Notiser av Anna Davour

Ett gyroskop balanserar på en liten hållare.

Myonens mystiska magnetism ger hopp om ny fysik

I ett experiment vid Fermilab i USA har forskare lyckats bekräfta en tjugo år gammal mätning som kanske pekar på en lucka i partikelfysikens standardmodell. Det man mätt är en egenskap hos myonen, en tyngre och instabil version av den vanliga elektronen. Egenskapen kallas för magnetiskt moment, och får myonen att vrida sig runt magnetiska fältlinjer. Det magnetiska momentet beskrivs av ett tal, g , som enligt en enklare form av kvantmekanisk beräkning ska bli exakt 2. Den mer avancerade kvantfältteorin hanterar effekter som ändrar det värdet lite. – Myonens magnetiska moment påverkas av alla...

Underkanten av en väggklocka med pendel.

Atomklockor nätverkar med precision

Atomur är extremt viktiga både för många typer av precisionsmätningar och för samordningen av internationell atomtid för jordens tidräkning. Dessa klockor håller takten med hjälp av frekvensen på ljuset som sänds ut när en elektron hoppar mellan två utvalda energinivåer i en atom. Vid ett experiment i Boulder, USA, har forskare nu lyckats koppla ihop tre atomur baserade på olika typer av atomer, och jämföra dem med varandra över flera månaders tid. Resultatet blev en jämförelse med arton decimalers noggrannhet. – Det man ville göra i det här experimentet var att jämföra hur stabila de är mot...

En ljus ring i rött och orange, med tunna ljusa linjer på. I mitten en svart skugga.

Berömt svart hål i polariserat ljus

För ungefär två år sedan fick vi för första gången se en bild av skuggan av ett supermassivt svart hål, omgivet av en lysande ring. Forskarna har fortsatt att studera detta svarta hål i galaxen M87, och kan nu också urskilja hur ljuset är polariserat . – Polariseringen ger oss ytterligare en ledtråd till hur magnetfältet beter sig kring det svarta hålet, säger Michael Lindqvist, astronom vid Onsala rymdobservatorium, som deltagit i den tekniska delen av projektet. Från det svarta hålet skjuter det ut två enorma jetstrålar av materia. Enligt de rådande modellerna för hur sådana svarta hål...

Fler noveller som sätter fart på tanken

Visionärer och forskare talar om att skapa ett gränssnitt mellan hjärnan och datorn. Det skulle kunna ge människor helt nya förmågor och fundamentalt ändra vårt sätt att tänka. Intressant nog har en motsvarande förändring redan hänt, om än utan elektronik i hjärnan, nämligen när vi människor uppfann skriftspråket och flyttade en del av vårt minne och vårt tänkande till ett medium utanför huvudet. Det här är observationen som ligger till grund för novellen ”Sanningen i fakta, sanningen i känslor” i novellsamlingen Utandning av Ted Chiang. Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften...

Illustration av två ringstrukturer på ett mikrochip, och en kam med tänder i regnbågens färger.

Finkammar ljuset för nya tillämpningar

En frekvenskam är ett mönster av ljus. Om det delas upp med ett prisma blir det inte till en kontinuerlig regnbåge utan till smala band av olika färger fördelade på exakt samma avstånd från varandra. Forskaren Victor Torres Company leder en forskargrupp vid Chalmers som har utvecklat en ny version av en typ av frekvenskam, en mikrokam på ett chip. Varför är frekvenskammar viktiga? – Frekvenskammar är väldigt mångsidiga. Man kan använda dem för molekylär spektroskopi, för att mäta distans, för telekommunikationssystem – det är något som kommer starkt – och för att hitta exoplaneter. Om vi...

En lysande roterande skiva föreställer galaxen. Två långa ljusa jetstrålar skjuter ut vinkelrätt från skivan.

Radiostrålande galax från ungt universum

När universum bara hade funnits i ungefär 780 miljoner år hade redan supermassiva svarta hål hunnit bildas. Ett av dem fanns i centrum av en kvasar, en ljusstark galax, där det svarta hålet sände ut ofantliga jetstrålar av materia som skapade stark radiostrålning. Tretton miljarder år senare har strålningen fångats upp och avslöjar den äldsta och mest avlägsna kvasaren som har sådana radiostarka jetstrålar. Studier av avlägsna objekt som detta hjälper forskare att bland annat undersöka hur galaxerna utvecklades när universum var ungt. Studien är publicerad i The Astrophysical Journal ...

Klassiska experiment: De första väderstationerna

Medici-nätverket, det första samlade projektet för systematiska väderobservationer, var aktivt från 1654 till 1667. Nätverket bestod av elva stationer – sju i Italien och övriga i Innsbruck, Warszawa, Paris och Osnabrück – och utnyttjade en helt ny uppfinning: termometern. Galileo Galilei (1564–1642) hade redan omkring år 1600 demonstrerat en föregångare till termometern, termoskopet . Det var ett smalt glasrör som var öppet i ena änden och i den andra försett med en glasbubbla. När glasbubblan värmdes upp blev också luften inuti varm och utvidgades. Sedan sattes den öppna änden av röret i...

Neutrino pekar mot söndertrasad stjärna

En neutrino med mer än tio gånger högre energi än partiklarna i jordens största partikelacceleratorer registrerades i neutrinofällan Icecube på sydpolen i oktober 2019. Astronomer använde instrumentet ZTF för att titta i riktningen neutrinon kom ifrån. De hittade den troliga källan 700 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Delfinen, där en stjärna kommit för nära ett supermassivt svart hål och förintats. Processen är en mycket extrem variant av samma fenomen som skapar tidvattnet på jorden: gravitationen drar så mycket starkare i den närmare sidan av stjärnan än i den bortre sidan att stjärnan...

Om sorg och fjärran planeter

Livets stora frågor berör många olika plan av tillvaron. Sara Seager är astronom och arbetar med att söka efter tecken på liv långt ute i universum. Samtidigt ställdes hennes eget liv på ända när hennes man dog i cancer och hon blev ensam med två barn. Hur fungerar livet alls, när en närståendes liv tar slut? Ett slumpartat möte i en pulkabacke blev en viktig nyckel för Sara Seager när hon skulle ta sig vidare. Universums minsta ljus är en självbiografi av en forskare, där vi får lära känna några delar av forskarlivet. Det handlar om de stora frågorna och strävan att besvara dem, men också om...

Ekvationer för underhållning och makt

1 | Hur kom det sig att du skrev just den här boken? – Efter min förra bok Uträknad funderade jag på hur jag skulle kunna nå en bredare publik och förklara varför matematik är viktigt. – Jag jobbade med olika saker – som vadslagning och fotboll och med människor i finansbranschen – och insåg att det finns en typ av hemlig kod, som jag beskriver i boken. Allting är öppet och tillgängligt, så det är inte hemligt på det sättet, utan på grund av att de flesta inte bryr sig om matematik. De försöker inte lära sig, så de når inte fram till koden. – När jag började tänka i den banan såg jag att om...