Annons

Artiklar av Marie Alpman

Varje år drabbas omkring 350 barn av cancer i Sverige. Sedan 1980-talet har överlevnaden ökat och ligger i dag på 85 procent. För att kunna bota fler med svårbehandlad cancer startas ett pilotprojekt där 100 barn kommer att få hela sin arvsmassa avläst, så kallad helgenomsekvensering. Den detaljerade genetiska informationen ska göra diagnosen säkrare och på sikt ge möjlighet till individuellt anpassad behandling. Bakom satsningen står det nationella nätverket Genomic Medicine Sweden som finansieras av Barncancerfonden. Projektet har smygstartat i Lund och Göteborg, där det sedan tidigare...
Lyssna på artikeln Jennifer Doudna berättar hur hon stod i köket och lagade middag när hon plötsligt började gapskatta. – När min son undrade varför så svarade jag att vi upptäckt ett knasigt protein som kan hitta virus och klippa sönder dem, säger hon. Glädje var första känslan när hon insåg betydelsen av det verktyg som hon och Emmanuelle Charpentier upptäckt, en genetisk sax som kan programmeras till att klippa av dna på ett förutbestämt ställe. Åtta år efter artikeln i tidskriften Science där de presenterade gensaxen crispr/cas9 tar de emot Nobelpriset i kemi för metoden som gör det...
Två grupper av aktiva och friska kvinnor mellan 65 och 70 år fick träna styrketräning två gånger i veckan under ett halvår. Den ena gruppen åt dessutom en omega-3-rik kost med bland annat fet fisk, nötter och rapsolja. Kvinnorna i båda grupperna fick starkare muskler, men de som ätit mycket omega-3 fick större förbättringar i styrka och rörelseförmåga. Dessutom ökade de sin muskelmassa, vilket kvinnorna i den andra gruppen inte gjorde. Deras bättre styrka berodde på att musklerna vande sig vid övningarna. – De som ätit en omega-3-rik kost fick i genomsnitt 200 gram ny muskelmassa i respektive...
På taket till fysikhuset på Chalmers tekniska högskola står en ovanlig solfångare. Solljuset som träffar den konkava spegeln koncentreras mot ett rör i mitten. Genom röret flyter en vätska. När molekylerna i vätskan träffas av solljuset ändrar de form till en mer energirik variant. Vätskan kan sedan lagras i en tank. När värmen behövs leds vätskan genom en katalysator, som gör att molekylen återgår till sin ursprungliga form. Samtidigt avges värmen. – Vi har visat att solenergi kan lagras på det här sättet i upp till 18 år, säger Kasper Moth-Poulsen, professor i kemi på Chalmers. Kontrollerar...
Tyskland ska avveckla kärnkraften till 2022 och kolkraften till 2038, samtidigt som landet bygger ut den förnybara energin. Men omställningen, som kallas Energiewende, går inte så snabbt som planerat. Hur ser du på det? – Energiewende är helt nödvändigt, men kraven på takten har med tiden ökat utifrån. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens nya ordförande, säger nu att EU bör minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 och vara utsläppsneutralt till 2050. Det är högre krav än vad som fanns när Energiewende föddes. Vilka är de största utmaningarna? – För Tysklands del är det att man har kvar...
Lyssna på artikeln Upphovsmännen till litiumjonbatteriet har länge varit favorittippade till kemipriset. Få uppfinningar har fått så stort genomslag som det lätta och uppladdningsbara batteri som de utvecklade under 1970- och 1980-talen. Utan litiumjonbatterier skulle världen se annorlunda ut. Mobiltelefonerna skulle inte vara så små och kraftfulla, och färre elbilar skulle rulla på gatorna. Enligt Kungliga Vetenskapakademien, som utser pristagarna, möjliggör litiumjonbatteriet ett fossilfritt samhälle. Förutom i elbilar kan de användas för att lagra energi från sol- och vindkraft så att det...
En av AI:s största triumfer på senare år var när Googles dator Alpha Go slog världsmästaren i ett av världens mest komplexa spel, det urgamla brädspelet go. Men om de båda motståndarna fått använda lika mycket energi hade datorn inte haft en chans. Medan go-mästarens hjärna använde cirka 20 watt behövde Alpha go uppskattningsvis 5 000 watt. Ju komplexare uppgifter, desto mer energi krävs för att träna upp de allt mer avancerade AI-systemen. Forskare vid amerikanska University of Massachusetts har till exempel nyligen räknat ut klimateffekten av olika AI-system som används för att få datorer...
Stenen på bordet ser tung ut. Jag greppar den med min handskbeklädda hand. När fingrarna sluts runt stenen surrar det från elmotorerna som ligger i den tillhörande ryggsäcken. Ju mer jag trycker, desto hårdare drar motorerna i linor som går till handskens fingrar. Med hjälp av den extra kraften är stenen lätt att lyfta och bära. Jag befinner mig i en kontorsbyggnad i Kista norr om Stockholm, hos Sveriges enda tillverkare av exoskelett. Företaget Bioservo startades 2006 av forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Karolinska institutet. Företagets första produkt är en handske...
Längst ner i kryostaten på kvantteknologilaboratoriet på Chalmers är temperaturen bara 0,01 grader över den absoluta nollpunkten. Därinne, i en cylinder av stål isolerat från magnetfält och störande signaler från omgivningen, finns ett chip med några pyttesmå supraledande kretsar. Från en kontrollpanel vid sidan av cylindern kan Jonas Bylander skicka en mikrovågspuls till kretsarna. Vips ändrar de sitt tillstånd från ”av” till ”på”, eller till både ”av” och ”på” – samtidigt. Välkommen till kvantdatorernas värld. – Man vänjer sig, säger Jonas Bylander med ett leende. Han är en av...
Våra kläder kräver stora mängder vatten, energi och kemikalier för att tillverkas. Därför är det ett stort slöseri att inte återvinna materialen. Men en förändring är på gång. Framtidens kläder ska få flera nya liv.