Annons

astronomi

Fram till 1995 fanns inga kända planeter som kretsade kring vanliga stjärnor utanför solsystemet – exoplaneter. Nu känner vi till tusentals, och nya upptäcks nästan dagligen. Innan vi hade något att jämföra med trodde de flesta forskare att andra planetsystem skulle likna vårt: steniga planeter närmast stjärnan, några av dem kanske med atmosfärer som jorden och Venus. Längre ut gasjättar som mest består av väte, i stil med Jupiter. Utanför dem isjättar som Neptunus – stora gasplaneter som även innehåller is av vatten, metan och ammoniak. Det blev en stor överraskning när det visade sig att...
En grupp astronomer har lyckats avbilda två planeter som håller på att bildas vid den unga stjärnan PDS 70, ungefär 370 ljusår från jorden. Planeterna strålar kraftigt i en röd färg, som brukar sändas ut från väte när det håller på att fångas in av en stjärna eller planet. Efter att forskarna har filtrerat bort stjärnans ljus kan de tydligt se planeterna som två ljusa fläckar. Det här är första gången någon har lyckats ta en bild av mer än en planet i ett annat stjärnsystem. Genom att titta på flera våglängder kan de också se att planeterna har sopat upp ett brett gap i stjärnans gas- och...
Ett tyskt forskarlag har analyserat järnisotoper i snö som har fallit på Antarktis under de senaste 20 åren. De hittade tecken på att vår planet fortfarande tar emot stoft från ett interstellärt moln av material från supernovor. Isotopen järn-60 har en halveringstid på 2,6 miljoner år, vilket betyder att att järn-60 som hittas idag måste ha uppstått långt efter att solsystemet blev till. Järn-60 kan bildas i olika processer, men när forskarna jämförde med halten av andra isotoper kunde de se att dammet på Antarktis hade den sammansättning de förväntar sig från just en supernova. Samma sorts...
Forskare har tagit en ny titt på grunda månbävningar som registrerades av de instrument som astronauter placerade på månen mellan 1969 och 1972. Flera av skakningarna visade sig komma från förkastningar – sprickor i månytan – som syns på fotografier. Aktiviteten beror på att månens inre fortfarande håller på att svalna. Därför krymper månen, som ett äpple som skrumpnar ihop. Den stela och spröda ytan rör då på sig längs de sprickor som redan finns. Källa: Nature Geoscience
Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte totalt tolv personer...
Den 24 september 2018 nådde en kort puls av radiostrålning jorden från ett okänt fenomen i universum. Det var en radioblixt, en typ av fenomen som gäckat forskare sedan den första blixten av det här slaget upptäcktes 2007. Den här gången lyckades forskarna spåra källan till en galax 3,6 miljarder ljusår bort. – Det är första gången någon har lyckats lokalisera källan till en ensam radioblixt, så det är riktigt spännande, säger astronomen Franz Kirsten vid Chalmers tekniska högskola. Den enda radioblixtkälla som har spårats tidigare var annorlunda, eftersom den gav upprepade signaler. Nästan...