’Kan norrsken låta?’

frågar signaturen Aurora Polaris. Många som sett norrsken är beredda att gå ed på att de hört det spraka, knastra eller susa. Men det är en illusion, svarar Lars Olof Lodén.
Publicerad

Svar:

Man har påfallande länge varit osäker om norrskenets (och sydskenets) ljudlighet. Ett exempel är Alexander von Humboldts bok Kosmos från mitten av 1800-talet där man om norrsken kan läsa: ”Huruvida det på höga breddgrader äfven blifver hörbart, såsom åtskilliga resande hafva påstått, är tvifvelaktigt, åtminstone icke till fullo bekräftadt.”

Dåtidens forskare kunde eller vågade alltså inte avfärda tanken på ljud från polarskenet. Med den kännedom man hade om fenomenet gick det inte att utesluta möjligheten. En anledning till att man var osäker är att man inte visste vilken typ av elektrisk urladdning det är fråga om. Åskan är också en sådan och den kan förvisso inte betraktas som ljudlös.

Ett annat skäl är att man hade ytterst dunkla begrepp om avståndet till fenomenet. Om det försiggick på några hundra meters höjd, skulle man kunna tänka sig ett ljud som följde med draperiernas svepande över himlen. Numera räknar vi emellertid med en höjd på mellan 100 och 1 000 kilometer. Ljudet behöver då många minuter, kanske någon timme, för att nå observatören. Någon synkronisering av ljud och bild får vi i varje fall inte.

Kan man då tycka sig höra polarsken? Det är inte alls omöjligt. Man har då hört något som man tror är polarskenet, när det i själva verket är något annat.

När vi i Sverige beundrar ett vackert norrsken är det vanligen vinter och kallt. När kylan griper omkring sig i terrängen är det vanligt att det knäpper till. Vad är då naturligare än att man kopplar samman dessa knäppningar med det magnifika skådespel som visar sig på himlen?

Vi har emellanåt också en viss benägenhet att förväxla olika sinnesintryck. Ett ljud kan alltså uppfattas som ett synintryck och tvärtom. Ett känt fall är när man befinner sig i halvsömn och hör ett överraskande ljud. Det kan vara en knäppning, ett signalhorn eller något motsvarande, som man i stället för ljud uppfattar som en blixt eller något annat ljusfenomen. Där kan man kanske finna ytterligare en förklaring till att somliga så tvärsäkert påstår att de hört norrskenet spraka.

Hittar man en tillräckligt gammal uppslagsbok, kan det alltså hända att där står att norrskenet ger ljud ifrån sig. Det är då fel. Men för den skull ska man inte tro att allt annat som står i boken är lika fel. Då begår man själv ett misstag.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor