder, eller att ljuda orden, bokstav för bokstav. Hjärnforskningen har visat att de här strategierna motsvaras av två separata vägar mellan syncentrum, långt bak i hjärnan, och hjärnans kognitiva funktioner, som ligger längre fram. – Det finns en myt om att man ska lära...
Många kvinnor får akupunktur i samband med IVF-behandling (provrörsbefruktning) för att öka chansen att bli gravida. Därför har australiska forskare jämfört 405 kvinnor som genomgått akupunktur med 404 som fick genomgå en bluffakupunktur, där nålarna aldrig trängde in i kroppen, i samband med IVF-behandling. Av de kvinnor som fått riktig akupunktur föddes 74 barn jämfört med 72 barn i kontrollgruppen, vilket är en icke-signifikant skillnad. Källa: JAMA
Kortleken består av 37 olika kort som den som befinner sig i livets slutskede, eller som tidigare i livet vill fundera kring detta, kan använda tillsammans med anhöriga eller vårdpersonal. På korten finns olika påståenden om saker som kan vara viktigt inför döden. Det kan handla om att ha sina närmaste nära sig, att det finns någon som talar det egna modersmålet eller att hinna reda ut oavslutade saker med andra. Korten kan ”spelas” på flera sätt. Ett sätt som rekommenderas är att sortera upp vad man tycker är viktigt inför sin död i tre högar efter prioritet. Spelet har skapats utifrån en...
6 frågor till Per Snaprud, vetenskapsjournalist och författare, med ett förflutet som hjärnforskare. 1 | Hur väcktes ditt intresse för medvetandet? – Jag har tyckt att det är något galet med att medvetandet finns ända sedan jag var student. Vi människor är ett slags biologiska maskiner, men samtidigt har vi det här inre perspektivet, medvetandet. Hur går det ihop med vetenskapens beskrivning av världen? När jag skrev en licentiatavhandling på 1990-talet fick jag tillfälle att dissekera en mänsklig hjärna. Det är en mäktig upplevelse att hålla i en kylskåpskall människohjärna och tänka att den...
En rad uppmärksammade studier har tidigare visat att flerspråkiga individer skulle ha bättre exekutiva funktioner, som arbetsminne, impulskontroll och fokuseringsförmåga. Men enligt en ny metaanalys av 152 studier i tidskriften Psychological Bulletin , där forskarna bland annat har kompenserat för så kallad publikationsbias (att oönskade resultatet läggs åt sidan), syns inga sådana positiva effekter på exekutiva funktioner. Förra året kom liknande kritik mot studier som visat att flerspråkighet kan skjuta upp demenssymtom. En genomgång som publicerades i Journal of Alzheimer’s Disease visade...