Annons

Notiser av Anna Davour

Den europeiska rymdfarkosten Cheops sändes upp i december 2019 för att mäta egenskaperna hos planeter kring andra stjärnor (se Jakten på exoplaneter har bara börjat i F&F 10/2019). Nu har Cheops levererat sin första bild. Kameran har centrerats på en stjärna med beteckningen HD 70843 ungefär 150 ljusår bort, och svagare stjärnor syns i bakgrunden. Bilden tagits med en lätt avfokuserad inställning på kameran, så att stjärnans ljus sprids ut över en större del av bilden och därmed går att mäta noggrannare. Den lite trekantiga formen på stjärnorna är en effekt av de tre stöden som håller...
På morgonen den 10 februari, svensk tid, sändes den nya rymdsonden Solar Orbiter iväg från rymdbasen Cape Canaveral i USA mot sin omloppsbana kring solen. Sedan tidigare finns flera sonder som studerar solen, bland annat den amerikanska Parker Solar Probe som har nått närmare solen än någon tidigare farkost. Något som gör Solar Orbiter speciell är att den ger utsikt från helt nya vinklar. De flesta andra rymdsonder rör sig i samma plan som jordens bana, det plan som kallas ekliptikan. Solar Orbiter ska däremot kretsa på snedden kring solen. På så vis kommer den att bli den första rymdsonden...
Christer Fuglesang blev ett välbekant namn när han reste ut i rymden som Sveriges första astronaut. Kanske mindre känt är att han har skrivit en rad böcker för barn, där han vill uppmuntra deras nyfikenhet på världen. Böckerna handlar om syskonen Markus och Mariana som är ute på äventyr med sin farbror Albert och hans märkliga uppfinningar. Den sjätte boken i raden heter Rymdskurkarna , och har precis kommit ut. Forskning & Framsteg träffar honom i ett samtal om nyfikenhet, kunskap och om att hantera sina rädslor. Hur kom du på att du ville skriva för barn? – Det började med att jag...
Formationen Yarrabubba i västra Australien har länge varit intressant för geologer som studerar jordens historia. På drygt två miljarder år hinner vind och vatten och geologiska krafter radera ut de flesta spåren av även ett stort meteoritnedslag. Inget återstår av den ursprungliga cirkelformade kratern, utom spår av det som tidigare var upphöjningen i kraterns mitt. Nu har några forskare analyserat mineralkorn härifrån och mätt nedslagets ålder till 2,23 miljarder år . Det betyder att detta är den äldsta kända nedslagskratern på jorden. Det kan jämföras med att jorden är ungefär 4,5...
Denna vackra fotobok ger exempel på olika väderfenomen, i deras mest extrema former. Några av dem är bara vackra, som bilderna på ovanliga molnformationer. Andra är fascinerande, med rekordboksliknande fakta som de största vågorna, de mest dramatiska temperaturändringarna! (57 grader från ena dagen till nästa, det är imponerande.) Men detta är också en bok om skrämmande och dödliga oväder: om stormar och översvämningar, hetta och torka. Boken inleds med en kort väderskola och avslutas med en diskussion om framtidens väder. De korta texterna vid varje bild ger också mängder av spännande...
1. Daltons Atomteori I början av 1800-talet lade engelsmannen John Dalton (1766–1844) fram sin idé om att materia är uppbyggd av atomer. Alla atomer av ett grundämne är identiska, menade han, och de kombineras alltid i bestämda proportioner när de förenas till nya ämnen. 2. Experimentalisten När den svenske kemisten Jacob Berzelius (1779–1848) läste om Daltons atomteori tog han genast till sig den, för den passade bra ihop med hans egna iakttagelser. 3. Experiment gav vikter Från 1808 och framåt gjorde Jacob Berzelius många noggranna experiment, för att bestämma proportionerna mellan olika...
2017 upptäcktes för första gången två neutronstjärnor som kolliderade med varandra. Sådana krockar anses vara källan till många av grundämnena omkring oss. Nu hävdar en forskargrupp att de har skymtat spår av ett grundämne som kan ha bildats i smällen. Kollisionen mellan två neutronstjärnor ger upphov till både gravitations-vågor och ljus. Utbrottet kallas kilonova eller makronova (se Smällen som skapar guld i F&F 10/2017). Efter att den första kilonovan upptäcktes 2017 började en internationell forskargrupp göra en noggrann analys av de spektra som fångades upp. De har nu publicerat en...
En grupp astronomer har hittat ett nytt sätt att leta efter planeter kring främmande stjärnor – exoplaneter – och på köpet får de möjlighet att studera en ganska outforskad typ av planet. Sedan tidigare har det varit känt att vissa planeter som kretsar nära sin stjärna kan förlora en del av sin atmosfär. Den nöts bort av strålning från stjärnan, eller av tidvattenkrafter som sliter i planeten. Gasen som frigjorts breder ut sig i stjärnsystemet, och blockerar en del av stjärnljuset på ett karaktäristiskt sätt. Forskarna har nu sökt igenom ett stort antal stjärnor för att hitta de stjärnor som...
Som en del av den Internationella astronomiska unionens 100-årsjubileum har världens länder fått namnge varsin exoplanet och dess stjärna. Planeten som Sverige tilldelades upptäcktes 2010 och har nu fått namnet Isagel. Den befinner sig ungefär 400 ljusår bort, i stjärnbilden Karlavagnen. Stjärnan Aniara, som Isagel kretsar kring, går att se med hjälp av en bra stjärnkarta och en vanlig kikare. (Den har katalogbeteckningen HD 102956.) Bland de olika namnförslagen som kom in valdes fem alternativ, både från nordisk och samisk mytologi och från litteraturen. Allmänheten bjöds sedan in att rösta...
Någon gång mellan år 1600 och 350 f.Kr. upptäckte en krokusodlare i närheten av Aten en blomma som var lite annorlunda. Det röda pistillmärket var längre än vanligt, och mörkare i färgen. Dessutom var aromen starkare. Antagligen användes redan saffran som krydda, men den nya blomman var något alldeles speciellt. Sedan dess har en och samma växt förökats med sidoknölar på nedersta delen av stammen. – Den är hansteril, så den får inget pollen. Då blir det ingen befruktning. Då finns pistillen kvar intakt – annars skulle det bli en frukt, förklarar Jens Sundström, forskare vid Institutionen för...