Annons

Ögat hjälper tanken

Ögats överlägsna analysförmåga kan utnyttjas för att göra komplex information överskådlig.

Annons

I dagens digitaliserade samhälle finns ofantliga mängder information tillgänglig. Företag, forskare och allmänhet kan genom internet enkelt komma åt tonvis med fakta om allt från befolkningsstatistik och försäljningssiffror till energipriser och tågtidtabeller. Men informationsfloden blir lätt övermäktig, och då blir det svåra inte längre att hitta information, utan att se den betydelsefulla informationen - kunskapen.

Informationsvisualisering är ett vetenskapsområde som vill råda bot på detta. Tanken är att utnyttja människans fantastiska perceptionsförmåga. Det mänskliga ögat söker snabbt och effektivt igenom fält och ytor som innehåller tusentals färgprickar. Där det skulle ta timmar att gå igenom alla fakta i form av siffror eller text kan ett öga omedelbart hitta toppar, mönster och avvikelser. Men detta kräver att uppgifterna presenteras på ett sätt som ögat lätt kan ta till sig.

När information är mångfasetterad och man inte heller vet vilka aspekter som är viktiga, räcker inte vanliga diagram. Då krävs sofistikerade grafer över väl utvalda data. Informationsvisualisering är ett forskningsområde som sysslar med just detta.

En central del i informationsvisualisering är att användarna ska kunna påverka hur uppgifterna presenteras. Om delar av ett material visar sig speciellt intressanta, ska det enkelt gå att se mer detaljer om just detta. Användaren måste därför kunna växelverka direkt med den visuella återgivningen av fakta genom att navigera, filtrera och förfina sökandet.

En betydande del av forskningen inom informationsvisualisering handlar därför om samspelet mellan människa och presentation: ju lättare och snabbare det går för användaren att ändra presentationen, desto bättre kan informationen utforskas och förstås.

Här intill finns några exempel på hur informationsvisualisering kan användas.

Statistik blir levande

Genom att inte bara använda x- och y-axlarna, utan också färg och storlek på cirklar går det att se fyra olika värden samtidigt.

En av de viktigaste funktionerna i Gapminder är att diagrammen kan animeras för att visa hur förhållanden ändras över tid. På så vis blir inte bara läget i världen tydligt, utan även förändringar i exempelvis folkhälsan.

Gapminder utvecklades av Hans Rosling vid Karolinska Institutet samt Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund. Programvaran köptes tidigare i år av Google. En stiftelse fortsätter att utveckla tillämpningar av tekniken. Hans Rosling mottog - liksom Forskning & Framsteg - i september Nationalencyklopedins Kunskapspris, bland annat för sina insatser med Gapminder.

Snåriga relationer

I programmet som styr kameran finns 284 moduler som skickar information sinsemellan. Ett vanligt sätt att illustrera liknande relationer är att använda linjer mellan sändare och mottagare. Men med hundratals sändare och mottagare blir kopplingarna mellan dem snabbt oöverblickbara.

För att minska gyttret kan linjerna i stället böjas, så att vägar mellan närstående moduler kommer närmare varandra. Resultatet blir att både enskilda relationer och grova mönster blir tydliga. På bilderna markeras sändare med rött och mottagare med grönt.

Metoden utvecklades av Danny Holten vid Technische Universiteit Eindhoven och gav honom pris för bästa artikel vid den internationella konferensen InfoVis 2006. Förutom att analysera mjukvara kan metoden användas för att undersöka exempelvis sociala nätverk, transporter och referenser i vetenskapliga artiklar.

Religiösa skrifter i bild

Ju vanligare figurerna är, desto större är bubblan runt ordet. Bågarna mellan personerna visar hur ofta de förekommer tillsammans, och under orden går det att avläsa vad de oftast gör i skrifterna. Färgerna representerar de olika religionerna.

Illustrationen ingår i en avhandling vid Fachhochschule Saltzburg och har skapats av Andreas Koller och Philipp Steinweber. Tolkningen av texterna gjordes helt maskinellt, och samma metod skulle kunna användas på exempelvis musiknoter eller dna-sekvenser.

Landskap av information

Först tillämpas en statistisk metod som placerar ut molekylerna på en yta efter hur lika de är varandra i fråga om en rad olika egenskaper. Molekyler med många och stora likheter hamnar alltså nära varandra, medan molekyler som skiljer sig mycket åt knuffas isär. I stället för att visa ett gytter av 2 000 punkter används färger och höjdkurvor för att visa hur tätt molekylerna ligger.

Användaren kan nu zooma in grupper av molekyler eller enstaka molekyler. De molekyler som användaren väljer presenteras detaljerat vad gäller atomer och deras bindningar.

Tekniken används för att jämföra dokument, bilder och annan komplex information. Exempelvis kan kemi- och läkemedelsföretag leta efter ämnen som har effekter som liknar redan kända molekyler. Datorprogrammet har utvecklats av Tobias Åström och Mikael Jern vid NVIS, Linköpings universitet.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.