Annons

Ska vi lägga oss i?

När vi nu firar 100 år av svenskt naturskydd är frågan hur mycket människan egentligen ska påverka.

Annons

Gotska Sandön är en märklig plats. Så märklig att en del av den avsattes som nationalpark redan år 1909, en av Sveriges och Europas nio första nationalparker.

Ön ligger isolerad mitt i Östersjön, fyra mil norr om Fårö. Bortsett från två tillsynsmän är den obebodd. Under sommaren går det dock regelbundna turbåtar hit, och omkring 5 000 personer besöker ön årligen, ett antal som de flesta som värnar om ön tycker är lagom.

Naturligt tillstånd

Naturvårdsverket var tills nyligen huvudman, och parollen har varit att påverka så litet som möjligt. Enligt svensk lag ska nationalparkerna utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men också av natursköna unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser.

I den senaste skötselplanen för Gotska Sandön, som upprättades 1990, står det att syftet med nationalparken är att "bevara ön i dess naturliga tillstånd". Skötselplanen räknar upp den ytterst sparsamma form av skötsel som får förekomma. Ön ska leva sitt eget liv, vilket i Gotska Sandöns fall har betytt att tallskogen växt sig allt tätare.

- Det har ett vetenskapligt värde att bara låta naturen ha sin gång, säger Mattias Iwarsson, botaniker verksam vid Centrum för biologisk mångfald i Uppsala, som också har tillstånd att samla växter i vetenskapligt syfte på ön.

Mattias Iwarsson förespråkar en linje där öppna ytor får växa igen, väder och vind får flytta på strandlinjen och arter får komma och försvinna, allt utan påverkan från människor.

- Om någon säger "röja" så ryser jag, säger han.

Men det finns alternativa sätt att se på en nationalpark. Ett sådant är att se den som ett museum, en utställning som vårdas och bevaras så att besökarna får uppleva den naturmiljö som fanns vid en viss tid i historien.

- Att försöka återskapa ett visst landskap är vad man redan gör i de ängen som hävdas på ön. Man kan även tänka sig att "röja tillbaka" till de medeltida landskapet då Fåröbönderna hade något hundratal får på ön, säger Mattias Iwarsson.

Ett annat sätt är att se nationalparker som en ark, där unika och hotade växter och djur får en fristad. Dessa två senare synsätt kan antagligen samverka, och kanske är det på det viset vi i framtiden kommer att se Gotska Sandön.

Öppen sand försvinner

Trots sitt namn är öppna sandområden på intet sätt dominerande på Gotska Sandön. Det är tallskogen som dominerar. De tidigare, troligen av människan skapade sandfälten, har sedan slutet av 1800-talet effektivt begränsats genom planteringar och genom att betande djur inte längre finns på ön. Inte bara på Gotska Sandön, utan i hela Europa har man på detta vis effektivt satt stopp för sanddrift.

Det har dock lett till ett nytt naturvårdsproblem. Sanddynernas ekologi är mycket speciell och viktig för en rad växter och djur, till exempel vildbin och steklar. Flera av dessa arter har under senare år minskat kraftigt och många arter på den så kallade svenska rödlistan, en lista över hotade växter och djur, är arter som är beroende av naken sand.

När Länsstyrelsen på Gotland för en kort tid sedan tog över förvaltningen av Gotska Sandön fanns dessa naturvårdsproblem med bland skälen till att man påbörjade arbetet med att formulera en ny skötselplan.

- Inget är bestämt, men vi utreder möjligheterna att röja för att ge sanddynerna på vissa platser möjlighet att återetablera sig, säger Stellan Hedgren på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Det skulle möjligen ge sandtallskogen en chans. Det är en typ av skog som Tommy Lennartsson, forskare vid Institutionen för naturvårdsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, värnar om. I denna typ av skog finns den extrema värme och de mängder med torr död ved som många värmekrävande vedlevande insekter behöver för att klara sig.

Tommy Lennartsson menar att det finns ett värde i att röja och störa naturen om detta skapar förutsättningar för en miljö som annars skulle försvinna. Det kan vara svårt att veta vad ett naturligt tillstånd egentligen är, men däremot kan man ganska lätt se om det finns värden som är unika och därmed värda att bevara.

- Att inte göra något alls är faktiskt också en aktiv åtgärd, hävdar han.

Naturskyddet hundra år

I september 1904 inrättade Kungl. Vetenskapsakademien Naturskyddskommittén, som senare kom att byta namn till Miljökommitén. Akademien hade tagit initiativ till Sveriges första nationalparker, och när de senare inrättades fick akademien ansvar för deras förvaltning. Ända fram till 1960-talet hade akademien hand om nationalparkerna.

Under sina första årtionden var kommittén mycket aktiv när det gäller fridlysning. Ambitionen var att bevara rester från det förflutna, naturminnesmärken som berättar om naturens utveckling. Man fridlyste gärna besynnerliga objekt som så kallade trolltallar, ormgranar, gamla stiligt växta ekar och stora flyttblock.

Naturskyddskommitténs musealt inriktade arbete i början står i bjärt kontrast till Miljökommitténs engagemang i dagens internationella miljöarbete.

I dag är drygt 8 procent av Sveriges yta naturskyddad, i form av nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden. Nationalpark är det finaste ett naturområde kan bli och utgör 18 procent av den skyddade naturen.

Sverige har 28 nationalparker, allt från fjäll och skärgårdar till urskogar och äldre odlingslandskap. Det är Naturvårdsverket som beslutar om skötseln av nationalparkerna och föreslår nya parker. Beslut om inrättande fattas av riksdagen.

År 1989 föreslog Naturvårdsverket 20 nya parker och att fyra av de befintliga borde avskaffas helt eller delvis. Det skulle innebära att nationalparksarealen i Sverige ökade till 5 procent av landets yta. År 2002 var åtta av de föreslagna nya parkerna inrättade. Enligt den globala strategin för biologisk mångfald bör varje land sträva efter att ha åtminstone 10 procent av landarealen i skyddade områden.

Vandra på Gotska Sandön 13/5 - 15/5

Vi kommer att ägna huvudintresset åt öns botanik där naturligtvis sandväxterna är väl representerade. Vid inventeringar har mer än 400 arter rapporterats. Under vandringar på ön hoppas jag att vi också får se en mängd sträckande fåglar, kanske någon säl och även en del andra djur. Vad som upptäcks beror mycket på deltagarnas intresse och frågor. Ön har en spännande historia som också kommer att presenteras.

Vi kommer att besöka Kapellänget, Fyrbyn, Yttre och Inre dynsänkorna på Bredsand (cirka 8 km), troligen går sedan en lång vandring till Gamla Gården, Hamnudden och Höga land (cirka 18 km). Om avfärden går från Las Palmas, vilket är det vanligaste alternativet, kan den sista dagen innebära en vandring på östra sidan till Arnagrop och Säludden (10 km). Förändringar av detta schema sker i förhållande till väder och vind.

Vandringarna blir ganska långa. Redan vid ankomsten kan det bli upp till 8 kilometer att vandra till Lägerbyn, beroende på var båten kan angöra. Det saknas hamn och det kan hända att man får gå iland med hjälp av en gummibåt. Du behöver dock inte bära din egen packning, den körs med traktor från båtens ankringsplats till Lägerbyn.

Vi bor bekvämt i stugor med vandrarhemsstandard. På ön finns dock ingen servering eller affär, så du måste ta med dig all mat för helgen.

Resan startar i Nynäshamn den 13/5, båten avgår ca 08:45 och det tar ca 3 timmar att komma till Gotska sandön (2005 års turlista kommer vid årsskiftet), och vi räknar med att komma tillbaka till Nynäshamn den 15/5 ca 20:30.

Vi bor i dubbelrum. Samtliga rum är utrustade med elvärme och våningssängar med madrass, täcke och kudde. Du tar själv med lakan. I köket, gemensamt för två rum, finns elplattor, kylskåp och rinnande kallt vatten samt stekpannor, kastruller, tallrikar, bestick och muggar. TC är beläget ca 100 m från lägerplatsen. Tvättställ med rinnande kallt vatten finns i anslutning intill.

Gotska Sandön saknar butik och kiosk. Alla förnödenheter måste medtagas till ön. Det finns telefon, torkskåp och torktumlare. Det finns endast kallt vatten i kran, ingen dusch.

Medtag gärna lupp och Krok-Almquists Svensk flora (upplaga 26 eller senare). Kamera och kikare bör skyddas med plastpåsar mot sand. Bra vandringskängor, ryggsäck för dagstur, regnkläder, sittunderlag, termos, matlåda för matsäck, bestick, vattenflaskor för dagsbehovet.

Varje morgon anslår lägervärden, på servicebyggnadens anslagstavla, meddelande om väder och vind, visning av fyren samt turbåtens ankomst- och avgångstider. Ta med reservproviant, vid hårt väder kan båten bli försenad!

Priset för resa inkl logi i dubbelrum är 1900:-

Bindande anmälan görs endera till

Forskning & Framsteg
Reseinfo.
Box 1191
11191 Stockholm

reseinfo@fof.se eller på 08-555 198 01

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1

Kommentarer

genom att lägga sig i får vi ett naturhistoriskt museum i naturen och det är intressant att bevara. Då detta ger en inblick i hur det en gång sett ut på flera platser. Det behövs. Genom att låta en miljö förändras utan mänsklig påverkan får vi uppleva evolution och hur naturen spontant och genom mutation påverkas. Även detta är viktigt kanske än viktigare än ovantående då vi här kan lära oss vad som sker i vår miljö. Så båda riktningarna har sitt värde och kan ses som lika viktiga utifrån hur man ser på saken.