Annons

Notiser av Anna Davour

I det tidiga universum fanns nästan bara väte och helium, och ytterst lite av tyngre grundämnen. Stjärnor som bildades då blev större och hetare och brann ut fortare – men hur sådana stjärnor fungerar i slutet av sina liv är ganska okänt. Därför ville ett forskarlag från Irland, Chile och USA rikta in sig på att studera en blå jättestjärna i en galax med låg halt av tunga grundämnen, 75 miljoner ljusår bort. Det finns mätningar av denna stjärna från åren 2001–2011. Eftersom den var så oerhört ljusstark gick den att urskilja i sin galax, trots det enorma avståndet. Men nu när forskarna riktade...
På bilden från Erosita syns kraftiga källor till röntgenstrålning som vita prickar och fläckar. Prickarna är bland annat avlägsna aktiva galaxer och närmare belägna röntgenstrålande binära stjärnsystem. De större vita fläckarna är till exempel supernovarester och galaxhopar. Den tunna gas som fyller rymden omkring solsystemet strålar i lite längre röntgenvågor, som återges i rött. Omkring galaxens centrum finns hetare gas som står ut i grönt och gult. I galaxens plan absorberas de längre våglängderna, som har mindre energi, och då syns bara de högre energierna i blått. Röntgenstrålning har...
I den aktiva galaxen Centaurus A accelereras elektroner till tusentals gånger högre energi än i till exempel acceleratorn Max IV i Lund, och avger energi i form av gammafotoner. Yvonne Becherini , astropartikelfysiker och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö, har varit med och studerat denna gammastrålning. Varför valde ni att titta på Centaurus A? – Centaurus A är ett underbart objekt. Det är vår närmaste aktiva galaxkärna, en speciell galax med ett supermassivt svart hål i centrum. Det drar till sig material som bildar en skiva, och skjuter ut två enorma jetstrålar vinkelrätt mot skivan...
Den 10 april svängde rymdsonden Bepi Colombo förbi jorden på mycket nära håll på sin väg mot Merkurius. När den fotograferade vår planet kom också delar av sonden själv med på bild. Ombord finns bland annat svenskbyggda instrument. Rymdsonder tar ofta en komplicerad väg för att med hjälp av planeternas gravitation få högre fart och justera sin riktning. Resan startade i slutet av 2018 och i december 2025 ska Bepi Colombo vara framme vid Merkurius.
Kvantfysiken tillåter kryptering med en metod som är fullständigt avlyssningssäker. Om någon skulle försöka avlyssna ett sådant meddelande kommer mottagaren att märka det, och byta sin kryptering för att kunna vara säker igen. Begränsningen är att det inte går att sända fotoner i optiska fiberkablar på ett sätt som bevarar kvantinformationen mer än ett par hundra kilometer. Nu har forskarna klarat att förmedla krypteringsnyckeln på ett säkrare sätt än tidigare, från en satellit till två markstationer hela 1120 kilometer ifrån varandra. Redan för några år sedan rapporterade forskargruppen sina...
Mätningar i rymden skulle kunna lösa gåtan – det hoppas i alla fall forskare som har analyserat mätningar gjorda med den amerikanska rymdfarkosten Messenger vid Venus och Merkurius för mer än tio år sedan. Bundna i en atomkärna kan neutroner vara stabila i miljarder år. Fria neutroner sönderfaller däremot efter ungefär en kvart. Det märkliga är att medellivslängden för denna högst vardagliga partikel ännu inte är bestämd. De två olika typer av experiment som har använts för att bestämma den fria neutronens medellivslängd ger resultat som skiljer sig åt med hela åtta sekunder. När kosmisk...
Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal. Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska...
En spansk forskargrupp har använt ett materiatillstånd som kallas Bose-Einsteinkondensat och visat på ett sätt att använda det för känsliga mätningar. I ett Bose-Einsteinkondensat befinner sig många atomer i precis samma kvanttillstånd, och reagerar likadant. Men i det här fallet görs kondensatet på ett sätt som inte fryser fast partiklarnas spinn – en kvantmekanisk egenskap som matematiskt är som en rotation. Spinnet reagerar på magnetfält. Magnus Borgh, som själv forskar på Bose-Einsteinkondensat vid University of East Anglia, har läst de spanska forskarnas artikel : – Det jag tycker är...
Genom att rikta sina teleskop ut i rymden kan astronomer fånga upp ljus som färdats långt och länge innan det når oss, och på så vis se bakåt i tiden. Några forskare använde det stora radioteleskopet Alma för att få en bättre bild än någonsin tidigare av ljus som lämnade en galax när universum bara var en tiondel så gammalt som i dag. De lyckades mäta rotationshastigheten och göra en uppskattning av galaxens massa. – Det är troligen en galax som fortfarande håller på att växa till, säger Kirsten Kraiberg Knudsen, som själv studerar galaxer vid Onsala rymdobservatorium, och som har läst...
Planeter bildas troligen under de första årmiljonerna av ett planetsystems existens. De teoretiska modellerna behöver testas genom direkta observationer, och den här nya bilden ger ännu en pusselbit. Systemet AB Aurigae befinner sig ungefär 520 ljusår bort, i stjärnbilden Kusken. I tidigare bilder skymtas intressanta detaljer i stoftskivan som omger stjärnan. Nu ville en forskargrupp studera systemet närmare och tog hjälp av teleskopet Very Large Telescope vid det europeiska sydobservatoriet i chilenska Atacamaöknen, ESO. De lyckades ta mycket detaljerade bilder av det infraröda ljuset som...