Annons

Från alternativ medicin till skolmedicin

Under tidigt 1800-tal var intresset för metoden stort i Frankrike, och det var också i detta land som den första moderna rapporten om akupunkturens nytta publicerades, år 1939. Så intresset för metoden har varierat, men det dröjde till 1970- och 80-talen innan akupunktur accepterades inom svensk skolmedicin som smärtlindrande metod.

I Kina har bruket att sticka nålar i kroppen för att mildra smärta eller bota sjukdom funnits sedan årtusenden. Principen bygger på filosofiska antaganden snarare än anatomiska kunskaper, och nålarna användes tidigare oftast i kombination med andra läkemedel. Akupunkturbehandlingarna minskade dock under 1800-talet och början av 1900-talet. Flera stora epidemier härjade då i Kina, varvid den traditionella medicinen kom till korta. Men efter 1949 fick akupunkturen något av en renässans i och med Mao Zedongs makttillträde. En anledning till detta var bristen på läkare i landet.

På 1970-talet, efter kulturrevolutionen, spreds ryktet om metodens effekter till Europa i och med att relationerna till Kina förbättrades. Både i vetenskapliga tidskrifter och i nyhetsmedier diskuterades akupunktur, och det allmänna intresset var stort. I samband med detta utreddes akupunkturbehandlingen av Socialstyrelsens läkare, som kom fram till att det var vetenskapligt bevisat att metoden kan användas för att lindra vissa smärttillstånd. Nålarna påverkar nervtrådar och kan utlösa kroppens smärtlindrande endorfiner.

Därmed började akupunktur bli etablerad som skolmedicin. Fortfarande finns alternativa utövare som tack vara det stora allmänna intresset använder metoden på samma sätt som skolmedicinarna, men som åberopar de gamla kinesiska lärorna om balans mellan elementen som grund.

Fysiologiprofessorn Thomas Lundeberg, som i dag undervisar i akupunktur på Karolinska Institutet i Solna, menar att metoden fortfarande är kontroversiell.

- Det är viktigt att komma ihåg att akupunktur är ett komplement till andra behandlingar, men studier har visat att den även är verksam mot exempelvis illamående, muntorrhet, lättare depressioner och övergångsbesvär hos kvinnor.