Artiklar av Anna Davour

När lasern uppfanns på 1960-talet hade den en aura av science fiction omkring sig: en samlad ljusstråle som kunde färdas långt, utan att varken spridas ut eller tappa intensitet. Laserljuset var nära nog perfekt enfärgat – och alla ljusvågorna svängde i takt. Vad skulle en sådan stråle kunna användas till? Science fiction-berättelser, från H.G. Wells Världarnas krig och framåt, fylldes av strålar med märkliga egenskaper. Det skrevs om dödsstrålar och spionstrålar, om dragstrålar som kunde fånga in föremål och om skärande nålstrålar som kunde göra hål i vad som helst. De här fantastiska...

Vintern kryper närmare. Får vi någon snö? Den förra vintern var mild men snörik i stora delar av Sverige, med en köldknäpp i februari som kändes i hela landet. Vintern dessförinnan var ljummen och torr, och sedan kom våren mycket tidigare än den brukar. Den ena vintersäsongen kan skilja sig ganska mycket från den andra, men det finns en långsiktig trend: klimatförändringar orsakade av människan lägger sig ovanpå de naturliga variationerna och får vintrarna här i Sverige att i medeltal bli allt kortare, mildare och mer nederbördsrika. Världen är redan ungefär en grad varmare jämfört med det...

Det har tagit många år och ännu flera mätningar att komma fram till nya definitioner av de enheter som beskriver till exempel längd, strömstyrka och temperatur. Men nu är organisationen Allmänna konferensen för mått och vikt färdig med sitt arbete och de nya definitionerna ska börja gälla våren 2019. När metersystemet infördes efter franska revolutionen i slutet av 1700-talet definierades en meter som en tiomiljondel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn längs Parismeridianen. Var och en som ville kontrollera längden av en meter kunde alltså mäta jordens storlek, dividera och sedan...

När jag går in på Youtube ser jag plötsligt bara dansvideor. Så här brukar det inte se ut! Jag inser att jag är utloggad från mitt eget Google-konto och därför får rekommendationer som baseras på en helt annan historik än när jag är inloggad. När jag sedan kikar över axeln på sonen som sitter vid sin dator, ser jag att nästan alla rekommendationer i högerkanten av skärmen i stället är klipp som handlar om datorspelet Minecraft. Vad vi upplever på internet är så väldigt olika, beroende på vad vi har gjort tidigare. Våra elektroniska fotspår används som utgångspunkt för algoritmer som avgör vad...

Många astronomer har studerat stjärnor som varierar i ljusstyrka. Men hittills har ingen gjort en riktigt grundlig sökning efter stjärnor som först lyser ganska stadigt och sedan inte alls går att se. Genom att studera sådana fenomen ser astronomen Beatriz Villarroel stora möjligheter att kunna upptäcka något helt nytt. – Det kan vara vad som helst – från okänd fysik till utomjordingar, säger hon. Beatriz Villarroel arbetar vid Uppsala universitets centrum för tillämpad matematik. Tillsammans med Kristiaan Pelckmans, som är forskare i informationsteknologi, har hon dragit i gång ett nytt och...

När professor Anne L’Huillier går nedför trapporna till laserlaboratoriet hinner hon blinka ungefär tio gånger. Varje blinkning varar ett par tiondelar av en sekund. Ett ögonblick. På en mänsklig tidsskala är det en sorts gräns för hur små tider som kan spela någon roll. En racerförare kan hinna uppfatta ett hinder och börja en undanmanöver på samma tid som en blinkning varar. Då är det fråga om intränade reflexer – att bli medveten om vad det är man sett och fundera på en lämplig reaktion tar mycket längre tid. Ändå hinner så mycket hända under en blinkning. Ett bi hinner slå mer än tio...

I ett rum på Umeå universitet står en liten kub av blank metall inuti en stor trälåda. Den ser kanske inte mycket ut för världen, men tanken är att den ska skickas upp till månen. – Inget svenskt instrument har varit på månens yta sedan Hasselbladkamerorna som astronauterna hade med sig dit, berättar Sebastian Sjöquist. Tillsammans med Tomas Härdin och Isak Silander driver han amatörprojektet Umeå lunar venture, ULV. I drygt två år har de lagt en stor del av sin fritid på att konstruera vad de hoppas ska bli det första svenskbyggda instrumentet på månens yta sedan de mänskliga månfararnas...

Snart är det dags igen. Dygnet den 25 mars får du klara dig med bara 23 timmar. Din smarta telefon hoppar över en timme av sig själv och förhoppningsvis också din dator, men klockan på mikrovågsugnen måste du ställa om manuellt. Kanske ser du fler gäspningar än vanligt omkring dig under de första dagarna. I sju månader kommer du sedan att stiga upp en timme tidigare, och säga att klockan är sju fastän den enligt normaltiden bara är sex. Så småningom lämnas den utlånade timmen tillbaka, i år den 28 oktober. Du tycker kanske att det är skönt att få en extra vilotimme på morgonen, men om du har...

Hitta en mörk plats, långt från stadens ljus. Gå ut en klar natt och titta uppåt. Rakt över himlen sträcker sig ett disigt band, som en vintrig gata eller ett fågelsträck över skyn. Kanske svansen av urmonstret Tiamat, eller gudinnan Heras mjölk, stänkt över natthimlens mörker av den blivande hjälten Herakles medan han var ett dibarn. Ordet galax kommer från det grekiska ordet för mjölk. Numera har få av oss någon riktig känsla för kontakten mellan himlavalvet och legenderna om hjältar, monster och gudar. Inte heller har vi någon vardaglig relation till det mjölkvita bandet över himlen som de...

Den kinesiska satelliten Micius sveper fram 50 mil ovanför jordytan. Fotoner – enstaka ljuspartiklar – färdas mellan satelliten och mottagare på marken. En i taget, flyktiga och ömtåliga. Samtidigt bär de med kvantfysikens hjälp nyckeln till att koda hemliga meddelanden helt avlyssningssäkert. I slutet av september pratade den kinesiska vetenskapsakademins president med sin motsvarighet i Österrike via ett videosamtal som krypterats med hjälp av satelliten Micius. ”Nu föds kvant-internet”, kungjorde rubriker världen över. Vad det egentligen skulle betyda var det färre som gav sig in på att...