Fria frågor till datorn hjälper studenter

En tandläkarstudent som får öva på en virtuell patient blir bättre på att möta verkliga patienter.
Publicerad

Redan för några år sedan upptäckte Martin Schittek Janda att tandläkarstudenter som fått ställa frågor till en dator är skickligare när de sedan möter verkliga patienter än de studenter som inte övat med dator.

– Gruppen som övat med dator tog längre tid för intervjun, ställde fler relevanta frågor och var mer empatiska, säger Martin Schittek Janda, tandläkare som nyligen lagt fram en doktorsavhandling om datorstött lärande vid Malmö högskola.

Programmet som används har han utvecklat själv. Tidigare forskning hade dock visat på begränsade framgångar med datorstött lärande. Frågan var alltså vad det är som fungerar i just detta program.

Den viktigaste komponenten visar sig vara fritextkommunikationen, alltså att studenten måste skriva sina egna frågor till den virtuella patienten.

– I många andra program är det kryssfrågor, och då behöver studenten inte hitta på frågorna själv, säger Martin Schittek Janda.

Datorn svarar genom att försöka tolka vad det är studenten skriver. I drygt nio fall av tio tolkar datorn frågan rätt, men om frågan som studenten ställer blir för komplicerad klarar datorn inte av tolkningen. I en inlärningssituation gör det inte så mycket, men tekniken är ännu inte mogen att användas till exempel vid en tentamen.

Martin Schittek Janda har också studerat andra komponenter i datorstött lärande och funnit att korta instruktionsfilmer på datorn är bättre än långa och att det är bättre om studenten övar ensam än i grupp.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor