Antroposofer granskade

Grunden för läran är inte förenlig med modern vetenskap.

Publicerad

Många svenskar har en rätt suddig bild av antroposofin. Men vackra byggnader, Waldorfskolorna med konstnärliga inslag i pedagogiken och den omhändertagande, alternativa sjukvården gör att läran ändå kan framstå som något positivt.

Nu har en grupp svenska forskare och andra skribenter trängt in bakom fasaden och studerat rörelsens människo- och kunskapssyn. Resultatet redovisas i boken Antroposofin ­– en kritisk granskning (Leopard Förlag).

Läran grundades år 1912 av österrikaren Rudolf Steiner och bygger på hans skrifter och föreläsningar. Bokens författare visar att Steiner och andra antroposofiska skribenter gör rader av påståenden om människan, om sjukdomar och läkemedel och om naturen i övrigt som står i strid med modern vetenskap.

Exempel är astralkroppar och eterkroppar, karmalära och reinkarnation, avståndstagande från vaccination, bruk av (låga doser) giftiga metaller somläkemedel, hänsyn till planeters positioner och månens faser vid sjukdomsbehandling och odling av grödor och så vidare. Okritiskhet är ett uttalat ideal. Rörelsen har uppenbart märkliga idéer om hur naturen fungerar.

Man kan tycka att det inte spelar så stor roll vilka stolligheter som ligger bakom antroposofin så länge dess utövare ger sina patienter gott omhändertagande, inspirerar sina skolelever och tar väl hand om sina djur och marker. Men poängen är, framhåller bokens författare, att när man ska ta ställning till antroposofin måste man värdera det som verkligen skiljer ut den från annan vård, undervisning och odling ­– nämligen den bakomliggande lärobyggnaden. Och då blir bilden inte lika positiv.

Steiner var österrikare

Antroposofernas grundare, Rudolf Steiner, föddes i Österrike men flyttade senare till Schweiz. Han var alltså inte tysk, som det står i notisen.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor