Annons

Experter tror att den första stenmården som kom till Sverige var en dräktig hona som liftade från Danmark med en lastbil.

Bild: 
Getty images

Stenmården har bitit sig fast i Skåne

Stenmården har tuggat sönder både elkablar och isolering i södra Europa. Nu har arten etablerat sig i nordöstra Skåne. Vad får det för konsekvenser?

Annons

Publicerad:

2021-06-22

Att hitta nya arter i Skåne är förhållandevis ovanligt. Landlevande arter kan spridas hit naturligt från Danmark, men i många fall fungerar Öresund som en barriär. Stenmården, som är besläktad med den svenska skogsmården, har troligen liftat hit över Öresundsbron med en lastbil. Experternas teori är att en dräktig stenmårdshona har krupit in i lastbilens underrede och hoppat av i skånska Bromölla under en fikapaus där den blivit kvar och sedan fött sina ungar.

Hittills har sammanlagt elva bekräftade fynd av stenmård gjorts i Sverige, samtliga i nordöstra Skåne. I ett examensarbete från Högskolan i Kristianstad slår biologstudenterna Karin Wetterberg och Elin Svensson fast att stenmården nu har etablerat sig i landet.

Studenterna har samarbetat med Jägareförbundet, som hjälpt till med inventeringen, och med Naturhistoriska riksmuseet, som har analyserat dna från fyra insamlade fynd.

– Samtliga fyra stenmårdar som analyserades är släkt med varandra och härstammar från samma anmoder. De fyra individerna kommer dessutom från minst två olika kullar, vilket betyder att arten föryngrat sig och etablerat sig i området, säger Karin Wetterberg.

Har orsakat stor skada

I södra Europa har skogsmården tuggat sönder elkablar och isolering för stora summor pengar i allt från bilar till hus. Den svenska stenmården rör sig också närmare tättbebyggda områden än vad skogsmården gör. Det konstaterar en tredje examensstudent, Madeleine Nilsson, vid landskapsvetarprogrammet vid Högskolan i Kristianstad. Detta är något som skulle kunna ställa till bekymmer i exempelvis sommarstugor som står tomma under vintern.

Biologstudenterna Elin Svensson och Karin Wetterberg vid Högskolan i Kristianstad konstaterar att stenmården har etablerat sig i Sverige. Enligt Madeleine Nilsson, också Högskolan i Kristianstad, rör sig stenmården närmare tättbebyggda områden än skogsmården – och kan ge sig på fritidshus.

Stenmård upptäcktes i Sverige under 2018, men genom att titta på gamla fotografier har man konstaterat att arten funnits i Sverige åtminstone sedan 2014. Antalet fynd ökar sakta. Kruxet är att djuret kan vara svårt att särskilja. Den vanliga skogsmården har hår under tassarna, medan stenmården har nakna trampdynor. Båda arterna har också en strupfläck, som är vitare hos stenmård och gul eller orange hos skogsmård. Allmänheten uppmanas att rapportera in misstänkta fynd till Jägareförbundet.

Mördarsnigeln som varnande exempel

Huruvida stenmården utgör ett hot mot den biologiska mångfalden eller inte är en fråga för Naturvårdsverket.

– Att stenmården käkar kablar är inte i sig ett skäl för oss att gå in och utrota den. Vi är satta att skydda Sveriges natur, så det gör vi, säger Henrik Lange som är handläggare vid Naturvårdsverket och jobbar med invasiva främmande arter.
Enligt Artdatabanken klassas stenmården inte som ett hot mot den biologiska mångfalden i landet. Naturvårdsverket har ändå diskuterat möjligheten att tillämpa försiktighetsprincipen och ta bort arten.

– När den spanska skogssnigeln kom på 1970-talet plockades den inte bort, den hamnade mellan stolarna hos oss och Jordbruksverket. Det misstaget vill vi inte upprepa och vi har en dialog med Jägareförbundet. Det här är inte den sista arten som vandrar in med ett förändrat klimat. Guldschakalen närmar sig från Finland via Baltikum så vi behöver en linje för hur vi ska agera, säger Henrik Lange.

Naturvårdsverket har föreslagit för regeringen att det ska vara tillåtet att jaga stenmård året om för att förhindra skada.

Guldschakal sprider sig i Norden

Sveriges nästa nya däggdjur ser ut att bli guldschakal.

2021-03-09

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.