Starka normer styr Gnosjöandan

Även på en fri marknad kan informella system spela stor roll. Gnosjöandan visar sig bygga på strikt reglerade tjänster och gentjänster.
Publicerad

Gnosjöandan har blivit föremål för en doktors­avhandling av Glenn Sjöstrand, som är sociolog vid Växjö universitet. Han har intervjuat 94 företagare och vd:ar i Gnosjö om deras syn på den informella ekonomin i kommunen.

1. Vad bygger Gnosjöandan på?

– I Gnosjö finns en omfattade informell ekonomi som bygger på tjänster och gentjänster. Den informella ekonomin beskattas inte men är strikt reglerad. Det kan handla om att företagare lånar verktyg av varandra, tillfälligt upplåter lagerplats eller rent av lånar personal vid vissa arbetstoppar. Det kan även handla om saker som förlängda krediter eller utbyte av information och kontakter.

2. Vilka är fördelarna och nackdelarna?

– De ekonomiska effekterna av de normer som reglerar tjänsterna och gentjänsterna är tydliga: företagen sparar pengar. Det ger en flexibel ekonomi som lätt kan hantera ökande eller minskande orderingångar. Men nackdelarna är att nyinflyttade kan ha svårt att anpassa sig till systemet eftersom uteslutningsmekanismerna är hårda mot dem som bryter mot normerna. Tjänster måste återgäldas i tid, och en företagare som slarvar med sitt förtroendekapital är snart utesluten.

3. Vad var det mest oväntade resultatet av studien?

– Något som förvånade mig under studien var att de alla var så öppna och tydliga med reglerna – och även med sanktionerna för brott mot dem. Sådana här sociala regelverk brukar finnas i alla sammanhang, men i Gnosjö är de extra tydliga.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor