Annons

”Bioplast” bäddar för missförstånd

Begreppet bioplast är förvirrande, eftersom det är oklart om det syftar på nedbrytbar plast (även kallad bionedbrytbar) eller på plast tillverkad av biobaserade material. Här reder vi ut begreppen.

Nedbrytbar plast

Ett välkänt problem med plast är att det tar mycket lång tid innan plasten bryts ner om den hamnar i naturen. På vägen bildas små fragment, så kallad mikroplast, som kan orsaka skador för en mängd olika organismer. Vissa plaster kallas för nedbrytbara, eller bionedbrytbara. Det innebär att de bryts ned vid storskalig, industriell kompostering. I naturen bryts de däremot ner långsamt och orsakar under tiden samma typ av skador som vanlig plast, konstaterar regeringens plastutredare, Åsa Stenmarck, i en delrapport som publicerades tidigare i år. Hon varnar för att begrepp som ”bioplast” och ”bionedbrytbar” riskerar att leda till ökad nedskräpning, eftersom människor kan tro att plasten förmultnar. Ett annat problem med nedbrytbar plast är att den sänker kvaliteten på den återvunna plasten om den läggs i plaståtervinningen.

Biobaserad plast

En biobaserad plast tillverkas av förnybara råvaror i stället för fossil olja. Den får exakt samma kemiska sammansättning som vanlig plast och bryts därför ner lika långsamt. På samma sätt som vanlig plast kan den specialbehandlas för att bli nedbrytbar och uppför sig även då som sin fossila motsvarighet. Fördelen med biobaserad plast är att den ger lägre klimatavtryck. I dag räcker det dock att blanda in endast en liten andel förnybara råvaror för att slutprodukten ska få kallas för biobaserad. Klimatnyttan kan därför variera mycket, beroende på hur stor eller liten den andelen är. I dagsläget finns ingen övre gräns för den tillåtna mängden fossil råvara i biobaserad plast, så länge det även ingår förnybar råvara.

På senare tid har företag som Lego och flera svenska livsmedelsföretag deklarerat att de kommer att gå över till biobaserad plast, men marknaden är fortfarande liten. Biobaserad plast står bara för omkring 1 procent av all såld plast. Den som säljs i dag är framför allt baserad på sockerrör och majs, alltså grödor som används som livsmedel.

Det pågår en stor utveckling av bioplast från icke-ätbara grödor. På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm använder forskarna bland annat halm och alger som råvaror för att framställa plast. På institutionen för polymerteknologi visar professor Ulrika Edlund exempel på tunna, genomskinliga trådar baserade på ämnet algenat från brunalger. Hon drar i en av trådarna och visar att det krävs kraft för att dra isär den.

– Alger kan definitivt utmana fossila råvaror, säger hon.

Av Marie Alpman