Allmänhetens förtroende

Det tar flera årtionden från ett vetenskapligt genombrott innan det får praktiskt genomslag i samhället.
Publicerad

Fördröjningen beror på att det krävs fler upptäckter och följduppfinningar, kapital och produktutveckling, infrastruktur och serviceorganisation, marknadsföring och distribution, samt inte minst acceptans hos de tilltänkta brukarna.

Därför råder sällan ett omedelbart samband mellan universitetsforskning och människors livskvalitet. När en vetenskaplig upptäckt har omformats till en vardagsprodukt eller -tjänst kan den bakomliggande forskningsinsatsen ha hunnit falla i glömska. Detta till trots finns ett massivt stöd för forskning bland svenska folket, visar en ny undersökning från Vetenskap & Allmänhet. Över 70 procent har mycket stort eller stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, 75 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet att forskare är nödvändiga för att lösa mänsklighetens problem och över 80 procent anser att den vetenskapliga utvecklingen på senare år gjort livet bättre för oss människor.

Positiva attityder till vetenskap är dock inget som självklart håller i sig i alla tider. På 1970- och 80-talen rådde betydande skepsis bland allmänheten grundad på ett antal uppmärksammade fall av grov miljöförstöring, kärnkraftsfrågan, personlig integritet i longitudinella studier (”Metropolitdebatten”) samt osäkerhet om den just uppfunna gentekniken.

Den nya undersökningen visar att det även i dag finns skäl för forskarsamhället att se om sitt hus. Larmrapporter och livsstilsråd måste åtföljas av tydliga besked om att de kan vara osäkra, ett nationellt och oberoende system för att hantera forskningsfusk måste snarast införas och forskare som sysslar med kontroversiella områden måste tydligare berätta om den potentiella nyttan. Allmänhetens förtroende behöver ständigt förtjänas på nytt.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor