Sverige visar vägen enligt ny världskarta

Sverige klassas som "postmodernt avantgarde" i en internationell undersökning. Tillsammans med de andra nordiska länderna är vi mönsterbildande för det moderna samhället.

Typiska kännetecknen på det svenska kynnet är inte Jantementalitet, inte folkkyrklighet, inte heller inåtvändhet, blyghet och återhållsamhet. Det handlar i stället om en stark, näst intill helig betoning av personlig integritet och individuell autonomi tillsammans med starkt förtroende och stor respekt för andra.

Så beskriver Thorleif Pettersson, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, det svenska kynnet. Han hänvisar till en ”kulturkarta” som konstruerats av Ron Inglehart och Wayne Baker vid University of Michigan i USA. Kartan bygger i sin tur på resultat från en världsomspännande livsåskådningsundersökning kallad World Values Study. Forskarna har genomfört tre stora intervjuomgångar i ett 60-tal länder åren 1981, 1990 och 1996 med 1 000-2 000 intervjupersoner i varje land. Undersökningen omfattar varje gång ca 300 intervjufrågor av typen: Är Gud viktig? Litar du på andra? Tänker du ofta på livets mening?

Kulturkartan, som är framräknad med hjälp av s k faktoranalys, är givetvis en mycket grov förenkling av den enorma datamängden, sammanlagt över 30 miljoner svar. Å andra sidan visar erfarenheten att kartbilden är mycket stabil och inte beroende av hur enstaka frågor har besvarats. Kartan är den tvådimensionella återgivning som bäst uttrycker de likheter och skillnader som finns i den stora samlade datamängden. Något förenklat kan man säga att den ena axeln i kulturkartan beskriver hur sekulariserat samhället är, medan den andra visar graden av individualitet.

Respekt för hierarkier i botten

Nedåt på kartan hamnar länder där de tillfrågade anser att gudstro och familj är mycket viktiga. Det är också länder där man önskar få många barn, där lydnad är viktigare än självständighet och oberoende, där man önskar större respekt för auktoriteter och hierarkiska system, där politik betraktas som mindre viktigt och där man förordar en patriarkal familje- och samhällsordning. Motsatsen gäller för de länder som hamnar upptill på kartan. Sveriges placering längst upp visar sålunda att vi är ett av de allra mest sekulariserade länderna i världen.

Tro på vetenskap till vänster

Till vänster på kartan hamnar länder där de tillfrågade anger att ekonomisk trygghet är viktigare än individuell identitet. Det är samtidigt länder där man anser att materiella arbetsvillkor är viktigare än sociala. Man har en stark tilltro till vetenskap och teknologi, låg social tillit, låg benägenhet att protestera, stark etnocentrism och viss social diskriminering av minoriteter. Man har uppfattningen att demokrati inte nödvändigtvis är det bästa samhällsskicket samt att det inte är så viktigt med nära vänner. Motsatsen gäller för de länder som hamnar högerut på kartan.

Sveriges placering längst till höger ska tolkas som att vi lägger störst vikt vid sådana värden som ger den enskilde individen drag av okränkbarhet och helighet.
– Kulturkartan kan anföras som belägg för att det finns ett särskilt svenskt kynne. Men det är viktigt att tillfoga att andra analyser av samma material visar att de nordiska länderna är ännu mer lika än vad som framgår av kulturkartan. Om man väljer att utgå från det ligger det närmare till hands att säga att det svenska kynnet snarast är en del av ett särskilt nordiskt kynne, säger Thorleif Pettersson.

På kartan grupperar sig de länder intill varandra som har samhörighet kulturellt, geografiskt och politiskt. Orsaken till det är alltså att intervjupersonerna har avgivit likartade svar. De nordiska länderna hamnar t ex alla i övre högra hörnet. Tendensen gäller även för länder som skiljer sig åt när det gäller ekonomisk utveckling, som Irland och USA. Ländernas kulturella och religiösa arv förändras med andra ord inte så lätt av skild ekonomisk nivå.

Industrialisering och sekularisering

Men ländernas placering på kulturkartan hänger ändå samman med deras ekonomiska utveckling. Länder med hög andel sysselsatta inom tjänstesektorn tenderar att hamna längre till höger. Och länder med hög andel sysselsatta inom industrin hamnar upptill.
– Den lodräta axeln kan med andra ord sägas vara relaterad till industrisamhället och den vågräta till tjänstesamhället, säger Thorleif Pettersson.

Denna koppling mellan ekonomi och värdesystem leder enligt kulturkartans upphovsmän till en intressant tolkning av de nordiska ländernas roll. Deras extrema position längst upp till höger visar hur mönsterbildande och långt framme de nordiska länderna är, både i graden av modernisering och i graden av postmodernisering.

De nordiska länderna utgör en avantgardekultur, som har vuxit fram inom den skandinaviska välfärdsmodellen och de nordiska ländernas utveckling mot tjänstesamhällen.
– Det vore helt missvisande att sätta likhetstecken mellan kulturell förändring och ”amerikanisering”. Om några samhällen är typexempel på nutida kulturella förändringar är det de nordiska länderna och alltså inte USA som många skulle ha trott, menar kulturkartans upphovsmän.

Denna tolkning understryks av en skrift från Wissenschaftcentrum Berlin som presenterar kartan under rubriken Försvenskning av världen.

Tjeckien felplacerat

I artikelns diagram har Baltikum blivit ett land rikare. Tjeckien ska tillhöra ”katolska Europa”. Punkten för Tjeckien är visserligen rätt placerad, men det grå fältet är felritat.

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor