Annons

Notiser av Anders Ryttarson Törneholm

Sjögräs är den enda ordning bland landväxterna som har återanpassat sig till ett liv helt i havet. Anpassningen till att klara en hög salthalt och varierande temperaturer har länge intresserat forskarna. Om egenskaperna kan överföras till spannmål och andra grödor skulle till exempel bevattningen inom jordbruket kunna skötas med saltvatten. Ett viktigt steg mot den visionen togs nyligen, då hela arvsmassan hos ålgräs ( Zostera marina ) analyserades. Det är den enda arten av sjögräs som lever i svenska vatten, längs västkusten.
Små förändringar i snötemperaturen kan avgöra om en lavin blir en tung, långsam snösörja – eller ett rasande snömoln som färdas i 200 kilometer i timmen och ödelägger allt i sin väg. Det räcker med att temperaturen sjunker från –2 till –5 för att lavinen ska bli snabb i stället för långsam, enligt forskare vid WSL Institute for Snow and Avalanche Research SLF i Schweiz. Studien genomfördes vid en forskningsstation i Alperna som är placerad i en brant dal, där forskarna medvetet kan utlösa en lavin. Mätningarna används för att kunna förutsäga när och var en lavin slår till och hur farlig den...
I en studie som skulle undersöka tillit fick en grupp schimpanser välja mellan att dra i ett av två rep. Det ena repet gav omedelbar tillgång till mat, dock ganska äcklig sådan. Det andra repet innebar i stället att schimpansen i buren mittemot fick god mat – som den kunde dela med sig av. Om den hade lust. Forskarna, vid Max Planckinstitutet i Tyskland, såg att schimpanserna var mer benägna att dra i det rep som gav god mat till apan i den andra buren, om det var en vän som satt där. Om det däremot satt en ovän på andra sidan, valde schimpanserna i stället det rep som gav dem själva mat,...
Temperaturen i jordens sjöar ökar snabbare än i atmosfären och i världshaven. Förändringen är störst på norra halvklotet, där genomsnittstemperaturen stiger med 0,72 grader vart tionde år. Enligt forskarna påverkar den höga temperaturen dels tillgången på sötvatten men också ekosystemen. Bland annat kan giftalgsblomning och metanutsläpp öka i omfattning. Källa: Nasa
I varje liter havsvatten finns cirka en miljard bakterier som bryter ner organiskt material och på så vis renar vattnet och återför näringsämnen som fosfor och kväve in i systemet. Samtidigt producerar de viktiga vitaminer och hormoner som algerna behöver. Nu har forskare från Linnéuniversitetet upptäckt att bakterierna påverkas negativt när deras livsmiljö blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. De tvingas då ställa om sin ämnesomsättning från nedbrytning till att hantera den högre syrahalten. Detta gör bakterierna genom att pumpa ut protoner som diffunderat in i de encelliga...
Nu har forskare för första gången kunnat konstatera att ett istäcke, över en kilometer tjockt, sträckte sig över hela Norra ishavet så sent som för 140 000 år sedan. Istäcket var en så kallad shelfis, en nästan platt flytande is som hänger samman med inlandsisen. Upptäckten bekräftar en hypotes som funnits ända sedan 1970-talet men som inte kunnat fult ut undersökas. Med hjälp av isbrytaren Oden och avancerad ekolodsteknik har forskarna nu kunnat läsa av botten vid Lomonosovryggen, en grundare del av Norra ishavet som sträcker sig mellan norra Grönland och den Sibiriska kontinentalsockeln på...
En 200 miljoner år gammal dinosaurie hittades i Wales 2014. Nu har dinosaurien fått sitt namn: Dracoraptor hanigani. Dinosauriefyndet är Storbritanniens äldsta från Jura-perioden och även ett utav världen äldsta från den tiden. Under Jura hade Wales ett varmare och fuktigare klimat. När Dracoraptor hanigani levde åt den troligtvis kött och hade en lång svans för att balansera sin 2 meter långa och 70 centimeter höga kropp. Fyndet publicerades i PLOS One.
Europas sötvattensmusslor minskar både i antal och i utbredning. Det kan få konsekvenser för hela ekosystem. Bland orsakerna till minskningen nämns dammbyggen, pärlfiske, övergödning, giftutsläpp, invasiva arter och en minskning av fiskar som huvudsakliga faktorer. Många av musslorna ställer höga krav på sin livsmiljö och kan användas som indikatorer på hälsan i ett vattendrag eller en sjö. Enligt forskarna bakom den omfattande studien tillhör nu Europas sötvattensmusslor några av de mest utrotningshotade djuren i världen. Studien som publicerades i Biological reviews utfördes av forskare i...
Hos fiskarten mindre havsnål är det hannarna som är gravida och sköter yngelvården. Därför tävlar honorna om hannarnas uppmärksamhet. Likt påfågelhannarnas stora, färggranna fjädrar får mindre havsnålshonor klara blå färger och en lång hudflik, som växer fram på undersidan av kroppen för att locka det motsatta könet i parningstider. Men sedan en tid tillbaka har hannarna svårt att se de vackra fiskhonorna, eftersom vattnet blir allt grumligare på grund av att övergödningen ger fler och kraftigare algblomningar i Östersjön – ett av de områden där den mindre havsnålen lever. Hos andra fiskarter...
Under året som gått har tretton vitryggiga hackspettar skådats i det fria, varav sex hade bildat häckande par. För 100 år sedan fanns det 2 000 häckande par i Sverige. Den dramatiska minskningen beror på att det saknas gammal lövträdsskog med många döda träd. En ny studie från Örebro universitet visar dessutom att de revir som finns är för utspridda. Den vitryggiga hackspetten är en så kallad paraplyart – om vi lyckas rädda den så räddar vi också 200 andra hotade arter av insekter, fåglar och växter som är beroende av samma unika livsmiljö. Inom ett åtgärdsprogram som startades 2005 har...