Annons

Några hajar som du kan möta i svenska vatten:

  • Pigghaj: Är Sveriges vanligaste hajart och förekommer vanligen på 20 till 70 meters djup. Pigghajen blir sällan över en meter lång, men är trots sin ringa storlek inte helt ofarlig för människan. På ryggen sitter två vassa piggar som innehåller ett svagt nervgift som kan ge smärtsamma och svårläkta sår.
  • Brugd: Är världens näst största fisk efter valhajen och förekommer då och då utanför västkusten. Trots att brugden kan bli upp till 15 meter lång och väga över åtta ton är det en fredlig haj som främst livnär sig på plankton. I Sverige är brugden upptagen på röda listan och bedöms som starkt hotad.
  • Håkäring: Är näst efter brugden den största haj som tidvis uppehåller sig i svenska vatten. De största exemplaren kan bli drygt åtta meter och väga över ett ton. Håkäringen, som också kallas grönlandshaj, är mycket glupsk och äter allt från sälar till kadaver – i en håkäring har man till exempel hittat halva kroppen av en drunknad människa.
  • Håbrand: Tillhör familjen jätte­hajar och kan bli upp till sex meter lång och 300 kilo tung. De exemplar som besöker våra vatten brukar dock bara vara en tredjedel så stora. Fisken, som även kallas sillhaj, förekommer vanligtvis i Skagerrak och Kattegatt, men har även påträffats i Östersjön, så långt norrut som Ålands skärgård.
  • Småfläckig rödhaj: Är näst vanligast av hajarna i svenska vatten. Den småfläckiga rödhajen är en liten, nattaktiv art på drygt en meter som främst lever på sand-, grus- eller gyttjebottnar. Arten betraktades tidigare som bifångst vid fiske av andra arter, men har på senare tid blivit en alltmer uppskattad matfisk. Sedan 2004 är det dock förbjudet att fiska den i svenska vatten.

I Sverige finns runt ett tjugotal hajarter. Ett tiotal av dem förekommer kontinuerligt i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Bland de vanligaste arterna återfinns pigghaj, gråhaj, småfläckig rödhaj, blåkäxa och håkäring, även kallad grönlandshaj. Till de mer ovanliga arterna hör jättehajarna brugd och håbrand.