Artiklar av Anders Nilsson

Människan har i alla tider närt en dröm om att undgå döden. Vår äldsta bevarade myt, Gilgamesheposet , handlar om denna önskan och vi möter den såväl i religionernas föreställningar om evigt liv som i vår tids stora intresse för – eller till och med fixering vid – ungdomlighet och hälsa. Att döden är något ont betraktas som självklart. Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis , där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö! Verket har en märklig historia...

August Arfwedson, en ung kemist, saknar 80 milli­gram av något han inte vet vad det är. Det är omkring år 1817, den moderna kemin har utvecklats snabbt under några decennier och redan är nästan femtio grundämnen beskrivna. August Arfwedsons läromästare, den berömde professor Jacob Berzelius, är en av förgrundsgestalterna. August Arfwedson har just analyserat petalit, ett mineral funnet på Utö i Stockholms skärgård, för att försöka bestämma vilka grundämnen det består av. När han nu summerar resultaten blir beståndsdelarnas sammanlagda vikt alldeles för liten. ”Förlust: 0,080”, skriver han. 80...

Försöksheaten hade hållits dagen innan, nu var det dags för världshistoriens första olympiska 800-metersfinal för kvinnor. Det var den 2 augusti 1928 och nio tävlande stod vid startlinjen på stadion i Amsterdam. Tyska Karoline Radke hade tagit tillbaka världsrekordet från den svenska löparstjärnan Inga Gentzel bara några veckor tidigare. Nu skulle det avgöras vem av dem som var snabbast när det verkligen gällde. Hur det gick? Enligt flera tidningar blev det skandal. New York Times rapporterade att sex av nio löpare blev så utmattade att de föll omkull efter målgång, och att flera varit...

Generationer av mikroskopforskare har fått lära sig att fysikens lagar sätter en orubblig gräns för ljusmikroskopins upplösning. Föremål mindre än cirka 0,2 mikrometer skulle aldrig gå att se, konstaterade den tyske fysikern Ernst Abbe 1873. En orsak var ljusets egen våglängd, som begränsar den möjliga upplösningen – ungefär som att tjockleken på en pennspets sätter en gräns för hur tunna streck som kan ritas. Denna begränsning kom att kallas för Abbes gräns. Därför är det förståeligt att årets Nobelpristagare i kemi har haft svårt att få gehör för sina idéer om att driva ljusmikroskopin...

Varje år får omkring 25 000 cancerpatienter strålbehandling i Sverige. Normalt används högenergetisk röntgenstrålning, det vill säga bestrålning med fotoner. Men om ett år öppnar en stor klinik i Uppsala som i stället ska använda protoner. Skillnaden mellan foton- och protonterapi är att protoner går att styra i djupled: hur långt in i vävnaden de tränger beror på hur mycket energi de har. Genom att skjuta i väg dem lagom hårt kan man därför styra deras verkan till just de områden som man vill bestråla och därmed i stor utsträckning skona den friska vävnaden. Fotoner, däremot, växelverkar...