Extra på webben: Humlor

I Sverige finns 40 humlearter uppdelade på humlor och snylthumlor, som också kallas gökhumlor.
Publicerad

Namnet kommer av att dessa humlor är boparasiter, dvs de lägger ägg i andra humlors bon. Humlebon kan man hitta i murkna stubbar, ihåliga träd eller i isoleringen i husväggar. Humlorna utnyttjar ofta övergivna sork- eller musbon som ligger på ett torrt ställe i en grästuva, en lövhög eller nere i marken. Isolerande material är nödvändigt eftersom humlor vill ha ca 30 grader varmt i boet. Dessutom ruvar humlorna sina larver och puppor.

Humlorna tar all sin näring från blommor genom att samla pollen och nektar. Pollen som är mycket proteinrikt är den viktigaste näringen för larverna. Om våren behöver också drottningen pollen för att snabbt kunna utveckla sina ägg. Nektar innehåller mest socker och fungerar som flygbränsle och som ingrediens vid vaxtillverkningen. Humlorna förbränner även socker när de alstrar värmen som behövs i boet och när de ruvar.

Insamlingen av pollen går till så att humlorna kryper över, skrapar eller vibrerar blommornas ståndare varvid pollenkornen fastnar i pälsen. Sedan kammar humlorna pälsen med benen så att pollenkornen förs till bakbenens utsidor som är blanka och omgivna av långa böjda hår. Där klibbas pollenkornen fast i en klump på varje ben, s k pollenbyxor.

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor