

Xena blir Eris
Den största dvärgplaneten döps om till Eris, osämjans grekiska gudinna.
Publicerad:
Eris, eller 2003UB313 som den formellt heter, blev vid upptäckten i januari 2005 känd under det preliminära namnet Xena. Det är den nionde största himlakroppen i vårt planetsystem, men också längst bort av dessa nio - ett varv runt solen tar 553 år.
Med sina uppskattningsvis 3 000 kilometer i diameter är Eris störst bland dvärgarna. Den är till och med större än Pluto, vilket gav upphov till en hetsig debatt bland astronomerna om vad som får kallas planet. Utgången blev som bekant att Pluto degraderades till dvärgplanet, något som fortfarande upprör en del astronomer.
Grekernas Eris framkallade ett gräl bland gudinnorna som så småningom ledde till trojanska kriget. Så illa blir det nog inte, hoppas en av upptäckarna, den amerikanske astronomen Mike Brown, samtidigt som han föreslog att Eris lilla måne skulle döpas till Dysnomia, laglöshetens symbol i mytologin. Nu är båda namnen officiellt godkända, och Eris med sin följeslagare Dysnomia rör sig genom rymden i maklig takt ovetande om det kaos som deras upptäckt orsakat.
Du har just läst en text ur nummer 8/2006 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.