En tionde planet?

En nyupptäckt himlakropp ställer astronomerna inför frågan om vad som egentligen krävs för att få kallas planet.
Publicerad

Det nyupptäckta rymdobjektet, med namnet 2003UB313, är dubbelt så långt bort från solen som Pluto. Därför syntes det bara som en svag ljuspunkt på de fotografier som tre amerikanska astronomer tog redan för två år sedan. Först nyligen förstod de att deras objekt är kanske en halv gång större än Pluto. Det är lyskraften hos planetytans is av metan som skvallrar om storleken.

Himlakroppen rör sig kring solen inuti det så kallade Kuiperbältet, ett stort hav av små isiga rymdstenar bortom Neptunus bana. Men eftersom 2003UB313 är så mycket större än de flesta där borde den få kallas planet, hävdar upptäckarna, som gärna vill få en plats i astronomins historia. Andra hävdar att inte ens Pluto är en planet, och flera andra stora rymdobjekt har redan setts kretsa runt solen i planetsystemets utkanter.

– Det är inget speciellt med Pluto. Även de allra första asteroiderna som upptäcktes i början av 1800-talet kallades länge felaktigt för planeter, säger astronomiprofessorn Hans Rickman i Uppsala.

Frågan är i hög grad semantisk – vad får kallas planet? Problemet är att det aldrig har funnits någon definition. Plutos planetstatus kommer förmodligen att bestå av historiska skäl, men i och med det nyväckta intresset är det bråttom att få fram en definition. Ett bidragande skäl är upptäckten av exoplaneter, alltså planeter runt andra solar än vår.

– För exoplaneter stora som Jupiter och större, har det vuxit fram en rimlig beskrivning, säger Hans Rickman, som är med och arbetar med frågan.

Nu agerar Internationella astronomiska unionen febrilt för att skapa en motsvarande definition för de små kropparna.

Omkastade planeter

I bilden i notisen En tionde planet? på sidan 9 har Jupiter och Saturnus bytt plats. Tack till Åke Stenhardt i Mjölby, prenumerant sedan 1966, som upptäckte detta.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor