Forskarna vill ha bilarnas svarta lådor

Moderna bilar har redan i dag svarta lådor, men de används ytterst begränsat.
Publicerad

Med krockkuddar, antisladdsystem, avståndsradar och bromselektronik är moderna bilar formidabla rullande datainsamlare. Datorerna ombord lagrar uppgifter om bland annat acceleration, temperatur, om det är halt, vilka pedaler som trycks ner, om något däck börjar slira, om ratten rör sig, om krockkudden löser ut. När en sådan bil är med om en olycka finns därmed mängder med intressant information om vad som hände precis före.

Utan att någon egentligen bett om det har bilarna fått motsvarigheter till flygets så kallade svarta lådor. Tekniken har gjort det möjligt att göra samma haveriutredningar inom biltrafiken som inom flyget. Men trots att tekniken finns där, utnyttjas informationen inte av utredarna och ytterst begränsat av trafikforskarna.

Folksam unika

Försäkringsbolaget Folksam har använt data från krockar sedan 1992. Det är visserligen inte många uppgifter som utnyttjas, bara kraften i smällen vid en krock. Men med 200 000 installerade svarta lådor har man kunnat titta på 1 000 krockar och lärt sig en hel del. Bland annat har man funnit att det är kraften i krocken och inte hastigheten som avgör hur stor risk det är för en person att drabbas av whiplashskada.

Forskningen som Folksam bedriver är unik i världen. Men den är som sagt begränsad.

– Om vi ska kunna förverkliga nollvisionen måste vi ha tillgång till mer. Det räcker inte att bara komma till olyckplatsen och titta på en bucklig bil, säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam.

Vägverket utreder

I dag utför Vägverket systematiska utredningar vid alla olyckor som leder till dödsfall. Men man har inte tillgång till alla data. Möjligheterna att göra haveriutredningar som motsvarar flygets försvåras av att Vägverket inte har tillgång till de uppgifter som finns i bilarna, om de alls sparas. Det finns inte heller något enhetligt system för hur uppgifterna sparas eller vilka uppgifter som ska sparas. Enligt Christer Gustafsson, presschef på Volvo Personvagnar, är tekniken inte färdig, och man väntar med att ta fram den eftersom det är oklart om den är efterfrågad.

– I dag registrerar vi bara krockvåld i våra crashrecorders, säger Christer Gustafsson.

Uppgifterna från dem används likt Folksams studier för att finna samband mellan kraften i krocken och personskadorna.

– Visst skulle det vara intressant att också studera förarens beteende före olyckan, men då måste vi klargöra vem som är ägaren till informationen, säger han. Det finns många intressenter: bilägaren, den utredande myndigheten, försäkringsbolaget, biltillverkaren.

– Som forskare vill man förstås ha mycket material, men det är en balansgång mellan acceptans och tillgängliga data, säger Anders Kullgren på Folksam.

Han menar att om man sätter specifikationen för högt kanske fordonsägarna reagerar negativt och då får man inga uppgifter alls. Och om man samlar in stora mängder uppgifter, vad får man då använda dem till? Får de användas som bevis i brottsutredningar?

Det tycker inte Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket.

– Vi måste komma bort från skuldfrågan. Vi är ändå inte så intresserade av vem som är skyldig, säger han.

Han menar att det inte är så intressant om någon kör för fort eller kör berusad och är med om en olycka. De fallen vet man tillräckligt mycket om ändå. Det intressanta enligt Claes Tingvall är normalfallet. När en nykter, pigg och erfaren förare i en modern bil råkar ut för en olycka. Och de har ofta inget att dölja, utan de tjänar bara på att olyckan utreds.

Företag bör kunna bidra

Claes Tingvall hoppas att företag och organisationer med större fordonsflottor ska kunna bidra med kunskapsinsamlingen. De skulle kunna sätta svarta lådor i sina tjänstebilar.

I en debattartikel i juni 2006 gick Vägverkets generaldirektör ut och lovade att Vägverkets nya fordon skulle utrustas med svarta lådor och att man systematiskt skulle undersöka de olyckor som dessa fordon var med om.

Men om nu utredarna får tillgång till alla data, kommer Vägverket att ha resurser att ta emot och analysera all denna information? Claes Tingvall svarar att det tvärtom vore en besparing.

– I dag förlitar vi oss på dåliga data om många olyckor. Hade vi bättre information skulle vi kunna djupanalysera några få olyckor ordentligt i stället.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor