Annons

Notiser av Anna Davour

Eftersom Venus är ungefär lika stor som jorden, och inte ligger så mycket närmare solen, brukar forskare förmoda att de båda planeterna en gång var ganska lika. De skulle båda ha haft vatten på ytan – och därmed förutsättningar för liv. Med hjälp av en ny klimatmodell, mer avancerad än dem som tidigare använts för att förstå Venus, har forskare från Schweiz och Frankrike nu dragit slutsatsen att Venus kanske aldrig kunnat bilda några hav . – Det är mycket som är okänt om Venus, och man gör många antaganden. Ett vanligt antagande är att det fanns flytande vatten från början, säger Moa Persson...
FN:s klimatkonferens i Glasgow inleds om mindre än en månad, och ett Nobelpris som förklarar klimatet ligger rätt i tiden. Samtidigt påminner fysikpriset om att verkligheten är komplex på många olika nivåer.
En ny och förbättrad simulering av dinosaurien Coelophysis bauri visar hur den svängde med svansen för att balansera resten av kroppen när den sprang. Det är ett exempel på att forskare nu kan modellera kroppars interna rörelser mycket bättre än förr.
Genom mänsklighetens tiotusentals år har de flesta människor kunnat räkna med att tillvaron för deras barn kommer att vara ganska lik den de själva växt upp med. Idéer om att framtiden kan vara något helt annat än nuet har visserligen hängt med sedan de första katastrofberättelserna, men det är först när förändringarna börjar gå så fort att de blir påtagliga som funderingar om framtiden blir vanligare. Henrik Brissman, idéhistoriker vid Lunds universitet, redogör i sin bok Framtidens historia för olika typer av framtidsvisioner som har varit aktuella genom tiderna. Boken är upplagd i...
Supernovan upptäcktes i en teleskopbild från 2016, som analyserades flera år senare. Supernovan syntes inte bara på ett ställe i bilden, utan tre gånger om. Galaxen den hörde hemma i, MRG-M0138, ligger på andra sidan en stor galaxhop. Hopen fungerar som en gravitationslins och böjer ljuset från den avlägsna galaxen så att den härifrån syns fyra gånger om, men förvrängd i formen till utsträckta bågar. Vid tre av dessa bågar syntes supernovan, men inte vid den fjärde. Ljuset från supernovan har alltså tagit flera olika vägar genom rymden. När ljuset når oss på jorden ser det ut som flera olika...
Nasa meddelar att det nya rymdteleskopet James Webb space telescope (JWST) kommer att skickas upp den 18 december . Med en utsiktsplats i rymden går det att se saker som är mycket svåra att observera från jordens yta. Rymdteleskopet Hubble har gett många rön om avlägsna galaxer, stjärnor och planeter sedan det sändes upp 1990, men beräknas inte fungera så länge till. Genom åren har också många andra rymdteleskop sänts upp med specialiserade instrument för att söka svar på olika frågor. JWST blir nu det största och mest avancerade observatoriet i rymden. Det kommer att kunna urskilja många...
När Julia Ravanis studerade tycktes fysiken sakna mening och förankring – allt var bara ekvationer. I Skönheten i kaos jämför hon den teoretiska fysiken med jordnära känslor och erfarenheter.
I början fanns i stort sett bara väte och helium. Rymden var mörk och svalnade av medan den utvidgades. Men så tändes de första stjärnorna, antagligen jättar som brann ut på några få miljoner år. De fyllde rymden med nytt ljus, vilket ändrade förutsättningarna för rymdens gasmoln. Kan vi se spår av dessa första stjärnor i dag? Det är den centrala frågan i First light av den brittiska astronomen Emma Chapman. Läsaren får också veta hur astronomer arbetar med att kartlägga metallfattiga galaxer eller mäta rödförskjuten radiostrålning i sökandet efter dem. Hon använder medryckande anekdoter och...
Hur långt är det till månen, planeterna, stjärnorna? Vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund tar till en tänkt ”lodrätomobil” som sätter stadig kurs rakt ut från jordytan med farthållaren inställd på 100 kilometer i timmen. Hur lång tid tar det att komma någonstans? Den inledande tankeleken sätter saker i perspektiv, i början av boken M ot stjärnorn a . Sedan följer en rad olika kåserande essäer om företeelser, som författaren skriver, ”som fascinerar mig allra mest”. Vi får i tanken följa med till Venus, Mars och asteroiderna, men också till idéerna om en teori om allt, och till slutet av...
Ytor med en speciell sorts nanostruktur kan styra ljus. Nu har en forskargrupp kommit på hur de även kan använda ljuset för att styra ett föremål med en sådan yta.