Annons

Notiser av Viveka Ljungström

Redan 2010 rapporterade den svenske genetikern Svante Pääbo att moderna människor måste ha fått barn tillsammans med neandertalare för mer än 50 000 år sedan, och att många av oss moderna människor fortfarande bär på genetiska arv från dem. Mellan 1,5 och 4 procent av arvsmassan hos folk med europeisk eller asiatisk härkomst kommer från våra sedan länge utdöda släktingar. I den nu aktuella studien , publicerad i Molecular Biology and Evolution, analyserade forskarna biobanksdata för drygt 450.000 personer, varav 244.000 kvinnor. Det visade sig att närmare en av tre kvinnor i Europa har ärvt...
Forskarna skickade ut 1 000 testkit med en förfrågan om att donera en droppe blod. De fick 550 kit i retur. Av dessa var 446 provsvar godkänt utförda. Metoden gör att forskarna bland annat kan samla in information om fler olika virusproteiner samtidigt. Genom att sätta ihop och jämföra data kan man skapa en bild av både infektion och spridning. De flesta proverna togs på påskafton, den 11 april, och resultatet från dem visar hur smittspridningen såg ut kring slutet av mars. Nu i dagarna görs nya utskick till 1 000 stockholmare, dels för att verifiera data från den första provtagningen och...
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella samarbetar. Det genomfördes för första gången 2015. Varje år brukar man få in tusentals observationer från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt om björkarnas lövsprickning. Genom att samla in vårtecken vid samma tidpunkt under många år kan Svenska Botaniska Föreningen, SBF, i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, analysera hur växterna tar emot våren och om några trender tyder på bestående skillnader. De senaste åtta åren har vitsippornas blomning och björkarnas...
På min lördagspromenad slinker jag in i den lilla närbutiken på Reimersholme i Stockholm och hamnar bakom en äldre kvinna. Och det är tur att jag inte har bråttom. Hon ska köpa kontantkort till sin telefon och vet inte i vilken ände hon ska börja. Den snälla mannen bakom kassan gör så gott han kan. Förklarar skillnaden mellan de olika alternativen, fördelar och nackdelar. Han frågar hur mycket hon brukar ringa, men det vet hon inte riktigt. Surfar, nej det gör hon inte alls. Hon tar fram telefonen och det är inte en smartphone. Liten lur med stora knappar. Hon vänder sig urskuldande till mig...
När jag skriver det här har det just kommit nya rapporter om värmerekord i världen. Det senaste decenniet har varit det varmaste som uppmätts på jorden, det bekräftar Nasa, Noaa och WMO. Satelliten Copernicus mätningar visar att Europa, liksom Arktis, hade rekordhöga årsmedeltemperaturer – alla årstider var varmare än normalt. Och i Alaska var årsmedeltemperaturen 2019 för första gången sedan mätningarna började över noll grader. Vi vet ännu inte med säkerhet vad klimatförändringarna kommer att medföra för långsiktiga konsekvenser för oss, naturen och våra samhällen. Men det ser inte bra ut,...
Just nu har jag ett av mina barn på andra sidan jorden. Han kommer att fira in det nya året tio timmar före oss här hemma. Så om jag ringer honom när klockan slår tolv hos honom kommer vi att tala med varandra under olika år och olika decennier. Det är lätt att lockas till att tro att just ett nytt decennium eller en annan jämn siffra har någon inneboende kraft eller magi. Men just år, tänkta på en tidslinje, är ju verkligen en mycket teoretisk konstruktion. Mycket av det vi tar för självklart i fråga om traditioner är konstruktioner med en ofta inte alltför lång historia. Som det här med att...
Det är Nobeltider, den tid på året då vetenskapen får stå i centrum. Liksom bildningen. Vad passar väl då bättre än att läsa en riktigt mustig biografi över Carl von Linné? Denne fascinerande man som verkar ha intresserat sig för det mesta och alltid sökt nyttan i allt. Han som ville se, förstå och inordna hela världen i ett system – till gagn för samhället. Boken rekommenderas varmt till alla med intresse för Linné och svensk vetenskapshistoria. Linné var en av sex grundare av Vetenskapsakademien år 1739. Tanken med akademien var att vetenskapen skulle spridas och komma samhället till nytta...
I Sverige är risken generellt mycket låg för att ett barn dör i samband med förlossning eller som nyfödd, så kallad perinatal död. Men man vet att det sker en viss riskökning, från en alltså låg nivå, ju längre en graviditet pågår efter vecka 40. Syftet med den aktuella studien, publicerad i tidskriften BMJ , var att undersöka dessa risker och jämföra utfall av igångsättning, även kallad induktion, efter 41 respektive 42 fullgångna veckor. Det har tidigare funnits oklarheter om vad som bäst skyddar kvinna och barn. I studien ingick 2 760 kvinnor, inskrivna vid 14 förlossningssjukhus i Sverige...
Det här numret av Forskning & Framsteg ägnar vi nästan uteslutande åt hjärnan, på ett eller annat sätt. Enlig Folkhälsomyndighetens senaste rapport Folkhälsan i Sverige 2018 har var femte svensk någon gång fått diagnosen depression av läkare. I Europa är depression den enskilt största orsaken till funktionsförlust och långvarig nedsatt hälsa, enligt Världshälsoorganisationen. Depression kan vara mer eller mindre allvarlig och också mer eller mindre svår att behandla. Ofta sker det i en kombination av medicinering och terapi. Långt ifrån alla blir friska från sin depression. Bara i Sverige...
Träd har alltid en historia att berätta och ofta är den tätt sammanflätad med människans. I Jorden runt på 80 träd beskriver Jonathan Drori med en blandning av växtvetenskap, botanik och naturhistoria 80 träd från världens alla hörn – och den roll de har spelat och ännu spelar i människors liv. Det här är en bok för alla som vill bli lite mer allmänbildade och tycker om att lära sig små bitar om många saker. Perfekt läsning för de korta stunderna eftersom varje träd beskrivs på ett uppslag. Jonathan Drori bjuder på intressanta fakta och berättelser om trädens sätt att växa och fortplanta sig...