Annons

Etanol – slöseri med resurser och energi

Satsningen på etanol som bilbränsle går inte att motivera med miljöargument.

Försäljningen av miljöbilar ökar kraftigt. Mellan 2005 och 2006 mer än fördubblades antalet miljöklassade personbilar i Sverige. Utvecklingen drivs på av miljöbilspremier som gratis parkering i stora städer, lägre fordonsskatt, lägre förmånsvärde och undantag från trängselskatt i Stockholm. Den allra största delen av miljöbilarna är etanolbilar som är anpassade för att köra med 85 procent etanol i tanken. Men mycket tyder på att etanoltillverkningen är ett slöseri med energi och att etanolen stjäl resurser från andra, effektivare sätt minska utsläppen av växthusgaser.

Etanolbilar redan på 1970-talet

Sveriges och andra länders satsningar på etanol är i många avseenden naturlig. Liksom andra biobränslen bidrar etanol inte till att öka mängden koldioxid i atmosfären på lång sikt. Den koldioxid som släpps ut kommer från växter, och inte från fossilt bunden kol. Etanol har också fördelar jämfört med andra biobränslen. Det är mycket mindre giftigt än metanol, och till skillnad från biogas går det att transportera och tanka med den utrustning som finns i dag. Etanoltillverkningen är också förhållandevis välutvecklad, och etanol fungerar med dagens bilar.

– För bilmotorer är det inga problem. Brasilien hade en stor bilflotta som körde på ren etanol redan på 1970-talet, och landet är i dag världens största producent av etanol. I Sverige har vi i dag 5 procent etanol i standardbensinen, och EU kommer förmodligen att tillåta upp till 15 procent, säger Hans Egnéus, miljöforskare vid Göteborgs universitet.

Jämfört med bensin och diesel är etanol dessutom renare i fråga om partikelutsläpp.

Vid första anblick ter sig alltså etanol som både miljövänlig och praktisk. Men att driva Sveriges bilar på etanol kräver stor etanolproduktion. Den etanol som tillverkas i Sverige i dag kommer från vete, som kräver mycket energi för att odlas. De maskiner som används i jordbruket drivs oftast med fossil diesel, vilket minskar den positiva miljöeffekten.

– Om inte hela processen är baserad på koldioxidneutrala källor blir det fortfarande ett nettoutsläpp av koldioxid. I Brasilien däremot är etanoltillverkningen så gott som koldioxidneutral. Där används biprodukter från sockerrören som huvudsaklig energikälla vid framställningen, säger Hans Egnéus.

I Brasilien kan 10 liter etanol framställas med energi motsvarande knappt 3 liter – i Sverige krävs nästan det dubbla. Skillnaden beror i huvudsak på att sockerrör i Brasilien inte behöver lika bra odlingsmark och lika mycket gödsling som det svenska etanolvetet.

Den näst största producenten av etanol är USA, som huvudsakligen använder majs i framställningen. Där går det åt motsvarande drygt 9 liter för att odla och förädla 10 liter etanol. Det gör att den miljömässiga vinsten så gott som försvinner.

– Det finns till och med de som hävdar att etanolproduktionen i USA förbrukar mer energi än den producerar, säger Hans Egnéus.

Ytor begränsar

Det stora problemet med etanol är dock inte energin som går åt vid produktionen, utan odlingsytorna. För att driva en svensk bil under ett år behövs i dag årsskörden från tre och en halv hektar åkrar. Om hela den svenska bilflottan drevs med etanol skulle det kräva veteåkrar som täcker nästan hela Götaland och Svealand. Det är inte praktiskt genomförbart, men inte ens i teorin är det möjligt eftersom långt ifrån all mark lämpar sig för spannmålsodling.

– All biomassaproduktion blir till slut en fråga om tillgång på mark, säger Hans Egnéus.

Att flytta produktionen till soligare länder, där den kan ske effektivare, är inte heller någon lösning. Även där skulle det gå åt enorma arealer – för att driva Europas bilar behövs omkring tio gånger den odlingsyta som används i Brasilien i dag. Om Brasilien åtog sig detta skulle man behöva hugga ner regnskog, och i andra länder kan det röra sig om odlingar som annars kunde ge mat. Ytan för att förse en enda bil med etanol kan ge mat åt sju personer.

– Med en ökande befolkning kommer det att bli enormt svårt att producera etanol i tropikerna. Åtminstone om etanolproduktionen inte blir så lönande att den kan användas för att komma ur fattigdom, samtidigt som det går att köpa livsmedel från något annat område, säger Hans Egnéus.

I och med att odlingsytor är en begränsande resurs blir det extra viktigt att använda dem på bästa sätt. Och här ligger det största problemet med etanol. Om man vill minska växthusgaserna och oljeberoendet i Sverige finns det nämligen betydligt bättre sätt än att producera etanol.

– Då är det klokare att använda biomassaenergin till el och värme, säger Leif Gustavsson, professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet i Östersund.

Han publicerade nyligen en artikel tillsammans med sina kolleger där de analyserar hur bioenergi bäst används för att nå Sveriges mål vad gäller minskade koldioxidutsläpp och lägre oljeberoende.

– Ska man mäta energieffektiviteten i att producera drivmedel från odlingsmark måste man ta hänsyn dels till hur mycket en gröda växer, dels hur mycket energi som går åt vid odling, skörd och transport. Man måste också ta räkna in de omvandlingsförluster som sker i energikedjan för att tillverka drivmedlet. Om ett bränsle samproduceras med andra produkter blir det ännu mer komplicerat, säger han.

El och värme mer effektivt

Leif Gustavssons studie gav dock klara besked om svensktillverkad etanol, även när forskarna antog att etanolen tillverkas med ny teknik som fortfarande är under utveckling. Av de alternativ som forskarna undersökte gav etanol den lägsta reduktionen av koldioxidutsläpp, samtidigt som oljeberoendet bara minskade måttligt. Etanolalternativet kostade dessutom väsentligt mer än de andra.

Det mest fördelaktiga alternativet i studien är att använda bioenergi främst för uppvärmning och samproduktion av el och värme, samt att ersätta bensin och diesel med metanol och dimetyleter (DME) producerade med hjälp av svartlutsförgasning inom massaindustrin.

Att biomassa kommer till bättre nytta när den eldas för att framställa el och värme kommer inte som någon överraskning. När bioenergi används i kraftverk minskar det Sveriges elimport – som till stor del kommer från europeiska kraftverk drivna med kol. Dessutom utnyttjas energin i biomassan bättre i el- och värmesektorn än i etanolproduktion.

– När man gör biomassa till flytande bränsle är ett problem att det finns delar av råvaran som inte går att göra om till drivmedel. Dessutom sker förluster i själva omvandlingsprocessen, säger Julia Hansson, doktorand i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

Kraftverk kan dessutom ta vara på spillvärme, medan värmen i bilmotorer förblir outnyttjad. Att odla snabbväxande trädslag, som olika arter av vide, kräver också betydligt mindre underhåll än åkrar med vete.

– I framtiden hoppas man kunna göra bilbränsle av cellulosa och därmed få bättre energibalans och större råvarubas, men det är fortfarande så att man förlorar en del energi i omvandlingen, säger Julia Hansson.

Miljö inte enda motivet

Så hur kommer det sig då att Sverige, EU och USA satsar så mycket på etanol som bilbränsle, när forskarvärlden säger att det inte är motiverat av miljöskäl? Svaret är att det inte är miljön, utan försörjnings- och säkerhetspolitik som ligger bakom. Om tillgången på bensin minskar måste vi fortfarande kunna hålla i gång transporter.

Att det inte är miljöaspekter som är skälet understryks också av de extra tullar som har lagts på importerad etanol. Tullarna har gjort att Sverige importerar etanol från EU-länder i stället för från Brasilien, trots att tillverkning och transport från Brasilien är bättre för miljön.

– Det ligger också mycket jordbrukspolitik i etanolfrågan. Det är ett sätt att fortsätta hålla landskapet öppet, säger Magnus Blinge, chef för Transportenheten på Vinnova, Verket för innovationssystem.

De flesta forskare är eniga om att vägen ut ur oljeberoende och klimatpåverkan till stor del handlar om ändrade vanor, snarare än om miljövänliga bilbränslen.

– Det är bra att byta drivmedel, men det är inte det första vi måste tänka på. Det får inte flytta fokus från att vi måste få bättre energieffektivitet i transportsektorn. Det betyder både mindre motorer och mer genomtänkta transportsätt, säger Magnus Blinge.

Den som är intresserad av att minska sin klimatpåverkan ska alltså snarare satsa på en bränslesnål bil än en mer bensintörstig som kan köras på E85. Det bästa vore en kombination av de två eller förstås ännu hellre att åka kollektivt.

– Etanol får inte bli ett alibi för att fortsätta köra med stora bilar. Vi måste bli mycket mer energieffektiva, och det gäller även i framtiden med nästa generations biobränsle, säger Magnus Blinge.

På längre sikt tror han att en miljövänligare elproduktion är viktig för miljövänliga transporter.

– Hybridbilarna är ett bra steg. De sänker energianvändningen totalt och fasar in mer el i transportsystemet. Det är trots allt lättare och billigare att göra skogen till el än till flytande drivmedel.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

35

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Att Brasilien hugger ner sina regnskogar för att odla sockerrör med hjälp av slavar, sedan jäsa sockerrören till etanol och transportera den tvärs över Atlanten: Är detta miljövänligt? NEJ!!!

alla bränsle förbrukar blir avgas ändå spelar inte roll metanol eller etanol eller nitrometan eller diesel eller bensin eller nåt annat viktigaste är att få ner förbrukning på nåt sätt kanske går att blanda 25 procent vatten i e85 istället för 25 procent bensin för att det finns mer vatten i havet än olja

Hej Bo!Statistiken i artikeln bygger inte bara på framställning av etanol, utan även de transporter som behövs. Det är dock en förhållandevis obetydlig del av energiåtgången - motsvarande endast 1-2 cl för varje producerad liter etanol. (Att transportera etanol från Brasilien till Sverige med hjälp av supertankers drar förhållandevis lite energi - jag uppskattar att transporter på vägar är det som drar mest i vilket fall.)Som du säger (i ett separat mail) är energiinnehållet i bensin högre, vilket leder till något lägre energikostnader i bränsletransporter (eftersom mer energi kan packas in i en supertanker eller tankbil).Slutligen, om frågan om odlingsmark (också från mailet): Exemplet med att nästan hela Svealand och Götaland skulle behöva odlas upp för att förse Sverige med etanol tog jag för att visa hur orimligt det är. All mark passar inte att odla på, och vi kommer rimligtvis att vilja odla en del livsmedel också. Dra dessutom bort skogsmark, och ta med i beräkningarna att effektivitet i odling avtar längre norrut. Med allt detta i kalkylen är det möjligt att vi endast kan tillgodose 7% av Sveriges bränslebehov, men det lär bli grovt skiftande resultat beroende på hur man räknar.Och det vore fortfarande bättre att använda den odlingsytan för energiskog.

Hela sveriges bränslebehov kan tillgodoses med hjälp av några procent uppodlad areal. Det är bara att räkna och se. Sveriges yta är 440 000 km2.
Det TOTALA energibehover i Sverige är drygt 400 twh. av detta är sådär 250 fossil energi som behöver bytas ut. Biomassa innehåller drygt 4kwh/kg. Odling ger 10-20 ton biomassa per hektar. Nu kan alla få räkna en stund...

Om jag räknar med dina uppgifter får jag att Sverige kan framställa omkring 1800 TWh biomassa per år, om *all* mark används för detta. Det skulle alltså vara fyra gånger Sveriges totala energibehov, eller sju gånger energin från fossila bränslen.
Det låter som en orimligt hög energiproduktion, men även om siffrorna skulle stämma vore det svårt att försörja Sverige med denna energi. Energiåtgången för att odla, avverka och inte minst omvandla biomassan skulle bli för stora. (Möjligtvis skulle det kunna funka om man använder biomassan i kombinerade värme- och elkraftverk, och endast använder el för att driva bilar.)

Omöjligt vore det inte, men helt klart orimligt.

** inskickade frågor om etanol **
Varifrån kommer siffrorna i FoF 7/07 på energieffektivitet för svensk spannmålsetanol (EROEI = 10:5,8 = 1,7)? IVL anger utan bevis 1,9 i sin skrift om biobränslen. Agroetanol anger på sin hemsida (agroetanol.nu) "nettoöverskott av energi: 40%" och att CO2eq-utsläppen är-% av bensins. På samma sida lite längre ner skriver dom att etanol ersätter 2,5 gånger mer energi än vad som åtgår vid tillverkningen (konstig formulering) och att CO2-utsläppen är 11% av bensins.
I DN den 6/9 på insändarsidan hävdar Lantmännen Energi att man får 5 gånger mer energi än vad man stoppar in och att växthusgasernma bara är 20% av bensins.
Alla uppgifter som jag sett för svensk spannmåletanol är mycket bättre än för majs i USA och frågan är varför man i USA envisas med majs om vete är så mycket bättre.
Om man förenklar resonemanget och betraktar en förnyelsebar process så måste man i USA återinvestera 9,3 liter av de erhållna 10 till nästa skörd och får bara ut 0,3 liter netto. Svensk veteetanol skulle ge 4,2 liter netto dvs 6 gånger så mycket. Har man råd att avstå från detta i USA ?
** svar **
Tack för frågorna! Jätteroligt att artikeln engagerar.Min statistik kommer till stor del från en rapport från Pål Börjesson vid Lunds universitet, där han jämfört effektivitetsgrader som olika forskare kommit fram när de studerat etanoltillverkning.
Olika forskare har kommit fram till olika svar delvis för att de använder olika metoder. Beroende på var man drar gränserna för vad man räknar med i energikostnader - gödseltillverkning, maskintillverkning, etc - kan resultaten variera mycket. Den statistik jag presenterar är någon sorts medelvärde för de studier som tagit med så stor del av produktionskostnaderna som möjligt. Men det är alltså svårt att hitta ett "korrekt" värde, och 1,7 (F&F) och 1,9 (IVL) får ändå sägas ligga ganska nära varandra.
Anledningen att man i USA odlar majs är (enligt min mening) förmodligen samma som etanoltillverkning i Sverige och resten av EU - politik. Det finns skäl att ha inhemsk livsmedelsproduktion, om importen av en eller annan anledning skulle tryta. Det finns förstås också en del lobbyverksamhet för att hålla igång jordbruk - som i USA förmodligen handlar mer om majs än om vete.
Det är däremot inte säkert att tillverkningen i USA skulle bli mer energieffektiv om de bytte till vete – jag kan tänka mig att stora delar av energikostnaderna i USA kommer från bevattning.

Jag tycker att diskussionen har tappat proportioner. För det första använder Brasilien ca 0,6 % av sin yta för att odla sockerrör till etanolproduktion. De kan nog ganska lätt utöka den tio gånger. Det är på gång, utan att ta regnskogsmark. Etanol från sockerrör är otroligt effektivt, det visar alla LCA-analyser, se ex CONCAWES rapporter. Skillnaden mellan olja och etanol är att vi kan påverka produktionen av etanol. Vi som köper etanol/företagen som säljer etanol kan ställa krav på energieffektiv produktion, på social rättvis produktion etc. Arbete med sådana krav pågår i Storbritannien (sök på RTFO), Holland och Tyskland. Att transportera på fartyg över atlanten är en minsta delen av klimatpåverkan från etanolproduktion. Läs på lite om det så ser ni att det är odling och produktion där vinsterna kan göras. FoF, läs en mycket intressant rapport från WorldWatch Institute om frågan om biodrivmedlens effekt på jordbruket i världen. Det ger en mer nyanserad bild än den ni har lyckats leverera. Jag är faktiskt riktigt besviken på er. Det viktiga är ju nu att peka ut vilka krav vi ska ställa för att göra läget bättre, inte döma ut det pga att det finns vissa dåliga prodktionsmetoder. Är bensin och diesel svaret? Nej, tror inte det!!

Brasilien exporterar två miljoner kubikmeter etanol om året. Sveriges behov om vi körde alla motorfordon på etanol rör sig om 16 miljoner, EU:s om 650 miljoner och USA:s sannolikt i samma storleksordning. Brasilianska exporten kan inte förse västvärlden med fordonsbränsle ett enda dygn per år. Produktionsförhållandena är såna att de kan liknas vid slaveri. Trycket på att avverka regnskog ökar när markerna där man tidigare odlade födoämnen går till drivmedelsproduktion. Det finns inga som helst möjligheter att driva dagens fordonspark på sockerrörsetanol. Varken etanol eller fossilbränslen är "svaret", det är frågan som är fel ställd. Frågan måste vara hur vi skall bygga en transportinfrastruktur som är dramatiskt mycket effektivare än idag.

Inte har jag väl tidigare hört det viskas om överproduktion av säd som antingen eldades upp eller dumpades på världmarknade till så låga priser att bönderna i u-länder inte kunde leva på sitt jordbruk? Nej där har jag nog hört helt fel.Samma är det väl med det där snacket om jordbruket inom EU. Jag menar att gott å väl halva EUs budget skulle gå till subventioner av den där lågprissatta säden etc.Aj aj, fel igen.Att det sen skulle vara några problem med att hålla vårt landskap öppet genom odling har man ju aldrig läst om på stora skyltar på åkrarna.Fel igen, på synen denna gång.Förresten sockerrör det har vi ju inte i Sverige och det är ju det enda som ger en bra energibalans vid tillverkning av etanol. Brasilien däremot dom har sockerrör och där är etanoltillverkningen dessutom så gott som koldioxidneutral. Där används dom galningarna biprodukter från sockerrören som huvudsaklig energikälla vid framställningen av etanolen. Det är ju inte lönt att tänka sockerbetor i det här sammanhanget. Jag menar sockerbruken i vårt land är ju så många och ständigt ökande i antal så vi får ju inte ta råvara från dom. Sen ska vi ju inte tro att vi kan lära oss något av etanolproduktion av ett land som Brasilien! Jag menar te.x. att vi skulle kunna använda restprodukter av sockerbetor för energiproduktion till etanolfabrikerna är ju helt befängt. Så att dom producerar 10 litert etanol med energin motsvarande 3 liter i Brasilien beror ju endast på att det växer fan så mycket bättre i Brasilien. Att vi i Sverige tillverkar vår etanol av vete och kör våra jordbruksredskap med fosila bränslen det skall vi ju nte tro att vi kan ändra på.Jag bara mena hur skulle det se ut med ett antal regionala etanolfabriker som fick sin råvara från regionala odlare som kör maskinerna sina på biobränslen och där fabrikerna drivs på energi producerad av biologiska restprodukter, vind eller vattenkraft och sen dessutom levereras bränslet till regionala tankställen, va?En sån kalkyl, som ett av flera alternativ i vår framtida energiförsörjning är ju bara helt förkastlig, eller?Själv får jag nog återgå till att köra på ren bensin så man inte välter allt etablerat över ända!

kanske går att göra riktig bensin av rester från djur slakt tex gris huvud och fötter vi vill inte äta och ko a andra djur huvuder o fötter kan vara fisk älg eller vad som helst kan till verka bensin och diesel av

Tycker att hela artikeln är full av skit, jag tycker inte att det finns något annat än smutskastning av Etanolen, alla framställningssätt är dragna över en och samma kamm.Visste ni tex att cellulosatekniken är på väg att knäckas här i Sverige, Sekab Örnsköldsvik.Skogsavfall kommer att kunna användas, ingen skogsskövling, inga nya odlingsmarker.Taurus energy har med sin briljanta teknik framställt jästsvampar som gör att utbytet blir ca 40 % bättre och produktionskostnaden 20 % lägre. Hela plantor kan då användas skogsavfall mm och det blir minimalt avfall.Så jag tycker att ni drar för stora växlar när ni total dissar etanolens olika framställnings sätt.Och vad ska vi ha istället som fungerar ?kom gärna med en konstruktiv lösning som ska fungera i stor skala istället för bensin.Eller vill ni fortsätta köra på bensin/diesel tills dess att det brinner i häcken på oss alla ?Mvh jensa

Hej!Sverige ligger långt framme när det gäller forskning runt förbättrad etanolproduktion. (Nya råvaror och förbättrad framställningsprocess.) Därför är jag mycket tveksam till att avfärda den nya tekniken så snabbt som man gör i artikeln. I nästa nummer vill jag se en lika stor artikel om etanolforskningen. Jag känner mest till den svenska forskningen och min uppfattning är att de löser etanolens energidilema.www.taurusenergy.sewww.sekab.sewww.info.umu.se/NYHETER/Pressmeddelande.a...

SEKAB skriver på www.sekab.se "med E85 sänks utsläppen av fossilt koldioxid med cirka 80 procent."Eftersom minst 20% av energiinnehållet i E85 är bensin så påstår dom därmed att produktionen av etanol inte kräver någon insats av fossil energi. Det vore en väldssensation om dom lyckats med det. Men troligare är det ett exempel på vilseledande marknadsföring.

Skulle vara otroligt spännande och bra om FOF i nästa nummer skriver en stor artikel om Sekab / Taurus Energy.euForskningen här är världsledande och en ny världsmarknad kommer ev att öppnas efter att fullskalig produktion fungerar, som nu ska börja att testas i Sekabs stora pilotanläggning.Mvh Jensa

När man fermenterar socker till etanol så går genast hälften av den tillgängliga energin åt att hålla svampen vid liv. 50:50 sprit:koldioxid i kol räknat. Detta gäller både för naturlig jäst och för Taurus Energys genmodifierade dito. Då har vi tagit hand om stärkelse, cellulosa och hemicellulos. Kvar finns lignin som kan stå för upp till 50% av plantans energi innehåll. Vare sig den ena eller andra jästen klarar att jäsa till mer än-% etanolhalt, sedan dör svamparna av alkoholförgiftning. Det har tagit Lunda gänget mer än 20 år att få svamparna att äta C5-socker. Att höja alkoholresistans eller att jäsa lignin kommer knappast inom någon nu levandes livstid. Att destillera-% till 96% (hur fixar man isotropen eller har man 4% vatten i bil tanken?) kostar mycket energi. Hur vältrimmade värmeåtervinnings systemen än är. Så troligen går ligninen till CO2 för att koka brännvin på kottarna. Känner igen ett av inläggen på denna sida från Taurus Energy forum på Avanza, så det är en ägare som klagar. Klarar inte en fri akademisk diskussion men vill göra pengar på forskningen.Att sälja kontainer stora syntetbränsle fabriker till lantbrukare vill ett annat Lunda gäng göra. Naturligtvis inte gratis ur energi utbyte, men man slipper köra all skånes halm till Ö-vik. En tunt utspridd råvara kan göra småskalighet rationell. Men tyvärr så ligger det redan så mycket prestige(pengar) nedgrävd i etanol att den kommer att vara dominerande läng. Jag kommer att sätta min pensions fonder på Taurus och Sekab. Men hålla tummarna för gengas och Fisher-Tropsch.

I artikeln diskuteras inte etanol contra fossila bränslen men man har med en tank bensin i de illustrationer man försett artikeln med. Man kan få intrycket att etanol inte skulle vara bättre än bensin, vilket ju är olyckligt. Jag har utifrån siffrorna i bilderna och uppgifter om hur många kWh man får ut per m3 av respektive bränsle, räknat ut hur mycket energi man får ut per utsläppt fossil CO2. Jag har räknat på att 1 liter bensin ger 2,5 kg CO2.Det visar sig att bensin ger 3 kWh/kg CO2. etanol brasilianska sockerrör 12,5etanol amerikansk majs 3,75etanol svenskt vete 6etanol svensk energiskog 8,5All etanol är alltså bättre än bensin. Med undantag för amerikansk majs är etanol dubbelt så bra som bensin. Det är olyckligt om någon tror något annat men tyvärr tror jag att FoF's artikel bidrar till missförstånd och misstro mot etanol. Kan knappast vara redaktionens avsikt.

Det är sant att artikeln inte diskuterar etanol jämfört med fossila bränslen - fokus sätts i stället på olika typer av bioenergi.Om det enda valet var att använda bensin eller etanol håller jag med dig fullständigt: Etanol är långsiktigt hållbart på ett sätt som fossila bränslen (nog) aldrig kan vara.Men poängen i artikeln är att etanol inte är det bästa valet. Att lägga resurser på att tillverka etanol för bilar är att betala ett överpris för minskade utsläpp av växthusgaser. Landresurserna skulle göra bättre nytta om de användes till bioskog för samproducerad el och värme.(Illustrationen med dunkarna är tänkt att visa hur mycket energi som produktion av etanol kräver. Bensindunken lades in för att ha något att jämföra med, och ge läsaren en uppfattning om hur mycket eller lite exempelvis 41% förluster är. Den begränsande faktorn är dock inte energi, utan odlingsytor.)Slutsatsen är alltså att etanol är bättre än bensin, men om man tittar på mer än bilbränslen är det bättre att fortsätta köra på bensin och använda åkrar till annat. Och det som verkligen behövs är förstås minskad och mer genomtänkt energianvändning.

Finns bara en " miljöbil i Sverige " som kan sänka transportkostnaderna rejält. Men ingen vill sluta med tillverkning av invanda Ottomotor.Tyvärr bromsar biltillvrrkarna detta, skälet är förmodligen" själen i bilmärket ", en fungerande bensin / diesel motor.Utvecklad under hundra år , massor av anställda måste sägas upp.Å andra sidan behöver hela västvärlden arbetskraft , bristen är stor.Magnetmotorn som alla vill kalla elmotor , men drivs inte av elektromagneter.Permanentmagnetmotorer är vida överlägsna bensinmotorer , om dom får lite elström.Volvos C30 med sina 4 motorer i hjulen utvecklar 4000 Newtonmeter , det är tio gånger mer än Volvos starkaste motor,Så vad väntar vi på ? Den fungerar som generator med .Växellådor behövs inte. En liten Ottomotor kan driva en generator, behövs inga större batterier för dom flesta behoven.Motorbromsar bra!Mvh. Uno

Alla kloka läsare vet ju, att huvuddelen av energin för etanolframställning går åt för att indunsta spriten. Jag försökte en gång få Lantmännens fabrik till Köping, där man skulle använt ett överskott av industriell överskottsånga. Norrköping är väl också OK eftersom man använder biobränsle, men det går ut över el.produktionen. Hur ser det ut i USA och Brasilien. Använder man t.ex gas eller kan man elda resterna av majs och sockerrör ??En ekologiskt hållbar etanolproduktion måste bygga på ett förnuftigt bränsle för indunstning, gärna överskottsånga från en industriBjörn Persson

Först något om bensindunkarna i Er artikel:Folket i USA har ju visat sig vara mycket framgångsrikt i många avseenden. Hur kan man då ägna sig åt att producera etanol ur majs när andra grödor är bättre? (Jag utgår ifrån att dunkarna visar rätt.)Till saken:1) Åkern uppfanns en gång i tiden för att producera föda till människor och djur. Låt oss fortsätta med det!Med andra ord: Odla för att ge mat till alla hungrande och svältande. Bilar ska inte ta brödet ur munnen på levande varelser! Bygg vettiga elbilar!2) Sluta att använda olja och kol. Använd kärnkraft fram till den dag då vi har lyckats tämja den trygga och outsinliga vätekraften som kan hjälpa oss att överleva i ytterligarte några tusen generationer. 3) Jordens tillgångar av uran räcker ett bra tag. Kanske längre än vad kol och olja gör eller har gjort?4) Kol och olja dödar vid "normal" användning medan kärnkraft dödar när någon begår misstag,5) Se på Finland! Där verkar man ha hjärnkraft nog att gå in för kärnkraft.6) Jag hoppas att vi alla tar vårt förnuft till fånga!

Rent vansinne med etanol. Elmotorn /Magnetmotor i hjulet och allt fungerar.En elmotor räcker för att driva en normalstor bil.Vridmomentet 1000 Newtonmeter. Räckvidden på Volvo med 4 motorer är 10 mil.med en motor så kommer du 40 mil.Vi behöver inte nå 0-100 på 3 sek. Släpp ut bilarna Volvo och Saab Nu Eller bli omsprungen av snabbare människor med nystartade fabriker.ABB kan säkert leverera 1000 tals såna elmotorer i månaden.Tåget går nu ,inte om 10-15 år!

Biobränslen behövs antagligen för att klara omställningen när oljan tar slut. Men en lika stor andel av koldioxid från förbränning av biobränslen som den vid förbränning av fossila bränslen hamnar i atmosfären och är lika långlivad. Dvs vi spär på växthuseffekten med användning av biobränslen. Tveksamt att kalla det för "grön" energi.Det är snudd på skandal att man aldrig har presenterat någon kosekvensanalys av satsningen på biobränslen. Man måste ha kvan titativa anlyser, inte bara kvalitativa. Och den nya miljöministern lovade ju att nu skulle beslut fattas baserat på vetande och inte bara på tyckande.

En nyttig artikel, tack för den! Jag är med i miljögruppen Alternativ Stad i Stockholm, som länge varit skeptisk till den stora satsningen på etanol och "miljöbilar" som en lösning på klimatproblemet. Vi har vid flera tillfällen kontaktat regeringskansliet för att få reda på deras analys av hur stor klimatvinst de hoppas göra med den nuvarande satsningen. Men de har ingen aaaaning! De har bara en from förhoppning om att koldioxidutsläppen kommer att minska av deras biobränsle/miljöbilsatsning. Söndagen 21 okt kl 18 har vi ett öppet diskussionsmöte om biobränsleboomens faror. Bl a kommer Torbjörn Rydberg vid Centrum för uthålligt lantbruk dit. Alla är välkomna. Fri entré. Adress: Café Edenborg, Stora Nygatan 35, T-Gamla stan.

Utvecklingen går framåt och att etanol faktiskt är ett bättre miljöalternativ, till och med när det görs av den tveksamma majsen, framgår ju också i denna kritiska artikel. Om man ser etanolen som ett steg på vägen mot ännu miljövänligare alternativ och satsar på cellulosa som råvara för framställningen, är det väl bättre än att köra vidare på bensin?Det är orimligt att utgå från att hela bilparken ska köra på etanol - och därmed såga bränslet vid fotknölarna eftersom odlingsmarken inte räcker. Alla bilar kommer aldrig att köra på etanol. Det är det nog bara motståndarna som verkar tro det finns risk för. En del bilar kommer att göra det tills bättre lösningar finns och under tiden minskar dessa bilarna på koldioxidutsläppen med minst 20%.Och frakten av etanol räknar vi in i beräkningen, precis som frakten av bensin, för det är ju inte så att bensinen tillverkas direkt i pumpen och arbetsförhållandena kan säkert variera.

Blev väldigt förvånad när jag läste den mycket etanol-kritiska artikeln i FoF. Det är givetvis så att etanol inte är den ultimata lösningen. Men nog är det märkligt att när vanliga människor äntligen är beredda att ändra sitt beteende, så dyker det upp en mängd varnande pekfingrar, som säger att det vore bättre att göra på något annat sätt i stället.Tyvärr tror jag att effekten blir den att man inte ändrar sitt beteende alls, och petroelumindustrin kan andas ut. MVHSten Hagberg

Etanol m.fl. "miljöbränslen" är endast en återvändsgränd, och förskingrar forskningspengar från det enda framtida, slugiltiga "bränslet", nämligen VÄTE.

Blir beklämd när jag läser ytterligare artikel som avfärdar biodrivmedel.I artikeln står det att åtgår 1,5 dl bensin för att framställa. Då har man glömt bort att det går åt ytterligare 10 dl till själva litern. Summa summarum 11,5 dl bensin per liter. Detta förutsätter dessutom att oljan inte utvinns till havs eller ur tjärsand som är extremt mycket mer energikrävande. Då landar förbrukningen på 1,2-1,6 liter.Använder vi etanol eller andra biobränslen minskar vi behovet av fossila bränslen. Biodrivmedel är inga gröna oljekällor, men de gör stor nytta när vi vill minska vårt oljeberoende.Över 80 % av de bilar som säljs idag tankas med fossila bränslen. Vi behöver minska förbrukningen av dessa bränslen. Vi behöver satsa på att hitta bättre och effektivare drivmedel, men det kommer att ta längre tid än de flesta tror. Till dess tror jag det är bra om vi använder det bästa alternativen som står till buds.Att göra oseriösa skandalreportage som i senaste F&F:s framsida eller bilder på dunkarna leder bara till att andelen bilar som kan tanka ett förnyelsebart bränsle minskar.

Med anledning av de många (både positiva och negativa) kommentarerna kring etanolartikeln i senaste numret vill jag förtydliga att artikelns huvudargument mot etanol är att det är ineffektivt att använda svenska odlingsmarker för att producera råvara för etanol.Vill vi minska utsläpp av koldioxid (eller Sveriges oljeberoende) är det bättre att odla energiskog för samproducerad el och värme. Bensin och diesel bör istället ersättas med metanol och dimetyleter.Ur miljösynpunkt är det orimligt att fokusera endast på att minska bensinkonsumtionen, och vi bör istället se till Sveriges totala oljeberoende och koldioxidutsläpp.Att köra på etanol minskar givetvis utsläpp, men ett långt bättre sätt att minska sin miljöpåverkan är att åka kollektivt (eller samåka).

Sverige har under en längre tid minskat användningen av olja och andra fossila bränslen i våra kraftvärmeverk. Idag används istället till största delen biobränsle för att samproducera värme och el. Det är därför felaktigt att hävda det är lättare att minska CO2 utsläppen genom att istället odla salix på vår fina jordbruksmark för att sedan elda upp den i kraftvärmeverk. Uppvärmningssektorn kan använda råvaror från skogen, det kan idag inte transportsektorn. Därför bör uppvärmningssektorn (kraftvärmeverken) ta sitt råvarubehov från skogsmark och inte från bra jordbruksmark. Den sektor där vi måste minska våra koldioxidutsläpp är transportsektorn och detta kan bara uppnås genom effektiviseringar och ett miljövänligt bränsle som tex svensktillverkad etanol från spannmål (på kort sikt). På längre sikt är säkert DME och andra alternativ bättre men tekniken är inte färdigutvecklad därför bör man använda den bästa idag tillgängliga tekniken nämligen etanol från spannmål. Att det skulle krävas 3,5 ha odlingsmark för att driva en bil i Sverige ser jag som ett rent faktafel. 3,5 ha åkermark producerar ca 21 ton spannmål per år från denna mängd spannmål kan man tillverka nästan 8 000 liter etanol. Med en bränsleförbrukning på 1,4 liter etanol/mil skulle man kunna köra 5 600 mil/år eller 15 mil/dygn. Detta är väl betydligt mycket längre än vad genomsnittsbilen i Sverige kör, rätta mig om jag har fel. Jag kan dock hålla med om att det är begränsningen i jordbruksmark som skulle sätta käppar i hjulen för att bara använda etanol som fordonsbränsle med dagens förbrukning. Dock är det inte tal om att spannmålsbaserad etanol ska ersätta all bensin och diesel som används i Sverige idag, utan snarare hjälpa till att minska koldioxidutsläppen på vägen mot mindre användning och tills vi finner ett annat mer energi- och resurseffektivt bränsle att tillverka. Hur mycket energi som förbrukas vid svensk etanolproduktion från spannmål kan det läsas om på: http://ex-epsilon.slu.se/archive/00001957/

Vi måste bli färre människor, och då blir det färre som behöver transport, bil, mat och annat som belastar vår jord!Make love, not children är mitt motto!

Kanske inte, men ta och lyft blicken!Johan Falk skriver till slut (märkbart chockad över de många kritiska rösterna):"Slutsatsen är alltså att etanol är bättre än bensin, men om man tittar på mer än bilbränslen är det bättre att fortsätta köra på bensin och använda åkrar till annat. Och det som verkligen behövs är förstås minskad och mer genomtänkt energianvändning."Vi som tycker etanol är ett bra bilbräsnle vet detta, så slå inte in öppna dörrar.Det kommer givetvis bli import till nodrliga breddgrader som löser detta problem.Det resoneras en del, men mkt lite, om möjligheterna för Brasiline och även andra länder med stor solinstrålning, att försöja världens bilar med biobräsnle.Det enda vi får läsa är svepande omdömen om att isåfall (om dagens rester av regnskogen skall kunna räddas) kommer åkermark som idag används för matproduktion tas i anspråk vilket kommer att leda till världssvält mer eller mindre.Min fråga är då, var har ni siffrorna för detta antagande?I en sådan redovisning vill jag även se liknande analyser för väteproduktion, elproduktion (till föreslagna elbilar), batteriråvaruproduktion (till elbilar) och alla andra alternativ som slängs ut i debatten av mer eller mindre självutnämnda experter.Givetvis bör transportsektorn energiåtgång minskas så mkt som möjligt, men etanol i sig står inte i motsatsförhållande till detta, med fullt utnyttjande av etanolens egenskaper kan man nå minst lika långt som med dagens hyllade dieselteknik, så glöm dieseln (med tanke på avgasproblematiken som INTE är löst om ni trodde det)HCCI och direktinsprutning fungerar utmärkt med etanol som alltså väl fyller att krav de allra mest effektiva motorerna på den lambdareglerade sidan vi känner till.Jag avslutar med några reflektioner gällande bränsledebatten:Etanolskeptikerna är ofta gravt okunniga. Etanol är i första hand en bra energibärare. Vätskeformig, ogiftig och användbar i både framtidens och dagens gamla bilar. Det finns idag ingen bättre energibärare och den framställs idag av den mest effektiva solfångaren vi känner till, sockerröret i tropiska trakter. Med etanol i tanken är redan dagens bilar energieffektivare än motsvarande bensinvarianter. (Man måste räkna specifik förbrukning, inte liter/mil eftersom etanol innehåller mindre energi/liter) Med etanoloptimerade motorer kan verkningsgraden överstiga den hyllade, men NOx-spridande dieselmotorn. Framställningen av etanol kommer i framtiden givetvis inte att vara majs eller vetebaserad, utan från t.ex. rötslam, cellulosa och dagens sockerrör. Sockerrör kan odlas i en massa länder utöver Brasilien, fattiga länder kan här få en ny inkomstbringande exportprodukt, sin stora tillgång på solenergi. Metanol (Gillbergs engagemang på gamla dar), är bättre än etanol när det gäller hur många droppar man får ut från ett vedträ, med dagens teknik. Men detta är ingen speciell fördel egentligen om man tar till vara restvärmen, vilket förstås kommer att ske genom att man kopplar framtidens etanolfabriker till kraftvärmeverk/fjärrvärme. Den stora nackdelen med metanol är att hela infrastrukturen, cisterner, tankbilar, bräsnlesystem i bilarna etc måste bytas ut mot rostfria material som klarar de aggressiva restprodukter som alltid blir kvar i massproducerad metanol. Samma problem som med fordonsgas alltså, ingen vill satsa på så dyra vägval när de totala kostnaderna ser dåliga ut redan på pappret. Vätgas skall vi inte ens prata om, en bluff skapad av desperata bräsnlecellsentusiaster som inte får det att fungera utan den flyktiga vätgasen, med bra verkningsgrad i den egna processen endast. Argumentet med endast vatten som avgaser är som hämtat ur en dagislektion. Med 3-vägs katalysator är en modern Ottomotor mer än tillräckligt ren för att platsa även i mkt trafikintensiva städer. Körs de dessutom på etanol blir emissionerna bara ännu renare. Elbilen? Haha, ett skämt, skapat av kärnkraftsromatiker som ser en ny vår i klimatdebatten! Vilka råvaruproblem skulle vi inte få av alla innefektiva batterier?Etanol för fordonsbruk är alltså visst en revolution, och oljebolagen lobbar febrilt för att peka på nackdelar för etanolen. Den som verkligen bryr sig om det hela och är intresserad av att lösa miljöproblemen för biltrafiken, kan börja med att läsa in sig på detta forum: www.etanol.nuVi besvarar alla skeptiska frågor, t.ex. här:http://etanol.nu/forumrecover/viewforum.php?f=17

Hur ska man räkna den koldioxid som bildas när man jäser socker til etanol. Det bildas då i vikt samma mängd koldioxid som etanol. Ska inte det läggas till den emision som orsakas. Till etanolen fördel hävdas att vissa restprodukter återanvänds i processen. Då avses destillationen eftersom jäsningen själv skapar värme. Dennna processvärme tas inte till vara i tropiska länder som Brasilien eller vid planerad produktion i Afrika. Grovt uppskattat innebär ett kilo etanol som motorbränsle utsläpp av 2,5 kilo koldioxid jämfört med ett kilo från vanlig bensin. Klarar jordens ekosystem att absorbera denna ökning av CO2-utsläppet som etanolen orsakar. FN:S senaste rapport visar ju att denna typ av biobränsle orsakar en koldioxidskuld som i för många slags biobränslen ger en emisionskuld under mycket lång tid. Om man till det lägger utsläppet under tillverkningen blir denna tid ännu längre och även etanol hamnar över minst hundra år.Är det inte dags att inrikta sig på biobränslen som inte skapar så mycket emisioner under tillverkningen. Konsekvensen är annars att för att inte öka utsläppen till atmosfären måste bräsleåtgången om den är baserad på etanol genom jäsning minska till 40 % jämfört med dagens fossila bränslen och därmed också trafiken.Det kol som finns i dagens biomassa måste därför på ett mera effektivt sätt omvandlas till bränsle om förbränningsmotorn ska ha någon framtid. Finns sådana alternativ. Alternativet är annars eldrift genom kärnkraft, vindkraft och solceller och i konkurrens med andra elbehov.Etanolen måste därför bort för den är inte klimatneutral.

I eftersnacket på webben till "Etanol - slöseri med resurser och energi" i FoF -07 bidrar Anders Hultgren med ett etanolförsvar under rubriken "Etanol är ett bra miljöbränsle". minskar utsläppen av koldioxid med över 80 procent. Detta är en orimlighet. Därför får detta Hultgrens uttalande bara inte stå oemotsagt.Om vi överhuvudtaget ska se vete som en energigröda, så är det en konstig omväg att processa den till etanol, även om man energitrimmar etanolfabriken på alla sätt och tar vara på både halm och drank. Av ett energibrutto på ca 50 MWh i 1 hektars hygglig vetegröda återstår bara dryga tredjedelen i etanolen, ca 18 MWh.Dagens etanol är verkligen inte fossilfri. Det viftar Hultgren bort med att i förbigående nämna jordbruk och transporter. Det är lindrigt uttryckt kryptiskt för dagens urbana flertal och måste därför förtydligas. Det går åt diesel till traktorer, tröskor, i de flesta fall spannmålstorkar, lastbilar som från ett väldigt upptagningsområde ska köra vete till fabriken i Norrköping (ännu mycket mer om även halmen skulle köras dit). Förutom stallgödselspridning, plöjning, harvning, vältning, sådd, spridning av konstgödsel- och växtskyddsmedel sker numera även all inomgårdshantering med traktor. Lastbilar kommer till gårdarna med utsäde och övriga insatsvaror, bakom tillkomsten av vilka det även ligger mycken diesel och naturgas.Flertalet svenska veteodlare har någon gång varit med om att höstvetet utvintrat och all denna insats varit förgäves.Vi ska vara tacksamma att vi har ett rationellt jordbruk som effektivt producerar livsmedel inom landet. Låt vete vara vete och ersätt bensin med något som kan vara helt fossilfritt. Det är dags att elektrifiera bilparken istället för att etanolisera den. J-G Hemming agronom, Skara

el är väl det bästa varför inte standarisera batteriet sammabatteripack ialla bil modeller och man byter batteripack vid en batteristation nyladdat . man måste ju tanka en bil när soppan tar slut .Har ritat på en dylik station där sparklådan sitter på bilen kan man ju göra en dubbel bottenplatta ett hålrum att föra in det nyladdade batteriet.Fördel man får ner tyngdpunkten på bilen,stadigare på vägen man kan ta bort dåliga batterier vid tankstatinen ärjag helt ute och cyklar. Tankstationen kan ha solceller som kompliment till nätbunden el skyddstaket påstationen solceller.batteriet har två håligheter för gafflar ( gaffeltruck) dra ut skiten in med nytt,vad är problemet,kör upp på en platta sensorer riktar in bilen( rörlig platta) sensorernas motagare sitter på batteriet gafflarna plockar ut det gammla för det åt sidan ny gaffel med laddat batteri för in det nya ska det vara så svårt.

Lägg till kommentar