Annons

25 år med HIV - Nu smittas återigen fler svenskar

Minnet av de tidiga informationsinsatserna har förbleknat. Under 2007 smittades rekordmånga svenskar med hiv.

Annons

Publicerad:

2008-01-01

Ett brunt kuvert på hallgolvet från Blodcentralen och hjärtat började bulta. Vi skriver mitten av 1980-talet och jag hade varit på resa i USA. Inte för att jag direkt trodde att jag hade blivit smittad av den omtalade sjukdomen. Men ett sätt att kolla utan att egentligen testa sig var att lämna blodplasma - allt blod screenas för bland annat hiv innan det ges till någon behövande. Ett fegt sätt, men ändå en möjlighet att få bekräftat att man är frisk. Men nu låg kuvertet där, ett kuvert som jag inte hade förväntat mig att få och som kunde innehålla en dödsdom.

Aldrig har jag känt en sådan lättnad, som när jag till slut tagit mod till mig och öppnat och sett att det bara var mitt blodgivarkort som kommit.

Det virus som ligger bakom sjukdomen aids identifierades för 25 år sedan. Till skillnad från då är dagens svenska ungdomar inte särskilt rädda för hiv, även om mediebevakning av "hivmän" som smittar unga kvinnor förstås väcker uppmärksamhet. Den minskade oron avspeglas i minskad kondomanvändning, som i sin tur gör att allt fler unga smittas med de vanliga sexuellt överförda sjukdomarna klamydia och papillomvirus. Även bland missbrukare har rädslan för hiv sjunkit undan. Nu är det snarare hepatit C som skrämmer.

Attitydförändringen ses i hela befolkningen. Som en allvarlig bieffekt smittas nu fler svenskar med hiv. Under det första halvåret 2007 inrapporterades totalt 252 fall. Det är det högsta antalet på ett halvår sedan rapporteringen startade för 20 år sedan.

Bara symtomlindrande behandling

En delförklaring till att dagens ungdomar inte är så rädda för hiv är att det finns en utbredd uppfattning om att sjukdomen går att bota. Det är tyvärr inte sant.

Den behandling som numera finns gör att den som smittats kan leva ett långt och på många vis bra liv. Aldrig har så många människor i Sverige levt med hiv. I dag finns tjugo olika läkemedel riktade mot hiv, fler än mot alla andra virus sammantaget.

Men förhoppningarna om botande behandling har kommit på skam många gånger. Exempelvis väckte de första bromsmedicinera stor uppmärksamhet och antalet dödsfall halverades, men viruset visade sig vara skickligt på att förändra sig. I dag är det få som tror att det ska gå att helt få bort virus från en person som har smittats.

- Det bästa är att inte bli smittad, och näst bäst vore att vi så snart som möjligt lyckas ta fram ett fungerande vaccin, säger Britta Wahren. Hon är professor i virologi vid Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet och har arbetat inom fältet så länge hiv varit känt.

Om man som svensk blivit infekterad är det antiviral behandling som står till buds.

- Förr handlade det om upp till 27 tabletter om dagen, men i dag räcker det med mellan två och fyra, säger Britta Wahren.

Det betyder dock inte att behandlingen är utan biverkningar. Tvärtom kan bromsmedicinerna skada cellernas energiproducenter, mitokondrierna, något som kan ge leverskador. Mitokondrieskador kan också ge så kallad laktoacidos, ett tillstånd med anhopning av mjölksyra som i sällsynta fall kan vara livshotande. Andra, mer vanliga biverkningar är illamående och diarré.

Patienten kan också få problem med ämnesomsättningen, som i sin tur ger leverskador, förhöjda blodfetter och förhöjt blodsocker, ibland till och med diabetes. Även benskörhet tycks vara en biverkan av lång behandling. I dag vet man att det går att göra kortare uppehåll i behandlingen, men i princip handlar det om att behandla livet ut.

Svårt att få fram vaccin

Att allt fler smittas oroar dem som forskar inom fältet.

- Det är en riktigt obehaglig utveckling, säger Britta Wahren.

Men det är en trög process att få fram ett fungerande vaccin. För det första är hiv ett virus som angriper celler i immunsystemet, vilket innebär att viruset infiltrerar just de celler som ska skydda oss.

För det andra är viruset extremt variabelt. Det gör att det är svårt att hitta ett vaccin som verkligen skyddar mot dess olika varianter.

Slutligen räcker det med att virus tagit sig in i en enda vit blodcell. Där ligger det och lurar för all framtid, på samma sätt som det aldrig går att bli fri från en herpesinfektion.

Att man ännu inte fått fram något vaccin betyder inte att man inte har försökt. Tvärtom har många projekt påbörjats och lagts ner, senast ett lovande vaccin från läkemedelsföretaget Merck. Längst fram ligger nu företaget Sanofi Pasteur med ett vaccin som består av en ytmarkör från viruset. Det pågår nu en stor studie i Thailand där 17 000 personer ska vaccineras. Denna studie beräknas bli klar 2008.

Svenskt vaccin kan fungera

Också Britta Wahren arbetar med ett lovande vaccinationsprojekt, som hon leder tillsammans med professorerna Eric Sandström och Gunnel Biberfeld. De har skapat ett så kallat genetiskt vaccin, där man använder delar av arvsmassan från ett hivvirus. Kroppens celler tillverkar under någon vecka de sju proteiner som den tillförda arvsmassan utgör mall för, och immunförsvaret lär sig då reagera på dessa.

Det som är nytt är att vaccinet innehåller delar av både virusets hölje och dess inre komponenter. Dessutom representerar det också många av de virustyper som sprids i världen. För att få ett extra bra immunsvar har virusets gener som kodar för de olika proteinerna även förpackats i höljet av ett smittkoppsvaccin. Det gör att kroppen reagerar snabbt och ger starkt immunologiskt svar.

- Poängen med ett dna-vaccin är att varje person odlar sitt eget vaccin, säger Britta Wahren.

När man använder hivvirusets gener som vaccin går de in i kroppens celler och bildar samma proteiner som vid en infektion. Det gör att det bildas både antikroppar och ett så kallat cellmedierat svar. Antikropparna är tänkta att hindra de första viruspartiklarna att infektera celler vid ett senare smittillfälle. Det cellmedierade svaret innebär att immunsystemets försvarsceller aktiveras och kan döda hivinfekterade celler.

I ett första skede prövades vaccinet på 38 friska, manliga och kvinnliga försökspersoner i Sverige, och 37 av dem visade sig få ett bra cellbaserat immunsvar. Så höga siffror har aldrig tidigare presenterats. En annan fördel var att denna första studie visade på mycket få biverkningar.

Att immunförsvaret fungerar på cellnivå betyder dock inte att personen är immun mot hiv. Det krävs mycket större studier för att se om färre blir infekterade bland dem som vaccinerats.

Nu pågår en så kallad fas 1-studie i Dar es Salaam, Tanzania. Där ingår 60 manliga och kvinnliga poliser, varav 40 har fått vaccinet medan resterande fått verkningslösa injektioner. Att man provar vaccinet i Tanzania beror på att hiv-infektionen där är vanlig. Studien kommer att utvärderas under våren 2008.

Antikroppar mot hiv

När en person blir infekterad med virus börjar immunsystemet att bilda antikroppar (se Antikroppar som läkemedel, F&F 8/07). Hos vissa hivinfekterade personer har man sett att det tar ovanligt lång tid innan de får höga halter virus i blodet. Denna fördröjning beror på att det hos dessa individer bildas både ett cellmedierat svar och speciella, så kallade neutraliserande antikroppar. Antikropparna binder till viruspartiklarna, hindrar dem från att ta sig in i cellerna och ser till att immunsystemet kan neutralisera, det vill säga döda, viruset. Den schweiziske forskaren Hermann Katinger har från hivinfekterade personer lyckats ta fram denna typ av antikroppar, där den mest kända kallas 4E10. När den har provats på laboratoriet har den kunnat neutralisera hundra olika virusvarianter.

Förhoppningen är att man genom att studera exakt vad 4E10 binder till ska kunna göra bättre vaccin. Tanken är att arbeta "baklänges" och skapa en molekyl som, när man använder den att vaccinera med, ger upphov till just denna typ av särskilt skyddande antikroppar.

I andra försök har forskare även provat att ge neutraliserande antikroppar som förebyggande eller akut behandling. I somras rapporterade Hermann Katinger att hans forskargrupp provat denna metod på tio hivinfekterade personer som gjort uppehåll i sin antivirala behandling. Hos åtta av de tio gick det att se att man kunde hålla tillbaka tillverkningen av virus. Det gjorde att perioden innan man behövde sätta in den antivirala behandlingen igen kunde förlängas från fyra till tio veckor.

Man kan också tänka sig att vaccinera redan infekterade personer för att dessa skulle kunna få perioder av vila från sin medicinering. En sådan studie pågår nu på Södersjukhuset i Stockholm.

Manlig omskärelse hjälper inte

Under 2007 väckte några nya rapporter om att manlig omskärelse kunde minska smittspridningen stor uppmärksamhet. I en rapport visade forskare att metoden gett omkring 50 procents skydd i Kenya och Uganda.

Vid en vetenskaplig konferens i San Francisco i februari förra året sade Anthony Fauci, chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, att "hade detta varit vaccinresultat hade det godkänts av Food and Drug Administration" (den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket).

Men nyare studier har inte visat samma tydliga samband. I en artikel i tidskriften PLoS ONE skriver den amerikanske forskaren John Talbott att hans genomgång av hur det ser ut i 77 länder i världen snarare tyder på att det är andelen prostituerade som avgör hur stor smittspridningen är, inte om männen är omskurna eller ej.

De muslimska länderna i Nordafrika (där männen i högre grad är omskurna) har lägre smittotal än södra och västra Afrika, men enligt Talbott har detta att göra med att man i Nordafrika har färre prostituerade per capita än i andra delar av kontinenten.

Att Afrika som helhet är så hårt drabbat kopplar han till det faktum att man här har fyra gånger fler prostituerade än i resten av världen och att dessa, i sin tur, är smittade fyra gånger oftare än på andra platser.

Medelåldern hos smittade stabil

Även i Sverige är det människors sexualvanor och förmåga att ta till sig information som avgör hur många som smittas. Medelåldern hos dem som anmäls smittade med hiv i Sverige är i dag 39 år. Det innebär att dessa personer var sexuellt aktiva även under den period när informationskampanjerna var som mest påtagliga.

En tydlig trend är att antalet anmälda smittade ökar i gruppen män som har sex med män, en grupp som har ansetts vara den mest välinformerade. Där har antalet anmälda smittade ökat stadigt, från knappt 30 under första halvåret 2003, till drygt 60 första halvåret 2007.

En annan stor grupp är nyanlända människor från andra länder som är smittade redan när de kommer till Sverige.

Mer anmärkningsvärt är dock att även den kurva som avspeglar boende i Sverige som smittas i Sverige pekar uppåt. Både denna smittväg, och smitta som sker när boende i Sverige smittas utomlands, borde gå att komma åt med hjälp av riktad och tydlig information.

Viktigt att informera unga

För att få lyckat resultat av informationsinsatserna är det viktigt att nå ut till ungdomar.

- Klamydiasmittan har ökat med hela 53 procent första halvåret i år jämfört med förra året. Hiv är inte lika smittsamt som klamydia, men om smittan kommer in bland ungdomar som har sexualvanor som befrämjar smittspridning är det illa, säger Margareta Forsberg, FoU-strateg vid Socialstyrelsens enhet för hivprevention. Hon har sammanställt en rapport om förebyggande arbete, där 550 svenska och utländska studier av hur man ska informera ungdomar ingår.

- Budskapet är att det går att påverka unga att ta till sig ett säkrare sexuellt beteende, men hur man ska göra kräver genomtänkta strategier, säger hon.

Tydligt är att skolan är den viktigaste arenan och att ungdomar är mer påverkbara innan de har debuterat sexuellt. För att budskapet ska gå fram krävs också att den som informerar ska vara någon som ungdomarna har förtroende för.

I dag finns ingen nationell handlingsplan för hur informationsarbetet ska bedrivas, men myndigheterna är överens om att det behövs information till unga och arbetar med olika sätt för att nå dem.

En viktig sådan fråga är den internationella turismen. Unga svenskar reser i dag mer än någonsin. Då gäller det att inte vara naiv om man ger sig in i en sexuell relation i ett land där smittan är vanligare än hemma. Ibland kan också den relationen vara av annat slag än man tror.

- Det är inte alltid lätt att förstå att den man blir uppvaktad av på baren faktiskt är prostituerad, säger Margareta Forsberg.

25 år med hiv

1952-78: Tolv mystiska dödsfall i USA, Europa och Afrika. Sparat blod från två offer (en brittisk sjöman och en man från nuvarande Kongo-Kinshasa) visar de äldsta fynden av hiv, båda från 1959.

1979: Världens första kända aidspatient, Rick Wellikoff, söker vård i New York. Han dör vid nyår 1980 utan diagnos.

Juni 1981: Fem märkligasjukdomsfall i San Francisco, där unga homosexuella män drabbats av en mycket ovanlig lungsjukdom.

Juli 1981: 26 unga män söker vård i New York och Kalifornien. De har både lungsjukdomen och den sällsynta cancerformen Karposis sarkom.

December 1981: Den första vetenskapliga rapporten publiceras i New England Journal of Medicine och beskriver 19 män (varav tolv redan dött) med svår immunbristsjukdom. En intensiv jakt inleds på smittämnet som drabbar homosexuella. En flygsteward som är inblandad i samtliga fall kallas Patient Noll. De flesta patienter som rapporteras under det första året är homo- eller bisexuella män. Därför kallas tillståndet till en början gay related immunodeficiency, eller grid.

1982: Namnet aids, av aquired immune deficiency syndrom, etableras. I november diagnostiseras den första svenska patienten i Stockholm (men tidigaste svenska smittan i blodprov är från 1979).

Maj 1983: En fransk forskargrupp, ledd av Luc Montagnier, hittar ett okänt virus i lymfkörtlarna på en fransk patient. De skriver i tidskriften Science att det kan ha att göra med aids.April 1984: Amerikanen Robert Gallo tillkännager att han hittat det virus som ger upphov till aids, och som sprids via blod och sexuella kontakter. Viruset kallas HTLV-III och visar sig vara samma virus som Montagnier hittat. Gallo anklagas av Montagnier för att ha stulit resultaten. Hoppet om att det ska gå att ta fram ett vaccin föds.

1985: Det första blodtestet för att spåra virus. Den amerikanske filmstjärnan Rock Hudson "ger aids ett ansikte".

1986: Viruset får namnet hiv (human immune deficiency virus). Man hittar en ny variant, hiv 2, i Afrika. Läkemedlet AZT introduceras. Det är mycket dyrt och ger svåra biverkningar.

1987: President Ronald Reagan nämner första gången ordet aids. I USA har då 25 000 personer (huvudsakligen homosexuella) dött. Världshälsoorganisationen, WHO, startar program för att bekämpa hiv internationellt. Den svenska designern Sighsten Herrgård berättar att han har aids.

1988: Epidemin är spridd över hela världen. I Sverige finns 2 000 kända hivfall, 200 har utvecklat aids.

1990: Luc Montagnier utses till ensam upptäckare av hivviruset, medan Gallo talar om en ofrivillig sammanblandning av virus i sitt laboratorium. Efter utredning frias han från anklagelser om forskningsfusk.

1992: Epidemins centrum förskjuts mot u-världen. Omkring 70 procent av 11 miljoner sjuka vuxna och 1 miljon smittade barn finns i u-länder, främst södra Afrika.

1995: Fem FN-organ och Världsbanken bildar Unaids. Hela 95 procent av de smittade finns i u-länderna.

1996: Bromsande läkemedel lanseras, och med tre läkemedel i kombination tycks de bota sjuka. Dödstalen halveras i väst, men eftersom läkemedlen är dyra används de inte i u-världen.

1997: Forskaren bakom de framgångsrika läkemedlen, David Ho, utses till årets man av Time Magazine.

1998: De nya läkemedlen visar sig ge svåra biverkningar och motståndskraftiga virus dyker upp. Vaccinforskningen går på sparlåga.

1999: Stark kritik börjar höras mot höga priser på läkemedel och orättvisa mellan fattiga och rika länder.

2000: Det går inte längre att blunda för utvecklingen i södra Afrika. FN:s säkerhetsråd diskuterar aids för första gången. Sydafrikas president Thabo Mbeki ifrågasätter att hivvirus orsakar aids och fördröjer därmed arbetet mot sjukdomen i ett av de mest drabbade länderna.

2001: Möjlighet till billigare läkemedel för fattiga länder öppnas efter att 39 läkemedelsföretag tvingas ge upp sina krav om patenträtt.

2002: Sjukdomen sprids lavinartat i Ryssland, främst via drogmissbruk. Nya motståndskraftiga virus ökar i länder där man använt läkemedel i fyra fem år. I tidskriften British Medical Journal slår man fast att hiv, med snart 40 miljoner smittade, har gått om digerdöden.

2006: Amerikanska forskare slår fast att hiv faktiskt kommer från schimpanser, något som diskuterats i tjugo år (se Hiv kommer från schimpanser, F&F 6/06). Enligt WHO och Unaids nysmittas 4,3 miljoner människor under året, medan 2,9 miljoner människor dör av aidsrelaterade sjukdomar.

2007: Den amerikanske forskaren Anthony Fauci belönas med Laskerpriset för sina insatser mot hiv och aids i USA. Analyser av gamla blodprover visar att hiv kom till USA från Haiti redan 1969, tolv år innan epidemin officiellt startade år 1981. Troligen kom viruset till Haiti omkring år 1966, kanske med någon av de många haitier som arbetade i nuvarande Kongo-Kinshasa under 1960-talet.I Sverige nyanmäls under det första halvåret rekordmånga smittade.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

3

Kommentarer

Ett lågvattenmärke i den annars informativa om inte analyserande artikeln "25 år med hiv" har presterats av Lotta Fredholm. Hon rapporterar där om en häpnadsväckande slutsats som en FoU-strateg vid Socialstyrelsens enhet för hivprevention, Margareta Forsberg, sägs ha dragit efter att ha studerat 550 svenska och utländska studier av hur man ska informera ungdomar:"Budskapet är att det går att påverka unga att ta till sig ett säkrare sexuellt beteende, menhur man ska göra kräver genomtänkta strategier."

Det finns människor som är immuna mot den vanligaste formen av HIV, speciellt i de skandinaviska länderna. Personer som är bärare av en speciell variant av DNA-genen CCR5, kallad CCR5delta32, är resistenta mot infektionen. Genen kan också bota sjukdomen, enligt nya forskarrön.
En stamcellsoperation hade genomförts av en patient med både leukemi och HIV. Benmärg från en person med CCR3delta32-varianten hade transplanterats. Det botade inte bara leukemin – utan även infektionen av HIV.

Saxat ur ingressen:
"under 2007 smittades rekordmånga svenskar med hiv"

Rekord belyses bäst med siffror! Tidsserien från mätningarnas början till ett högsta värde 2007, varför gavs inte den?

För att beskriva utvecklingen av HIV anges följande siffror:

"gruppen män som har sex med män, har antalet anmälda smittade ökat stadigt, från knappt 30 under första halvåret 2003, till drygt 60 första halvåret 2007" Det låter ju allvarligt, men är det rekord så är det suddigt formulerat.

HIV är mindre smittsamt än Klamydia sägs det. Klamydia hade ökat 53% på ett år, men hur mycket ökade HIV; det var ju HIV som slog rekord?

Undrar
Kari