En ny generation grödor för tillverkning av biobränslen kan sprida sig okontrollerat.
Purgerbusken (Jatropha curcas) trivs i magra jordar. Dess frukter blir stora som golfbollar och är fulla av olja som kan omvandlas till biodiesel. Därför har växten blivit en favorit bland förespråkare för grödor som ger biobränslen utan att tränga ut jordbruksväxter från bördig mark i utvecklingsländer.
Men nu varnar Internationella naturvårdsunionen, IUCN, och flera andra organisationer för att många av dessa grödor kan sprida sig och konkurrera ut lokala arter.
- Det behövs noggranna utredningar innan man planterar nya arter på platser där de tidigare inte förekommit, och vi är oroliga för att utvecklingen just nu går för fort, säger Geoffrey Howard, som samordnar forskning om dessa så kallade invasiva arter inom IUCN.
Purgerbusken, som ursprungligen kommer från Centralamerika, odlas numera i Östafrika och på flera andra håll i världen. Men i Australien har växten nyligen blivit bannlyst i tre delstater på grund av risken för att den ska rubba den ekologiska balansen.
En annan omstridd art är italienskt rör, Arundo donax, en bambuliknande växt som kommer från västra Asien. Den har redan invaderat delar av Nord- och Centralamerika, där den ökar risken för bränder. I Sydafrika har växten blivit ett problem eftersom den suger upp så mycket vatten att den får brunnar att sina.
Du har just läst en text ur nummer 6/2008 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 11 nummer per år.
