Annons

Notiser av Anna Davour

Forskare från bland annat Sverige och Australien har undersökt tio fjädrar som upptäckts i de förstenade avlagringarna av en sjö sydväst om Melbourne. Genom att jämföra med andra fossila fjädrar som hittats tillsammans med skelett kan forskarna känna igen dem som fågel- respektive dinosauriefjädrar. Djuren var små och anpassade till kyla. Med utgångspunkt från fjädrarnas storlek bedömer forskarna att fåglarna var jämförbara med dagens sparvar, och dinosaurierna med små hundar. Fynden breddar bilden av dinosaurierna. De flesta fynd av dinosaurier med fjädrar har hittats på norra halvklotet och...
Merkurius är en liten och stenig planet, som befinner sig närmast solen av alla planeterna i solsystemet. Trots att den är så liten har den gett mycket viktig kunskap om både solsystemet och grundläggande fysik. Den tyske astronomen Johannes Kepler, Tycho Brahes medhjälpare, ställde upp sina lagar för planetbanor i början av 1600-talet. Med hjälp av dem räknade han senare ut när Merkurius skulle passera framför solen. Själv gick han bort innan tillfället infann sig. Det blev den franske astronomen och prästen Pierre Gassendi som blev först med att observera en Merkuriuspassage 1631, och...
I en rad böcker har kemisten Ulf Ellervik delat med sig av sin passion för kemi. I den senaste återvänder han till den mörka sidan av molekylernas värld och berättar om giftmord – men bara om sådana som på ett eller annat sätt har misslyckats. Kreativiteten hämtar han ur sitt intresse för humaniora. Forskning & Framsteg mötte Ulf Ellervik i ett samtal om abstrakta atomer, konkreta mord, och kemin omkring oss. Hur kom det sig att du valde att skriva en bok om gifter? – En del av mitt uppdrag inom universitetet är att visa att kemi är spännande. De flesta tycker att kemi är väldigt abstrakt...
Stora delar av vårt solsystem befinner sig inuti en bubbla i rymden som spänns ut av solvinden: heliosfären. Inuti den här bubblan domineras rymden av solens magnetfält, och av de relativt svala och långsamma partiklar som strömmar ut från solen. Utanför finns det interstellära mediet, med kosmisk strålning av högre energi, och magnetfält som har sitt ursprung i andra stjärnsystem. Medelavståndet mellan solen och jorden kallas för en astronomisk enhet. Ungefär 120 astronomiska enheter från solen finns en relativt skarp gräns mellan heliosfären och det interstellära mediet: heliopausen...
2010 upptäcktes en av de över 4000 kända planeterna utanför solsystemet, 400 ljusår bort, i stjärnbilden Karlavagnen. Planeten är en så kallad het Jupiter, en jätteplanet som kretsar mycket nära sin stjärna. Stjärnan och planeten går under de opersonliga katalogbeteckningarna HD 102956 och HD 102956b, men Sverige har fått i uppdrag av Internationella astronomiska unionen IAU att ge planeten och dess stjärna riktiga namn. Forskning & Framstegs fysik- och astronomiredaktör Anna Davour ingick i juryn som har valt ut fem alternativ bland de över 1600 förslag som kommit in från allmänheten...
Planeten Jupiter har ett distinkt utseende med sina färggranna molnband, som framträder med tydliga detaljer i en ny bild från rymdteleskopet Hubble. Den röda fläcken är en långvarig storm som är större än planeten jorden. Ingen vet hur länge fläcken har funnits, men den tycks ha minskat i storlek sedan 1800-talet. Jupiters röda fläck har de senaste 20 åren fått sällskap av en ny stor stormvirvel. Den har förvånat astronomerna genom att byta färg, från vit till röd och nu tillbaka till vit igen. Bild: NASA, ESA, A. Simon (Goddard Space Flight Center), and M.H. Wong (University of California,...
Solen övervakas i dag med en åldrande flotta av satelliter. Om viktiga instrument i rymden slutar fungera riskerar det att bli luckor i bevakningen av solen, så att en solstorm kan drabba jorden utan förvarning. Det framgår i en europeisk forskarrapport om läget för arbetet med rymdväder i Europa . (Rymdväder är det gemensamma namnet för förhållandena på solen, i vinden av partiklar från solen, och i jordens magnetfält.) Forskarna förespråkar ett internationellt samarbete för att sända ut nya farkoster i rymden och bygga upp ett renodlat rymdväderobservatorium. Hermann Opgenoorth, professor...
Vad består universum av? Och finns det andra planetsystem som det vi lever i? Sådana frågor kittlar de flestas fantasi och förundran, och de är huvudfrågorna bakom årets Nobelpris i fysik. Kosmologi, läran om universums uppbyggnad och utveckling, var länge ett område av vaga idéer och gissningar. Från 1980-talet och framåt har det kommit precisionsmätningar som förbättras allt mer, och kosmologin har blivit en rumsren observationell vetenskap. Forskarna kan nu sätta siffror på universums ålder, och på dess innehåll av materia och de övriga formerna av energi som vi numera kallar mörk materia...
Med hjälp av ett instrument på rymdteleskopet Hubble observerade forskare en planet 111 ljusår från jorden, medan den gjorde åtta passager framför sin stjärna. Efter noggranna analyser kunde forskarna se att planetens atmosfär absorberar en del av stjärnans ljus just vid de våglängder som motsvarar vattenmolekylers vibration. Det finns alltså vattenånga i atmosfären. Planeten kallas K2-18 b. Den har mer än åtta gånger så stor massa som jorden, vilket gör den till en så kallad superjord. Möjligheten finns för vatten i flytande form Stjärnan den kretsar kring är en dvärg­stjärna, som bara ger...
Materia som dras in mot det svarta hålet samlas i en virvlande skiva, upphettad av den häftiga rörelsen. Visualiseringen bygger på beräkningar av hur skivan rör sig, och hur ljuset kröks utanför det svarta hålet. Strukturen av mörkare och ljusare band uppkommer på grund av magnetiska virvlar i kombination med att olika delar av skivan rör sig olika fort. Vi kan se att skivan ser ljusare ut på den ena sidan av hålet, där materialet rör sig i riktningen ut ur bilden, och mer dämpad på den andra sidan. Det beror på en effekt som uppkommer när materia rör sig nära ljusets hastighet, som gör att...