Annons

Molnen lyser upp sommarnatten

En ny satellit ska från rymden undersöka nattlysande moln.

Nattlysande moln är ett sommarfenomen. De dyker upp i gryningen eller efter solnedgången, när vi redan har hamnat på nattsidan. Men molnen ligger så högt, 80-90 kilometer över marken, att solstrålarna når dem även när solen ligger en bit under horisonten.

Hur det kommer sig att iskristaller formar moln på så höga höjder har länge förbryllat forskarna. Vanliga moln når sällan över 10 kilometers höjd, medan de nattlysande molnen ligger precis vid atmosfärens yttersta lager, där den tomma rymden tar sin början.

Nu ska den amerikanska rymdstyrelsens satellit AIM (Aeronomy of Ice in the Mesosphere) under två år följa de nattlysande molnen på norra och södra halvkloten under två sommarperioder vardera. Av någon anledning verkar molnen intensivare i norr än i söder.

Från början, när de upptäcktes 1885, uppträdde de nattlysande molnen bara vid polerna. Sverige var då en perfekt observationsplats, och de första svenska raketerna skulle undersöka dem redan i början på 1960-talet. Troligen är det den globala uppvärmningen som ger extrem kyla i högre luftlager och som ligger bakom att de nattlysande molnen blir allt vanligare. De kan ses under sommarmånaderna i hela Sverige.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.