Annons

Notiser av Anna Davour

Den 24 september 2018 nådde en kort puls av radiostrålning jorden från ett okänt fenomen i universum. Det var en radioblixt, en typ av fenomen som gäckat forskare sedan den första blixten av det här slaget upptäcktes 2007. Den här gången lyckades forskarna spåra källan till en galax 3,6 miljarder ljusår bort. – Det är första gången någon har lyckats lokalisera källan till en ensam radioblixt, så det är riktigt spännande säger astronomen Franz Kirsten vid Chalmers tekniska högskola, som har läst forskarnas artikel om fyndet . Den enda radioblixtkälla som har spårats tidigare var annorlunda,...
De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...
Vanliga partikelacceleratorer är stora maskiner där radiovågor för över energi till laddade partiklar, så att de skjutsas iväg med allt högre fart. De här acceleratorerna tar mycket plats och är dyra. I Sverige finns en accelerator som används för att bestråla cancertumörer, nämligen vid Skandionkliniken i Uppsala . Den väger 200 ton. En laserpuls kan i jämförelse överföra mycket energi på extremt korta sträckor, genom att den ger upphov till ett lokalt extremt starkt elektriskt fält. I stället för en accelerationssträcka på många meter sker laseracceleration av protoner inom bråkdelar av...
En stor internationell forskargrupp har gjort en precisionsmätning på partiklar, med en ny metod som grundar sig på teoretiskt arbete av fysiker vid Uppsala universitet. Mätningen visar att metoden är fungerar för att leta efter en av de mekanismer som skulle kunna skapa obalans mellan partiklar och antipartiklar. Vanligtvis bildas och förintas materia och antimateria i lika stora mängder, men det saknas en förklaring till hur det kommer sig att vår värld innehåller materia och inte motsvarande mängd antimateria. Forskarna använder en kinesisk acceleratoranläggning, där elektroner kolliderar...
Jakten efter gravitationsvågor vid nätverket Ligo - Virgo återupptogs i april, efter en uppgradering av instrumenten. Gravitationsvågor bildas vid enorma kollisioner i universum – och efter bara några veckor fångade nätverket något extra intressant: en signal som passar in på vad forskare förväntar sig att se när ett svart hål slukar en kompakt neutronstjärna. Nu hoppas forskarna att en noggrannare analys ska bekräfta att det faktiskt är en händelse med både ett svart hål och en neutronstjärna som de har fångat. Det skulle då vara en typ av kollision som de inte har sett tidigare. De...
Nyfiken läkare Den italienske läkaren Santorio Santorio (1561–1636) var tidigt ute med att göra experimentella studier inom medicin. Han tillverkade många sorters instrument, bland annat en termometer. Hängande vågstol Allra mest känd är Santorio för de studier han gjorde på sig själv med hjälp av en speciell vågstol. Stolen var upphängd i en dold balansmekanism i hans matsal. Santorio i sin vågstol. Bild: Oxford Science Archive. Santorio Santorios studier blev inledningen till forskning om ämnesomsättning. Titelsidan från en av de många utgåvorna av Santorios bok. Illustration av den enkla...
Det brittiska myntverket, Royal Mint, släpper ett 50-pencemynt till minne av fysikern Stephen Hawking och hans arbete. Bilden ska föra tankarna till ett svart hål. Där finns också Bekenstein-Hawking-ekvationen, som beskriver hur entropin (ett mått på oordningen) hos ett svart hål beror av dess area. Arean hos ett svart hål bestäms av ”händelsehorisonten”, gränsen där inget längre kan komma ut igen, inte ens ljus.
Med hjälp av ett nytt flygburet system har Nasa fotograferat stötvågorna kring två överljudsplan som flyger i formation. Tryckvariationerna i luften runt planen har gjorts tydligare med hjälp av färgläggning i efterhand. Ett av målen med att undersöka stötvågorna är att bygga flygplan som ger en tystare ljudbang, för att undvika störningar på marken.
År 48 f.Kr. observerade kinesiska astronomer en ny stjärna i det vi kallar för stjärnbilden Skytten – en tillfälligt lysande punkt som sedan bleknade bort igen. Nu har astronomer i en europeisk forskargrupp hittat resterna av en nova , som skulle kunna vara just den som kineserna dokumenterade då, för mer än 2 000 år sedan. En nova är en hastigt uppblossande stjärna, som under några veckor eller månader börjar lysa omkring tio gånger starkare. Det händer i ett dubbelstjärnesystem, när en vit dvärgstjärna drar åt sig materia från sin grannstjärna, tills det har bildats ett skikt på ytan som är...
Pontus Strimling leder tillsammans med Kimmo Eriksson en forskargrupp på Institutet för framtidsstudier som använder matematiska modeller för att undersöka hur och varför normer förändras i samhället. I en artikel nyligen lyfter de till exempel fram en övergång som sker just nu, från normen att hosta i handen till att hosta i armvecket i stället. En sådan övergång kan drivas av att de som tycker att det är äckligt att hosta i handen har en kraftig reaktion mot dem som gör så – och som därför uppfattas som möjliga smittspridare. Det finns däremot inget engagemang åt andra hållet, för att hosta...