Annons

Notiser av Mats Karlsson

Konferenshotell, golfbanor och aktivitetsparker. Gods och herrgårdar är för det mesta inte längre avskilda idyller för herrskap och tjänstefolk, utan platser där företag, organisationer och barnfamiljer samlas för aktiviteter ”i anrik miljö”, som det brukar heta i reklamen. Den gamla avskildheten gällde inte bara enskilda hushåll, utan ett helt stånd som slog vakt om sin politiska och ekonomiska makt och var noga med att distansera sig från den breda massan. Politiskt höll man sig nära kungamakten. Adeln fråtogs sina privilegier Men när ståndsriksdagen avskaffades 1866 förändrades allt. Det...
De senaste tio åren har genforskare ritat om kartan över hur Norden befolkades efter den senaste istiden. Men det är bara en del av sanningen – arkeologiska fynd ger en mer komplex bild. Arkeologer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland har finkammat regionen efter materiella spår av migrationsvågor söder- och österifrån. Fynd som de beskriver i sin rapport tyder på sex större vågor redan före den äldsta mänskliga dna:n i Norden, vilken daterats till 7.500 år före vår tidräkning. Det är ett glapp på 1.500 år som fylls ut. ”De arkeologiska spåren har hamnat i skymundan” En av rapportens...
Fynden kom slag i slag under grävningens sista dag: en mycket ovanlig guldberlock, två par fibulor – dräktspännen – och obrända ben. Redan tidigare hade arkeologerna hittat brända ben och en fibula i silverlegering. Bara att hitta välbevarade ben i Bohuslän är uppseendeväckande. Utgrävningen utanför Munkedal gjordes våren 2020 nära en bergtäkt som bit för bit äter upp berget. Längst uppe på krönet, 50 meter över havet, fanns ett gravröse som länge varit känt. Fynden offentliggjordes i slutet av november, och nu har arkeologerna även daterat dem till 200-talet enligt vår tideräkning. Det gör...
Sex brända fragment av ett kranium hittades i våras vid en ledningsgrävning i Orsa. Fyndet tillhör en exklusiv samling, bara ett tjugotal brandgravar från den så kallade jägarstenåldern, cirka 7 000–5 500 f Kr, har tidigare hittats i Skandinavien. – Det är en sensationell datering! Det är inte ofta man får vara med om att hitta något sådant. De äldsta gravarna vi har hittat tidigare i Dalarna är ungefär 2 500–3 000 år gamla, säger Joakim Wehlin, arkeolog vid Dalarnas museum. Han vill göra en större utgrävning på platsen för att bekräfta att det rör sig om en grav, och kanske hitta fler gravar...
Tänk dig att du har bilder av släktingar i ett gammalt fotoalbum, som matas in i ett system för ansiktsigenkänning. Ut kommer inte bara namn utan även länkar till persondata från folkbokföringen och en karta som visar var personerna bodde. Din släkthistoria får liv. Det är en del av visionen för ett tvärvetenskapligt AI-projekt som drar igång vid årsskiftet. – Vi kommer att börja med att digitalisera 40.000 porträtt från glasplåtar i våra samlingar, bara det är ett digert arbete. En ganska stor andel har namn angivna, i vissa fall även adress. Vi vill koppla porträtten till persondata i...
Databasen Runor bygger på gps-data för runristningar på bland annat stenar och bergshällar, precis som appen Fornsök med alla fornlämningar, som F&F tidigare skrivit om . Genom att ange sin position kan man se vilka ristningar som finns i närheten. Bakom båda apparna ligger Riksantikvarieämbetet, RAÄ. Inskrifterna beskrivs och förklaras via länkar till Samnordisk runtextdatabas, som ägs och förvaltas av Uppsala universitet. Den kunde tidigare bara användas via ett program som forskare laddade ned på datorn. Arbete pågår med att steg för steg lägga in bilder på alla runinskrifter, och även...
Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen , professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t. – Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol...
Arkeologerna har just avslutat utgrävningen i utkanten av området Viggbyholm i Täby, som på vikingatiden låg alldeles intill en djup och smal havsvik och hade ett gynnsamt läge för långväga kontakter. Det visar inte minst de arabiska mynt som fanns i skatten, jämte ett antal europeiska. Ett av de europeiska mynten kom från Rouen i Frankrike och har daterats till 900-talet. – Det unika i fyndet är sammansättningen och kvalitén med bland annat åtta intakta halsringar, två armringar och tolv mynt omgjorda till halssmycken. Det franska myntet var bara känt från bilder i en bok från 1700-talet och...
Hösten 1918 var dyster i Jämtland, spanska sjukan härjade svårt, och skördade fler dödsoffer än i de flesta andra delar av landet. Kyrkböckerna talar sitt tydliga språk, med ”spanska sjukan” och ”influenza” som vanliga dödsorsaker. Bland de döda fanns över 50 patienter vid mentalsjukhuset på Frösön, som privatforskaren Joel Nordkvist nu vill ge upprättelse. Att Joel Nordkvist, som är moderat politiker i Östersund, kom dem på spåren var en ren tillfällighet. – Det var i slutet av mars när corona just hade brutit ut, och spanska sjukan kom på tal. En vän berättade att han jobbat på kyrkogården...
Ett världskrig rasade. Att föda trupperna – och tyska folket i det tusenåriga riket – var av strategisk vikt för nazisterna. Därför gjorde tyska forskare hemliga räder för att stjäla Rysslands fröbank, världens största samling av utsäde till härdiga grödor. Journalisten Jens Nordqvist berättar dramatiskt en udda historia i krigslitteraturen: den om fröer som strategisk resurs. Huvudpersoner är de vetenskapsmän i Tyskland och Ryssland som under hård press tvingas inordna sina rön i diktaturernas snäva ramar. Här finns också berättelsen om hur Sven Hedin stöttade de tyska ambitionerna och hur...