Tusenårig jakt åter hel

För mer än 300 år sedan försvann en stor del av den så kallade Bökstastenen. Trots upprepade efterforskningar kunde man inte finna den felande biten.
Publicerad

Våren 2004 satte anläggningsarbetarna Joakim Hovberg och Per Mattsson upp en ny grind på platsen. På den gamla grindstolpens fundament såg Joakim Hovberg något som han uppfattade som ristningar. Det visade sig snart att de hade grävt fram den förlorade delen.

Bökstastenen står sydväst om Uppsala vid vägkanten, någon kilometer nordväst om Balingsta kyrka. Med all sannolikhet föreställer utsmyckningen en älgjakt på vintern. Här syns en häst med ryttare, och framför ryttaren finns två hundar som driver älgen. Till vänster står en skidåkare med pilbåge, en unik bild bland runstenar. Överst är en fågel ristad, kanske en jakthök, och ytterligare en fågel tycks ha slagit klorna i älgens huvud. Texten lyder: ”Inge-… och Jogärd de läto resa denna sten efter Est, sin son. Ärnfast och bröderna reste den efter sin broder.”

Ännu är det för kallt att måla i slingorna på den återfunna biten, men runstenskonsulten Marit Åhlén har fyllt i med krita. Att den felande biten är på plats har inget större vetenskapligt värde, konstaterar hon, men desto större är det estetiska värdet. Hur stenen ser ut komplett har man hela tiden vetat tack vare avritningar från 1600-talet.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor