Annons

Notiser av Anders Nilsson

Klicka för att ladda ner grafiken som pdf. Bild: Johan Jarnestad
Klicka för att ladda ner grafiken som pdf. Bild: Johan Jarnestad
All smuts löser sig inte i vatten. Därför behövs tvättmedel. Här reder vi ut kemin bakom tensider och andra ingredienser som hjälper till att göra dina kläder rena.
Bild: Johan Jarnestad Fakta: Ingela Marklinder, docent i kostvetenskap, Uppsala universitet
Hur kommer det sig att vi ändrar färg när solen skiner på oss? F&F reder ut vad som egentligen händer i huden när du blir brun och kanske bränd av solen. Källa/faktakoll: Olle Larkö, professor vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset Källa/faktakoll: Olle Larkö, professor vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset Bild: Anders Nilsson & Johan Jarnestad
Att fånga in koldioxid (CO 2 ) vid förbränning och lagra den i berggrunden är ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Tekniken benämns CCS ( Carbon Capture and Storage ) och är tänkt att tillämpas på industrier och kraftverk med stora punktutsläpp. Men hur skiljer man på blandade gaser, så att just CO 2 kan pumpas ner i marken? Här beskriver vi de tre mest välkända metoderna. Källa/faktakoll: Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, Chalmers Bild: Anders Nilsson & Johan Jarnestad
Med en så kallad autorefraktor får optikern snabbt ett ungefärligt mått på ditt synfel. Maskinen projicerar ljus in i ögat och mäter hur det reflekteras tillbaka. Det finns flera olika tekniker för autorefraktorer – här förklarar vi ett par av dem. Så funkar syntestet. Bild: Anders Nilsson & Johan Jarnestad
De första rulltrapporna utvecklades i slutet av 1800-talet. Till Sverige kom rulltrappan på 1930-talet. Nu är det dags att reda ut hur stegen alltid kan vara horisontella – och varför handledaren rör sig lite snabbare än stegen? Källa och faktakoll: Jörgen Runnman, besiktningsingenjör, DEKRA Så funkar rulltrappan. Bild: Anders Nilsson & Johan Jarnestad
Norrskenet uppstår när solvinden interagerar med jordens magnetfält. Men varför hamnar det mesta av skenet på jordklotets nattsida, när solvinden träffar dagsidan? F&F förklarar hur det går till. Bild: Johan Jarnestad