Artiklar av Anna Davour

Solsystemets häftigaste månar

En måne har väldiga hav av flytande metan. En annan har tidvatten som bokstavligen kan försätta berg. Några månar är så små att deras gravitation inte räcker för att ge dem en rund form. I vårt solsystem finns fler än 200 kända månar. Lär känna några av de mest spännande.

Svensk raket mot norrskenet

Lyssna på artikeln Vid raketbasen Esrange utanför Kiruna pågår febrila förberedelser inför uppsändningen av ännu en vetenskaplig sondraket: Spider-2. Den ska samla data från dolda fenomen kring norrskenet. Nickolay Ivchenko, lektor vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, leder det vetenskapliga arbetet. Han berättar om de elektriska vågfenomen som Spider-2 ska utforska, och som inte märks för den som bara betraktar det synliga norrskensskådespelet. – Det är inte kopplat till något man kan se, men däremot till något som radioamatörer känner till, säger han. I ett område strax utanför norrskenet...

Vår plats i kosmos

Lyssna på artikeln När kosmologi blev vetenskap Vårt universum är närmare fjorton miljarder år gammalt, och har utvidgats från ett hett och tätt tillstånd som vi kallar big bang till det världsallt vi känner i dag fyllt av stjärnor och galaxer. Vi vet också att den materia som går att se i teleskop och olika instrument bara är ungefär fem procent av universums innehåll. Fem gånger mer, eller totalt 26 procent, är mörk materia – osynlig men med tyngdkraft som har betydelse för att galaxer skulle kunna bildas. Återstoden av det som fyller universum kallas för mörk energi, och är orsaken till...

Neil Turok: Universum är enklare än vi tror

Symboler, figurer och ekvationer fyller de svarta tavlorna som finns överallt i de ljusa labyrintiska lokalerna. Här på Perimeter Institute i Waterloo nära Toronto i Kanada möts världsledande fysiker för att lösa universums stora gåtor. Stephen Hawking är bara en av alla namnkunniga fysiker som varit här och diskuterat tänkbara lösningar. Hur kommer det sig att det finns materia i universum, men inte motsvarande mängd antimateria? Vad består den mörka materian av? Vad hände egentligen i big bang? De här frågorna står kvar som envisa konstanter. Många fysiker talar om en kris eftersom de stora...

Copernicus – dina ögon i rymden

EU:s program för jordövervakning heter Copernicus. Det inleddes 1998, och har varit i full gång sedan 2014. Inom programmet finns sex grenar, som ofta överlappar varandra: land, hav, atmosfär, kris, säkerhet och klimat. På svenska Rymdstyrelsen har Göran Boberg under lång tid jobbat med just fjärranalys – att samla data om jorden från avstånd. Han menar att Copernicus är något unikt: – Europa har satt en ny global standard för jordövervakning. Copernicus ger många typer av data, och garanterar kontinuiteten över tid. Copernicusprogrammets satelliter kallas Sentinel. Informationen från dem...

Var slutar det periodiska systemet?

I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...

Esrange – Europas port till rymden

Lyssna på artikeln Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna...

Solförmörkelsen som gjorde Einstein till stjärna

1919 fotograferade den brittiske astronomen Arthur Eddington stjärnor vid en total solförmörkelse. Resultatet av hans mätningar och beräkningar lanserades sedan som en bekräftelse av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Resultatet blev mycket omskrivet i pressen och Einstein blev en världskändis. Men kritiska röster har anklagat Eddington för fusk. I början av 1919 var Albert Einstein ganska okänd bland allmänheten, även om han redan var ett viktigt namn inom fysiken. Den speciella relativitetsteorin, som handlar om hur rummet och tiden beter sig för observatörer som rör sig med...

Fysikernas starka ljus knäcker uroxens gåta

Under stenåldern fanns en stor men grund sjö i mitten av nuvarande Skåne. Kring den låg flera boplatser, och dessutom många små lägerplatser där människor arbetade och övernattade under kortare tid. Här finns numera Rönneholms mosse, som används för torvtäkt. Det var här arkeologen Arne Sjöström för några år sedan hittade ett 9 000 år gammalt revben från en uroxe, som visade sig bära på en intressant historia. Arkeologerna upptäckte ett runt hål i revbenet och drog slutsatsen att det var spår efter ett vapen. De kunde också se att något satt inkilat inuti hålet – kanske en flisa av revbenet,...

5 kvantmaterial som du måste ha koll på

I skolan får man lära sig att tänka på elektroner som individuella små bollar eller energipaket. De snurrar i banor kring atomkärnan, eller vandrar ordnat efter varandra i elektriska ledningar. Men i verkligheten är det rörigare. Elektronerna är inte skötsamma bollar, utan styrs av kvantfysiken. Inuti olika material bildar elektronerna ofta en flock som agerar ihop och ger upphov till helt annorlunda egenskaper än enskilda elektroner har. När elektronerna kopplar extra starkt till varandra kan det dessutom uppstå riktigt speciella fenomen, som supraledning. Då blir kvantfysiken som styr...