Bonad avslöjar tidig ridkonst
Studier visar att människan har ridit på samma sätt sedan antiken.
Annons
Ridkonsten var högt utvecklad vid tiden för slaget vid Hastings år 1066, enligt arkeologen Anneli Sundkvist. Denna slutsats har hon kommit fram till genom studier av hur kriget avbildades på Bayeuxtapeten, en bonad från cirka 1070.
Enligt den gängse bilden red man rått och brutalt vid denna tid. Det var först i och med renässansen som den högtstående ridkonsten med anor från det antika Grekland slog igenom igen. Den ansågs ha försvunnit med romarnas barbari.
Men på Bayeuxtapeten finns några svårare rörelser från den s k klassiska skolan framställda - flera århundraden innan de beskrivs i skrift. Troligen gick inte hästarna i vanlig tretaktig galopp utan i avancerade två-taktiga galopprörelser. I terre à terre är hästen lättare att vända än i vanlig galopp och rörelsen och kan också utföras baklänges. Den används fortfarande av beridna tjurfäktare. Carriere är en serie av väldiga språng framåt, där hästen skjuter ifrån maximalt med båda bakbenen. Det är samma rörelse som moderna kapplöpningshästar gör när de går ur startboxarna.
Anneli Sundkvist finner också stöd i arkeologiska fynd från svensk järnålder. Där är det främst de avbildade hästarnas hållning på hjälmar, bildstenar och runstenar som avslöjar att de var skolade.
Du har just läst en text ur nummer 8/2001 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.
