Annons

Notiser av Marie Alpman

Sedan 1995 har den totala sträckan som barn och unga cyklar nästan halverats. Samtidigt vill regeringen öka cyklandet i Sverige både för att vi ska må bättre och minska utsläppen För att vända trenden har Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, undersökt varför barn och unga cyklar mindre i dag än för 20 år sedan. I rapporten , som lämnats till regeringen, pekar forskarna på många olika orsaker. - En viktig faktor är längre avstånd till fritidsaktiviteter och skolor. Föräldrar upplever inte resvägen som säker men hinner inte cykla med barnen utan skjutsar dem i stället, säger Malin...
Ungefär en tredjedel av alla strokepatienter får problem med att uppfatta omvärlden. Vanligast är att en stroke i höger hjärnhalva leder till att patienten får svårt att använda den vänstra sidan av kroppen. Symptomen kan försvinna, men för ungefär 15 procent av de strokedrabbade kvarstår problemen, trots rehabilitering. Som läkare slogs Helena Fordell av hur eftersatt den här patientgruppen var och att det saknades bra metoder för att upptäcka och behandla problemet. – Det behöver identifieras tidigt eftersom det är ett allvarligt handikapp som gör det svårt att återfå sin självständighet,...
Piloter tränar landningar i flygsimulator innan de sätter sig bakom spakarna i ett riktigt plan. Borde då inte lärarstudenter träna på datoranimerade elever innan de ställer sig bakom katedern? – Vi vet sedan tidigare att lärare känner sig oförberedda när de kommer ut i klassrummen, säger Marcus Samuelsson, forskare inom pedagogik vid Högskolan väst. I ett fyraårigt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, ska han tillsammans med Joakim Samuelsson vid Linköpings universitet testa virtuell praktik för blivande mattelärare. I stället för verkliga elever får lärarstudenterna undervisa fem...
I sin nya bok bjuder den svenske fysikern och MIT-professorn Max Tegmark in läsaren till det han kallar ”vår tids viktigaste samtal”. Det handlar om framtiden med en artificiell intelligens som överträffar vår egen. Vilka mål kommer denna superintelligens att ha? Vem ska kontrollera den? Har den ett medvetande? Vad händer med mänskligheten? Frågorna är många och stora och boken ger inga enkla svar. Max Tegmark utforskar olika scenarier och läsaren får på köpet en bra överblick av var AI-forskningen står i dag. När – eller om – superintelligensen blir verklighet vet ingen, men det kan ske...
Fåglarnas skelett innehåller komplexa stödstrukturer som gör benen både lätta och starka. Med hjälp av superdatorer försöker forskare nu efterlikna naturen. – Man kan säga att vi simulerar evolutionen, säger Niels Aage, forskare på Danmarks tekniska universitet. Han har lett arbetet med att utforma insidan av en 27 meter lång flygplansvinge på en Boeing 777, med hjälp av en ny beräkningsmodell som presenteras i tidskriften Nature . Resultatet, efter att superdatorn räknat i fem dagar, blev en viktminskning med fem procent. Det skulle betyda en bränslebesparing på upp till 200 ton per år och...
Efter år av experiment med tusentals olika material kunde Thomas Edison till slut framställa en glödtråd som gjorde glödlampan möjlig, ett klassiskt exempel på hur mödosamt det kan vara att utveckla ett nytt material. – Edison fick använda sin intuition och pröva sig fram. Vår databas tar bort gissandet, säger Kristin Persson. Hon forskar inom ett relativt nytt fält där superdatorer används för att räkna fram materialegenskaper. Forskning & Framsteg träffar henne i arbetsrummet på Berkeley-universitetet i USA. Här leder hon ett projekt som går ut på att skapa en databas över egenskaper...
De senaste fyra åren har den del av jordytan som är belyst på natten ökat med 2,2 procent per år. Ljuset har samtidigt ökat i intensitet i samma takt, enligt en ny studie i Science Advances . Mätningarna har gjorts från en satellit med speciella instrument som fångar nattljusets utbredning och intensitet, under perioden oktober 2012 till oktober 2016. Men det finns en viktig begränsning – instrumenten kan inte registrera ljus med våglängder kortare än 500 nanometer, det vill säga i det blå området. Det innebär att en stor del av ljuset från alla nya, energisnåla LED-lampor inte kunde...
Tv- och lampköpare har vant sig vid förkortningar som led och oled. Forskare i Umeå har det senaste decenniet arbetat med ytterligare en ny typ av ljuskälla: lec som står för ljusemitterande elektrokemisk cell. Precis som de oled består de av ett aktivt skikt som bakats in mellan två elektroder. När en ström går genom det aktiva materialet lyser det upp. Umeå-forskarnas lec-lampor skiljer sig dock på flera punkter mot oled, framförallt vad gäller tillverkningen. Medan oled kräver att det aktiva skiktet ångas på underlaget under vakuum i absolut ren miljö, kan lec tryckas ungefär som tidningar...
En grupp Chalmersforskare är först i världen med att bygga en böjbar, genomskinlig detektor för så kallade terahertzvågor. De ligger mellan radiovågor och vanligt ljus och kan bland annat tränga igenom olika material. Terahertzteknik används till exempel på vissa flygplatser för att se genom kläderna på passagerarna i säkerhetskontrollen. Den nya detektorn är gjord av supermaterialet grafen, känt för sin mekaniska styrka och goda elektriska ledningsförmåga. – Det svåra har varit att utveckla tillverkningsprocessen. Vanligtvis läggs grafen på kisel men vi har använt plast, säger Jan Stake,...
Cyklister i den nederländska staden Gemert kan numera rulla över världens första 3D-utskrivna betongbro. Delarna till den åtta meter långa cykelbron är utskriven med hjälp av en 3D-skrivare för betong på det tekniska universitetet i Eindhoven. Efter utskrift fraktades delarna till Gemert, där de sammanfogades och lyftes på plats över ett litet vattendrag. Brodelarna har byggts upp lager för lager samtidigt som metalltråd bakats in i betongen som armering. Totalt handlar det om 20 kilometer tunn metalltråd. Den stora fördelen med 3D-utskriven betong är att materialåtgången minskar, och därmed...