Artiklar av Anna Davour

Partikelfysikens standardmodell har sett i stort sett likadan ut i decennier, och den är frustrerande framgångsrik. Varje experiment bekräftar att standardmodellen stämmer, och precisionen i mätningarna ökar hela tiden. Alla partiklar och krafter som standardmodellen beskriver har hittats – och de uppför sig som förväntat. Samtidigt finns en rad olika frågor som standardmodellen inte klarar av att besvara. Universum tycks till exempel innehålla fem gånger mer massa i form av en okänd mörk materia än i form av vanliga atomer. Vad består den av? Och varför finns det något i stället för...

Birger Schmitz håller upp en liten mörk sten. Det är en meteorit som föll ned i Uganda på 1990-talet, och som han har köpt på e-bay. – Nu ska du få uppleva något unikt. Här på den låga bänken i laboratoriet har han lagt upp grå och rödaktiga stenskivor som alla har en mörk fläck. Han lutar sig med en teatralisk gest över dem och lägger stenen på en av fläckarna. – Nu återförenas de, efter att ha varit ifrån varandra i 470 miljoner år. Meteoriten och fläcken i stenen har samma ursprung. För ungefär 470 miljoner år sedan kolliderade två asteroider med varandra någonstans mellan Mars och Jupiter...

När lasern uppfanns på 1960-talet hade den en aura av science fiction omkring sig: en samlad ljusstråle som kunde färdas långt, utan att varken spridas ut eller tappa intensitet. Laserljuset var nära nog perfekt enfärgat – och alla ljusvågorna svängde i takt. Vad skulle en sådan stråle kunna användas till? Science fiction-berättelser, från H.G. Wells Världarnas krig och framåt, fylldes av strålar med märkliga egenskaper. Det skrevs om dödsstrålar och spionstrålar, om dragstrålar som kunde fånga in föremål och om skärande nålstrålar som kunde göra hål i vad som helst. De här fantastiska...

Vintern kryper närmare. Får vi någon snö? Den förra vintern var mild men snörik i stora delar av Sverige, med en köldknäpp i februari som kändes i hela landet. Vintern dessförinnan var ljummen och torr, och sedan kom våren mycket tidigare än den brukar. Den ena vintersäsongen kan skilja sig ganska mycket från den andra, men det finns en långsiktig trend: klimatförändringar orsakade av människan lägger sig ovanpå de naturliga variationerna och får vintrarna här i Sverige att i medeltal bli allt kortare, mildare och mer nederbördsrika. Världen är redan ungefär en grad varmare jämfört med det...

Det har tagit många år och ännu flera mätningar att komma fram till nya definitioner av de enheter som beskriver till exempel längd, strömstyrka och temperatur. Men nu är organisationen Allmänna konferensen för mått och vikt färdig med sitt arbete och de nya definitionerna ska börja gälla våren 2019. När metersystemet infördes efter franska revolutionen i slutet av 1700-talet definierades en meter som en tiomiljondel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn längs Parismeridianen. Var och en som ville kontrollera längden av en meter kunde alltså mäta jordens storlek, dividera och sedan...

När jag går in på Youtube ser jag plötsligt bara dansvideor. Så här brukar det inte se ut! Jag inser att jag är utloggad från mitt eget Google-konto och därför får rekommendationer som baseras på en helt annan historik än när jag är inloggad. När jag sedan kikar över axeln på sonen som sitter vid sin dator, ser jag att nästan alla rekommendationer i högerkanten av skärmen i stället är klipp som handlar om datorspelet Minecraft. Vad vi upplever på internet är så väldigt olika, beroende på vad vi har gjort tidigare. Våra elektroniska fotspår används som utgångspunkt för algoritmer som avgör vad...

Många astronomer har studerat stjärnor som varierar i ljusstyrka. Men hittills har ingen gjort en riktigt grundlig sökning efter stjärnor som först lyser ganska stadigt och sedan inte alls går att se. Genom att studera sådana fenomen ser astronomen Beatriz Villarroel stora möjligheter att kunna upptäcka något helt nytt. – Det kan vara vad som helst – från okänd fysik till utomjordingar, säger hon. Beatriz Villarroel arbetar vid Uppsala universitets centrum för tillämpad matematik. Tillsammans med Kristiaan Pelckmans, som är forskare i informationsteknologi, har hon dragit i gång ett nytt och...

När professor Anne L’Huillier går nedför trapporna till laserlaboratoriet hinner hon blinka ungefär tio gånger. Varje blinkning varar ett par tiondelar av en sekund. Ett ögonblick. På en mänsklig tidsskala är det en sorts gräns för hur små tider som kan spela någon roll. En racerförare kan hinna uppfatta ett hinder och börja en undanmanöver på samma tid som en blinkning varar. Då är det fråga om intränade reflexer – att bli medveten om vad det är man sett och fundera på en lämplig reaktion tar mycket längre tid. Ändå hinner så mycket hända under en blinkning. Ett bi hinner slå mer än tio...

I ett rum på Umeå universitet står en liten kub av blank metall inuti en stor trälåda. Den ser kanske inte mycket ut för världen, men tanken är att den ska skickas upp till månen. – Inget svenskt instrument har varit på månens yta sedan Hasselbladkamerorna som astronauterna hade med sig dit, berättar Sebastian Sjöquist. Tillsammans med Tomas Härdin och Isak Silander driver han amatörprojektet Umeå lunar venture, ULV. I drygt två år har de lagt en stor del av sin fritid på att konstruera vad de hoppas ska bli det första svenskbyggda instrumentet på månens yta sedan de mänskliga månfararnas...

Snart är det dags igen. Dygnet den 25 mars får du klara dig med bara 23 timmar. Din smarta telefon hoppar över en timme av sig själv och förhoppningsvis också din dator, men klockan på mikrovågsugnen måste du ställa om manuellt. Kanske ser du fler gäspningar än vanligt omkring dig under de första dagarna. I sju månader kommer du sedan att stiga upp en timme tidigare, och säga att klockan är sju fastän den enligt normaltiden bara är sex. Så småningom lämnas den utlånade timmen tillbaka, i år den 28 oktober. Du tycker kanske att det är skönt att få en extra vilotimme på morgonen, men om du har...