Annons

Notiser av Anna Froster

Biologiprofessor Dave Goulson tittar djupt in i de små världarna omkring oss, men blickar också vidare, ut i världen. Handfasta tips om att göra laguner för blomflugor och plantera sallat mellan potatisraderna blandas med skarpa granskningar av bluffande trädgårdsfirmor och tung kritik av dagens livsmedelsförsörjning. 1 | Vilka reaktioner har boken fått sedan den kom ut i Storbritannien? − Mycket positiva, faktiskt, bättre än mina tidigare böcker. Jag tror att den kom rätt i tiden. Intresset växer för den hotade mångfalden och här blir det konkret – folk kan göra sina trädgårdar till...
Svampar har varit i människans tjänst länge, inte bara som matsvamp, utan även som till exempel penicillin. Mer sentida svampuppfinningar är köttsubstitutet Quorn, som görs av en mögelsvamp, och bioetanol, som görs på avfall med hjälp av en sporsäckssvamp. Vid ett seminarium på högskolan i Borås i höstas bjöds på en hel meny av mat gjord på restätande svampar, från svampburgare med svampmajonnäs till dessert med svampchokladkaka. Och till detta serverades förstås svampläsk. Svamparna odlas på restprodukter från ärtproduktion, förklarar Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknologi som...
Den första vetenskapligt granskade artikeln om utsläppsminskningar i pandemins spår publiceras i dag i Nature Climate Change . Bakom den står en internationell grupp av forskare som ingår i forskarnätverket Future Earth. − Den här studien visar att när vi gör stora restriktioner så får vi väldigt stora omedelbara effekter. Om alla länder hade haft sina strängaste restriktioner samma dag så hade vi minskat utsläppen med en fjärdedel, säger Erik Pihl som är klimatanalytiker på Future Earth. Omkring 17 procents minskning gällde de dagar då nedstängningen var som störst globalt, men om en del av...
1 | Vissa tycker att du borde ha fokuserat på hoppfulla historier eftersom människor behöver hopp. Varför har du valt att fokuserat på utdöenden? − Jag är journalist. Jag fokuserar på sanningen och sanningen är inte hoppfull. Så är det. Vad folk behöver eller vill ha, det var inte min prioritet. Folk vill bli lugnade men jag ville inte erbjuda det. Utdöenden pågår rakt framför våra ögon, men på grund av hur människor är funtade så bryr vi oss inte så mycket om det. 2 | Du har rest runt i fem år och mött olika arter på randen av utrotning och besökt platser där redan utrotade djur har funnits...
Vart femte år uppdateras rödlistan, en tjock bok med sida upp och sida ner av namn på arter vars framtid ser mörk eller osäker ut. Nu är det dags igen. Den 15 april publicerar Artdatabanken sin analys av alla svenska arters utdöenderisk. Ofta brukar välkända grupper som däggdjur dra till sig mest uppmärksamhet, och därför kan det vara klokt att avslöja dem lite i förväg, för att inte ta all fokus från andra viktiga grupper. Så resonerar Henrik Thurfjell som är ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur. Mest intressant bland däggdjuren tycker han själv är nykomlingarna igelkott...
Satellitsändare och så kallade ljusloggar kan ge allt mer information om fåglars liv. Har ringmärkningen spelat ut sin roll? − Nej, ringmärkning ger en hel del annan information som vi inte får med den nya tekniken, säger Thord Fransson på Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet. Ringmärkning håller isär individer I många studier behöver forskare till exempel hålla isär olika individer och då är ringmärkning den enda rimliga metoden, förklarar han. Vid fågelstationerna behövs också individmärkning för att säga hur många fåglar som fångas, vilket i sin tur visar hur olika arter...
Som Sveriges första klimathandläggare 1988 vet Mats Engström vad han pratar om när han skildrar miljöarbete inifrån. Han har även varit biträdande statssekreterare på Miljödepartementet och politiskt sakkunnig åt dåvarande utrikesminister Anna Lindh. Med de stora problem vi står inför nu behöver vi blicka bakåt i miljöhistorien och analysera framgångsfaktorerna och lära av dem, menar Mats Engström. Du fokuserar på förbud mot freoner, den svenska koldioxidskatten, EU:s kemikalielagstiftning och ett svenskt klimatpolitiskt ramverk. Det var svåra frågor men kanske mer begränsade än att nå...
− Vi är inte jättenöjda med att komma med budskapet att det inte är så mycket du kan göra åt svensk havsmiljö genom val av sjömat, men man får ju vara realist, säger Sara Hornborg vid forskningsinstitutet RISE och medförfattare till rapporten Svensk konsumtion av sjömat och dess påverkan på haven kring Sverige . Två tredjedelar av den fisk och skaldjur vi äter i dag importeras, och påverkar alltså inte svenska hav. Om svenskar väljer bort torsk från Östersjön på grund av att den inte kan miljöcertifieras så går den på export i stället. Ansvaret för fisket ligger hos politikerna Önskvärt vore...
Under livets första två miljarder år fanns bara ensamma enkla celler utan cellkärna. Skillnaden är stor mot de celler som finns i flercelliga växter, djur och svampar. Våra celler har bland annat en cellkärna där arvsmassan lagras och en mitokondrie som förser cellen med energi. Ett olöst mysterium är hur en urtidscell plötsligt blev mer komplex, och i förlängningen kunde bli till så avancerade saker som träd och människor. Den rådande teorin är att en arké (arkebakterie) måste ha slukat en bakterie för omkring två miljarder år sedan. Den slukade cellen blev kvar intakt inuti arkéen och blev...
– I många fall finns det alternativa resor med lägre klimatpåverkan, som människor upplever som mer eller mindre lika bra som de resor de har gjort med flyg. Detta innebär att det finns en realistisk potential för att minska utsläppen från svenskarnas flygresor med cirka en fjärdedel, säger Erik Lundberg, forskare vid Göteborgs universitet och en av studiens författare. Fem typer av resor står för 96 procent av klimatutsläppen. Det handlar om resor för att uppleva sol och värme (38 procent), besöka släkt och vänner (26 procent), tjänsteresor (18 procent), storstadsbesök (10 procent) och besök...