Naturens rytmorkester

Årliga rytmer, månatliga rytmer, dygnsrytmer och rytmer som bygger på tiotals år eller bråkdelar av sekunder. Alla varianter finns hos levande varelser.

Biologiska klockor hör livet till. Dessa urverk driver och samordnar allt från beteenden hos djur och växter till molekylära samspel i cellerna. De biologiska klockorna baserar sig på nedärvda mekanismer som tickar på av egen kraft. Men dessa klockor behöver ruckas, de kräver ofta någon form av knuff utifrån för att gå rätt.

Det bäst kända exemplet är den cirkadianska klockan som styr dygnsrytmen och som påverkas av ljus och mörker. Sådana klockor har påträffats i de flesta livsformer.

Den cirkadianska klockan är robust. Den påverkas inte av dagens hetta eller nattens köld, inte heller om det är vinter eller sommar. Växter som hålls i konstant ljus fortsätter som förut med sin fotosyntes under dagtid och stänger av den nattetid. Försöksdjur som hålls i konstant ljus hamnar däremot snabbare ur fas med dygnet. Allt från bananflugor till möss och människor reagerar likadant.

Några av artikelns exempel handlar om rytmer som styrs av cirkadianska klockor. När det gäller dessa klockor börjar forskarna få ett grepp om hur de fungerar. Men i naturen förekommer mängder av andra rytmer vilkas fysiologiska och molekylära bakgrund ännu är outforskad.

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor