Annons

Notiser av Anna Davour

För några år sedan fick norrskensforskare upp ögonen för ett fenomen, som sedan flera decennier har synts på bilder tagna av amatörer och polarskensskådare: ett blekt rosa eller lila stråk över himlen. Det varar mycket kortare tid än normalt polarsken, men ses ofta tillsammans med gröna norrskensränder som har liknats med stolparna i ett staket. När ingen kunde svara på vad detta var för något fick det bleklila bandet smeknamnet Steve. Nu har en forskargrupp från Kanada och USA för första gången lyckats mäta ett spektrum av ljuset från Steve , så att de kan se hur mycket ljus det avger i...
Den enda himlakropp som som tidigare har observerats efter en färd från något annat stjärnsystem är asteroiden 'Oumuamua som först skymtades i oktober 2017. Den nya kometen C/2019 Q4, som upptäcktes av den ryske amatörastronomen Gennady Borisov den 30 augusti 2019, har en hastighet och en bana som avslöjar att även den troligtvis har sitt ursprung någonstans långt bortom vårt solsystem. Till skillnad från asteroider innehåller kometer en stor andel flyktiga ämnen som förångas och bildar en atmosfär eller koma när en komet närmar sig solen. 'Oumuamua visade inga sådana tecken. På fotografiet...
Den 20 juli i år var det 50 år sedan de första människorna steg ut på månens yta. Neil Armstrong yttrade sina berömda ord om ett litet steg för en människa och ett jättesprång för mänskligheten. Buzz Aldrin såg sig omkring och kommenterade den magnifika ödsligheten. Michael Collins väntade i omloppsbana på att de skulle lyckas återvända. Det här jubileumsåret har det kommit många artiklar, böcker, webbplatser och poddar för den som vill gräva ner sig i Apolloprogrammet och månfärderna. Den som är ens det minsta intresserad bör passa på att se filmen Apollo 11 (biopremiär 23 augusti)...
De flesta steniga, jordlika planeter som har upptäckts finns vid stjärnor som är mycket mindre än solen. En amerikansk forskargrupp har använt rymdteleskopet Spitzer för att studera en planet som kretsar mycket nära den röda dvärgstjärnan LHS 3844, 49 ljusår bort. Resultatet tyder på att den här sortens stjärnsystem är ogästvänliga för liv. Planeten kallas LHS 3844b och har 30% större radie än jorden. Dess bana ligger så nära stjärnan att ett varv bara tar 11 timmar. – Det är en elak miljö. Stjärnan är magnetiskt aktiv, så det är mycket strålning och starka stjärnvindar, säger Markus Janson,...
– En häftig sak är att det periodiska systemets struktur ändras vid extrema tryck. De flesta alkalimetaller förvandlas till exempel till övergångsmetaller, säger Martin Rahm, forskare på Chalmers som har arbetat med att ta fram den nya modellen . Det periodiska systemet fyller 150 år i år, och utvecklas alltså fortfarande. När kemin ändras under extrema tryckförhållanden kan det bildas kemiska föreningar och kristallstrukturer som annars är omöjliga – till exempel metalliskt väte eller annorlunda supraledare som leder ström utan motstånd. Kemi handlar om hur atomer reagerar med varandra...
Jordens magnetfält bildar en bubbla runt jorden, som skyddar vår närmaste omgivning från en stor del av den partikelstrålning som kommer från solen. Var och en som har använt en vanlig kompass har också själv sett effekten av magnetfältet. Men kompassriktningen är inte helt konstant, och geofysiker har sedan 1960-talet känt till att jordens magnetfält förutom mindre variationer också kan byta riktning helt och hållet. Att förstå hur polvändningen går till är viktigt för att kunna avgöra hur starka och långvariga effekter det kan få på jorden nästa gång det inträffar. Nu har en forskargrupp...
Ett tyskt forskarlag har analyserat järnisotoper i snö som har fallit på Antarktis under de senaste 20 åren. De hittade tecken på att vår planet fortfarande tar emot stoft från ett interstellärt moln av material från supernovor. Isotopen järn-60 har en halveringstid på 2,6 miljoner år, vilket betyder att att järn-60 som hittas idag måste ha uppstått långt efter att solsystemet blev till. Järn-60 kan bildas i olika processer, men när forskarna jämförde med halten av andra isotoper kunde de se att dammet på Antarktis hade den sammansättning de förväntar sig från just en supernova. Samma sorts...
Den 24 september 2018 nådde en kort puls av radiostrålning jorden från ett okänt fenomen i universum. Det var en radioblixt, en typ av fenomen som gäckat forskare sedan den första blixten av det här slaget upptäcktes 2007. Den här gången lyckades forskarna spåra källan till en galax 3,6 miljarder ljusår bort. – Det är första gången någon har lyckats lokalisera källan till en ensam radioblixt, så det är riktigt spännande säger astronomen Franz Kirsten vid Chalmers tekniska högskola, som har läst forskarnas artikel om fyndet . Den enda radioblixtkälla som har spårats tidigare var annorlunda,...
De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...
Tre forskare i Göteborg har kommit på ett nytt knep för att accelerera protoner med hjälp av laser. Deras metod kan ge fler protoner med högre energi, något som kan komma till nytta i nya kompakta verktyg för cancerbehandling eller för experiment med partiklar. Vanliga partikelacceleratorer är stora maskiner där radiovågor för över energi till laddade partiklar, så att de skjutsas i väg med allt högre fart. De här acceleratorerna tar stor plats och är dyra. I Sverige finns en accelerator som används för att bestråla cancertumörer, vid Skandionkliniken i Uppsala . Den väger 200 ton. En...