Annons

Notiser av Viveka Ljungström

Min mamma fick ett samtal från en kusin. Han släktforskar och berättade att han hade sett en notis i en kyrkbok om att min mormor hade fått en dotter när hon var ung och ogift. Den lilla flickan stod som avliden i mässling, lite drygt ett år gammal. Min mormor sa, så vitt vi vet, aldrig ett ord om detta till någon. Hon teg om det i hela sitt drygt 90-åriga liv. Jag tvekade ett par veckor inför om jag skulle gräva i det hela. Vad hade mormor velat? Men mamma målade upp sådana hemska historier om våldtäkter och annat att jag till slut inte kunde hålla mig. Jag satte mig en kväll och googlade...
Precis när denna tidning ska gå till tryck blev det klart att det är upptäckten av hepatit C-virus som belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Och självklart drogs det under presskonferensen paralleller till SARS-CoV-2. Säg det som inte har en bäring på den pågående pandemin. Förra veckan kom en rapport där svenska forskare kunnat konstatera att en gensekvens som verkar ge allvarlig covid-19 finns hos människor som delar arvsanlag med neandertalare, cirka en av sex européer. Jag får god lust att kosta på mig en helsekvensering av min arvsmassa. 1962 beslutades att Sverige...
Jag tycker mycket om att laga mat, särskilt på sjön. Häromdagen skulle jag laga något för mig helt nytt, kanarisk saltkokt potatis. Det blev inte gott. På tok för salt. Som så ofta beror misstag på slarv. Den här gången visade det sig att det måste varit fel i receptet, och hade jag vetat ursprunget till den kanariska potatisen hade jag redan från början ifrågasatt att 2 dl vatten skulle saltas med 1,5 dl salt. Vällagad kanarisk potatis blir häftigt skrynklig och får ett vitt puder av salt på sig när de tas ur kastrullen. Ursprunget till receptet, har jag nu lärt mig, är att sjömän brukat...
I laboratorier och datorer över hela världen pågår forskningen som ska förstå viruset, hitta botemedlet och ta fram vaccinet. Tacksamt läser vi dagligen om att man kartlagt virusets arvsmassa, kan följa dess mutationer och förstå dess molekylära strukturer. Vi får mer och mer data om dem som insjuknat, tillfrisknat eller avlidit. Med mänsklig kreativitet och mycket datorkraft kommer vi att hitta mönster, förklaringar och förhoppningsvis lösningar. I reportaget om hur forskare kartlägger strukturen i några av de proteiner som finns i sars-cov-2 berättar vi också om de nobelprisbelönade...
Jag är mycket förtjust i idén om medborgarforskning. Att ta hjälp av oss invånare för att studera världen, det berikar ju inte bara forskningen, utan också oss själva. Glädjande nog verkar det bli vanligare. Från och med mitten av juni kan både Umeå- och Uppsalabor vara med och spana efter fladdermöss. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, lånar ut detektorer och med hjälp av mobilen kan man sedan rapportera sina fynd. Forskarna hoppas få in betydligt mer data än vad de själva skulle ha mäktat med. Smart. De som känner mig vet att jag ofta tänker på Carl Peter Thunberg, Linnélärjungen som skrev...
Per Snaprud på redaktionen ringer upp från sitt hemmakontor och vi pratar om utmaningarna med att arbeta hemma. Vi pratar om sjuka släktingar som vi inte kan besöka och om gymnasister som från en dag till en annan ska klara av att slutföra sina studier under helt nya förutsättningar. ”Kanske har det aldrig varit så viktigt att vi har en ny generation som vill prestera bra i skolan och sedan studera vidare”, säger Per, vars dotter är en av alla dem som nu deltar i detta digitala jätte-experiment med distansundervisning. Vi enas om att varken böner eller reliker kan hjälpa oss mot sars-cov-2...
Redan 2010 rapporterade den svenske genetikern Svante Pääbo att moderna människor måste ha fått barn tillsammans med neandertalare för mer än 50 000 år sedan, och att många av oss moderna människor fortfarande bär på genetiska arv från dem. Mellan 1,5 och 4 procent av arvsmassan hos folk med europeisk eller asiatisk härkomst kommer från våra sedan länge utdöda släktingar. I den nu aktuella studien , publicerad i Molecular Biology and Evolution, analyserade forskarna biobanksdata för drygt 450.000 personer, varav 244.000 kvinnor. Det visade sig att närmare en av tre kvinnor i Europa har ärvt...
Forskarna skickade ut 1 000 testkit med en förfrågan om att donera en droppe blod. De fick 550 kit i retur. Av dessa var 446 provsvar godkänt utförda. Metoden gör att forskarna bland annat kan samla in information om fler olika virusproteiner samtidigt. Genom att sätta ihop och jämföra data kan man skapa en bild av både infektion och spridning. De flesta proverna togs på påskafton, den 11 april, och resultatet från dem visar hur smittspridningen såg ut kring slutet av mars. Nu i dagarna görs nya utskick till 1 000 stockholmare, dels för att verifiera data från den första provtagningen och...
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella samarbetar. Det genomfördes för första gången 2015. Varje år brukar man få in tusentals observationer från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt om björkarnas lövsprickning. Genom att samla in vårtecken vid samma tidpunkt under många år kan Svenska Botaniska Föreningen, SBF, i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, analysera hur växterna tar emot våren och om några trender tyder på bestående skillnader. De senaste åtta åren har vitsippornas blomning och björkarnas...
På min lördagspromenad slinker jag in i den lilla närbutiken på Reimersholme i Stockholm och hamnar bakom en äldre kvinna. Och det är tur att jag inte har bråttom. Hon ska köpa kontantkort till sin telefon och vet inte i vilken ände hon ska börja. Den snälla mannen bakom kassan gör så gott han kan. Förklarar skillnaden mellan de olika alternativen, fördelar och nackdelar. Han frågar hur mycket hon brukar ringa, men det vet hon inte riktigt. Surfar, nej det gör hon inte alls. Hon tar fram telefonen och det är inte en smartphone. Liten lur med stora knappar. Hon vänder sig urskuldande till mig...