Annons

Notiser av Eva Barkeman

Nanopartiklar som andas in fastnar olika lätt i en frisk respektive en sjuk lunga. Hur stor del av partiklarna som fastnar i lungan vid inandning beror på hur länge de befinner sig i luftvägssystemet och på hur långt det är till ytorna inuti lungan. En frisk lunga består av många små lungblåsor, så kallade alveoler. Vid KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) bryts lungvävnaden ned och det uppstår förstorade hålrum i lungan – emfysem. – Det gör att det blir längre väg till ytorna och färre nanopartiklar hinner fastna under tiden man håller andan, säger Jonas Jakobsson, doktor i aerosolteknologi...
Ljudets väg från ytterörat in till hjärnan går genom hörselsnäckan, cochlea , i innerörat. Där omvandlas ljudet till elektriska signaler som skickas vidare genom hörselnerven till hjärnan och blir till det vi uppfattar som ljud. Hittills har man känt till två typer av nervceller, typ 1 och typ 2, i hörselnerven, där man tror att typ 2 är kopplade till skador i hörselsnäckan. Det var när en grupp forskare vid Karolinska institutet, KI, skulle undersöka typ 2-cellerna som de upptäckte att typ 1-cellerna, som utgör cirka 95 procent av cellerna i hörselnerven, i själva verket består av tre olika...
När vanliga E. coli -bakterier från tarmfloran förirrar sig till urinvägarna kan de genom anpassning till den nya miljön orsaka urinvägsinfektion. – Bakterier vill ju växa var de än är och när de kommer till en ny miljö gör de vad de kan för att anpassa sig, konstaterar Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet. Deras knep för anpassning i urinvägarna är att bygga upp hårliknande strån, pili , som gör att de lättare kan binda till de celler som finns där och därmed infektera dem. Fredrik Almqvist leder en forskargrupp som arbetar med att skräddarsy substanser som på...
Ett slags utanpåliggande, elektroniska benmuskler ska hjälpa äldre att kunna promenera även när kroppen börjar bli svag och stel. Hjälpmedlet utvecklas vid Högskolan i Gävle, under ledning av Gurvinder Virk, som är professor i robotik. Den robotprototyp som forskarna har tagit fram monteras på kroppen och fungerar som extra benmuskler. Sensorer på höft, knä- och fotled känner av när de egna musklerna börjar arbeta, och skjuter då till extra kraft. – De tillför 30 procents styrka, vilket är vad många äldre förlorat. Exo-benen ska ge självförtroende och underlätta normala dagliga rörelser,...
– Bangladesh har stora vattenproblem eftersom grundvattenbrunnarna är förgiftade av arsenik från berggrunden. Då använder man i stället flodvatten, som är förorenat av sjukdomsframkallande mikroorganismer från avlopp och gödsel, säger Kenneth M. Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Han ingår i en forskargrupp som har tagit fram en enkel desinfektionsmetod som ska göra det möjligt att rena flodvattnet även långt ute på landsbygden, utan tillgång till fast elektricitet. Metoden bygger på att filtrerat flodvatten handpumpas genom ett transparent rör – inte större...
En robot som serverar drinkar måste kunna mer än att bara analysera och hantera beställningar. I ett EU-projekt lär därför forskare från Storbritannien, Grekland och Tyskland bartenderroboten James att samspela med kunder i baren. Genom att låta försökspersoner agera James bakom en dataskärm, ungefär som man styr en spelfigur i ett dataspel, kunde de studera hur olika kunder beter sig vid bardisken via James kameraögon. Det visade sig bland annat att en robot och en människa reagerar olika när gästen tillfälligt försvinner ur sikte. En människa förstår att kunden finns kvar, och fortsätter ta...
Det nya materialet kallas power paper och ser ut och känns ungefär som ett slags plastigt papper. – Det unika med vårt kompositmaterial är att det kan leda både elektroner och joner snabbare än andra material, säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet, som står bakom arbetet tillsammans med forskare vid bland annat Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Hittills har pappersmaterialet, som består av enkla och förnybara råvaror, tagit hem fyra världsrekord i jonisk och elektrisk ledningsförmåga. Det tillverkas genom att forskarna bryter ner cellulosa...
Flicksländor är sexuellt aktiva hela livet ut – oavsett hur mycket de parat sig tidigare. I en studie av sjöflicksländor i en damm i Hampshire, i södra Storbritannien, hittade honorna en partner varje gång de kom till dammen. Bland hanarna kunde svagare hanar ha något svårare än sina starkare kamrater, men parningsfrekvensen avtog inte med åldern. Upptäckten är överraskande med tanke på Aristoteles gamla tes om att mycket sex har sitt pris. Sjöflicksländan är tacksam att studera eftersom den parar sig vid samma vattendrag hela sitt liv – som dock inte varar längre än några veckor eller...
Ormar anses ha utvecklats från ödlor, men man vet inte när, hur eller varför. Nu har det första fossilet av en orm med fyra ben upptäckts. Den brittiske forskaren Dave Martill, University of Portsmouth, hittade fossilet av en slump på ett museum i Tyskland, men det kommer ursprungligen från Brasilien och är 110 miljoner år gammalt. Anledningen till att djuret kan definieras som orm, snarare än ödla, är den avlånga kroppen (ingen ödlesvans), den ormlika käken samt magfjällen. Enligt Dave Martill har fossilet långa tår på de korta benen, vilket visar att ormen utvecklades från en grävande...
En studie gjord på 56 mjölkkor av raserna Holstein och Svensk röd och vit boskap (SRB) visar att mjölkproduktionen påverkas av hur korna mår. Tillstånd som oro, stress eller nervositet verkar göra att korna producerar mindre mjölk, vilket bekräftar bilden som mjölkproducenterna länge haft. Precis som människor är kor olika personlighetstyper och en del är oftare lugna, medan andra är mer lättstressade. – Nu har vi sett ett samband mellan temperament och mjölkning, även om det alltid är svårt att veta vad som är orsak och verkan, säger Louise Hedlund, Linköpings universitet, som tillsammans...