Annons

Menstruationscykeln

Det är endast ett fåtal djurarter som menstruerar. Förutom människor har bara vissa apor, en fladdermusart och elefantnäbbmusen en menstruationscykel där livmoderslemhinnan stöts av i en blödning.

Ur ett evolutionsperspektiv verkar nackdelarna med en menstruationscykel vara uppenbara. För våra förfäder borde doften av blod ha ökat risken för att dra till sig rovdjur. Dessutom förloras viktiga näringsämnen såsom järn i blodflödet. Å andra sidan var troligen våra kvinnliga förfäder ofta antigen gravida eller ammande, så de hade inte så många fullständiga menstruationscykler under sin troligen ganska korta livstid.

Det har funnits flera teorier för att förklara varför vi har en menstruationscykel. En är att blodflödet skulle kunna rensa bort eventuella mikroorganismer som skulle kunna orsaka sjukdomar som leder till infertilitet. Invändningar mot denna teori är att de flesta menstruerande arterna också har problem med sexuellt överförbara sjukdomar. Dessutom är blod en utmärkt näringslösning för mikroorganismer.

En annan teori är att det skulle spara energi jämfört med att alltid ha en livmoderslemhinna som är mogen att ta emot ett embryo. Men den teorin håller inte heller, eftersom det åtgår mer energi att bygga upp livmoderslemhinnan efter varje menstruation än att ständigt ha den beredd att ta emot ett befruktat ägg.

Ytterligare en teori går ut på att menstruationen skulle vara en signal om fertilitet. Den teorin faller på att tiden från menstruation till ägglossning är lång, ungefär två veckor. Det är helt annorlunda än andra arter, där tiden för ägglossning är en effektiv signal. Det är dessutom inte troligt att människan skulle utveckla ett helt nytt system.

Däremot skulle det kunna vara en fördel att eventuella befruktade ägg som inte har fastnat kan lämna kroppen och försvinna med blodflödet. Det skulle kunna hindra immunlogiska processer som kan leda till autoimmunitet.

Den troligaste förklaringen till att vi har en menstruationscykel, och den teori som de flesta inom forskarsamhället ansluter sig till i dag är att det ger en tjock livmoderslemhinna. Detta gynnar en implantationsprocess som är invaderande och som betyder att det befruktade ägget utvecklas helt inneslutet i livmoderslemhinnan.