Annons

Artiklar av Anna Davour

För 66 miljoner år sedan slog en meteorit ned på jorden, som orsakade att dinosaurierna dog. Den beräknas ha varit omkring tio kilometer i diameter. Vid nedslaget kastades stora mängder stoft och sten ut i rymden. En del var i form av smälta droppar som kondenserade, annat var grus som kastades ut i ganska oförändrad form. Fragmenten spreds ut kring solen i ett glest moln. En liknande händelse på en exoplanet, en planet som kretsar kring en annan stjärna än solen, skulle kunna hjälpa oss här på jorden att förstå mer om hur den planeten är uppbyggd – och att förstå om den har förutsättningar...
Ju längre bort från oss en galax befinner sig, desto snabbare rör den sig bort från oss. Sambandet kvantifieras med hjälp av ett tal som kallas Hubbleparametern. Dess värde har ändrats genom universums historia, så för att kunna jämföra brukar kosmologerna precisera att det värde de anger är Hubbleparameterns storlek i vår tid, H 0 . Det finns två huvudsakliga sätt att få fram den här parametern men problemet är att de inte ger samma resultat. Den ena metoden kan förstås genom att tänka sig att man tittar på en linjal genom en kikare. Eftersom man känner till linjalens längd kan man använda...
Lyssna på artikeln Svarta hål är monstruösa företeelser som slukar till och med själva ljuset. Ingenting som passerar den gräns som kallas för händelsehorisonten kan någonsin komma ut igen. Innanför denna gräns kan ingenting röra sig i någon annan riktning än inåt, och all massa samlas mot mittpunkten. Vad som verkligen händer precis i centrum av det svarta hålet kan ingen säga, för där bryter ekvationerna samman och leder till oändligheter. En punkt där ekvationer på detta sätt upphör att vara giltiga kallas för en singularitet. Det finns antagligen gigantiska svarta hål i centrum av varje...
En måne har väldiga hav av flytande metan. En annan har tidvatten som bokstavligen kan försätta berg. Några månar är så små att deras gravitation inte räcker för att ge dem en rund form. I vårt solsystem finns fler än 200 kända månar. Lär känna några av de mest spännande.
Lyssna på artikeln Vid raketbasen Esrange utanför Kiruna pågår febrila förberedelser inför uppsändningen av ännu en vetenskaplig sondraket: Spider-2. Den ska samla data från dolda fenomen kring norrskenet. Nickolay Ivchenko, lektor vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, leder det vetenskapliga arbetet. Han berättar om de elektriska vågfenomen som Spider-2 ska utforska, och som inte märks för den som bara betraktar det synliga norrskensskådespelet. – Det är inte kopplat till något man kan se, men däremot till något som radioamatörer känner till, säger han. I ett område strax utanför norrskenet...
Lyssna på artikeln När kosmologi blev vetenskap Vårt universum är närmare fjorton miljarder år gammalt, och har utvidgats från ett hett och tätt tillstånd som vi kallar big bang till det världsallt vi känner i dag fyllt av stjärnor och galaxer. Vi vet också att den materia som går att se i teleskop och olika instrument bara är ungefär fem procent av universums innehåll. Fem gånger mer, eller totalt 26 procent, är mörk materia – osynlig men med tyngdkraft som har betydelse för att galaxer skulle kunna bildas. Återstoden av det som fyller universum kallas för mörk energi, och är orsaken till...
Symboler, figurer och ekvationer fyller de svarta tavlorna som finns överallt i de ljusa labyrintiska lokalerna. Här på Perimeter Institute i Waterloo nära Toronto i Kanada möts världsledande fysiker för att lösa universums stora gåtor. Stephen Hawking är bara en av alla namnkunniga fysiker som varit här och diskuterat tänkbara lösningar. Hur kommer det sig att det finns materia i universum, men inte motsvarande mängd antimateria? Vad består den mörka materian av? Vad hände egentligen i big bang? De här frågorna står kvar som envisa konstanter. Många fysiker talar om en kris eftersom de stora...
EU:s program för jordövervakning heter Copernicus. Det inleddes 1998, och har varit i full gång sedan 2014. Inom programmet finns sex grenar, som ofta överlappar varandra: land, hav, atmosfär, kris, säkerhet och klimat. På svenska Rymdstyrelsen har Göran Boberg under lång tid jobbat med just fjärranalys – att samla data om jorden från avstånd. Han menar att Copernicus är något unikt: – Europa har satt en ny global standard för jordövervakning. Copernicus ger många typer av data, och garanterar kontinuiteten över tid. Copernicusprogrammets satelliter kallas Sentinel. Informationen från dem...
I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...
Lyssna på artikeln Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna...